Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Innehåll
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Jägartipset
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Viltet efter skottet
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Rävjakt
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägarförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
REGIONALT Dalarna & Gävleborg Knuts Hans Hansson
har jagat i drygt 60 år En stövarjägare i Kalix hade en fälthare bara några meter från sina fötter. FOTO: KENNETH JOHANSSON Fälthare hittas allt längre norrut Under september har jägare rapporterat om jakt på fältharar i Norrbottens kustland. Ett varmare klimat och en ständig förändring av viltstammarna kan förklara varför fältharar vandrar norrut i landet. De kan också komma från den finska populationen. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har analyserat en hare från Norrbotten som bedöms vara en hybrid mellan fälthare och skogshare. – Vi vet att det finns fälthare i Uleåborg i Finland och det är i höjd med Piteå. De kan säkert klara klimatet i Norrbottens kustland, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Norrbotten. Skjutna fältharar har funnits med i avskjutningsrapporterna under en tid, och höstens iakttagelser tyder på att fältharen nu har etablerat sig i Norrbotten. Än så länge är det i en blygsam omfattning. – De kan konkurrera ut skogsharen, därför är det bra om de skjuts. Fältharen är ingen så kallad invasiv art, men det är ändå bra om vi kan bibehålla en stam av skogshare som klarar vårt klimat bättre, säger Björn Sundgren. Nu väntar han och hans kolleger med spänning på nya rapporter. – Det är nog bara en tidsfråga innan vi har mer fälthare här uppe, det lär väl höras om jägare har bruna harar som skuttar runt dem, säger Björn Sundgren. BOO WESTLUND 102 80-årige Knuts Hans Hansson i Lenåsen i Boda är redo för säsongens andra älgjaktsperiod. Sin vana trogen deltog han i septemberjakten. Nu fortsätter jakten av bara farten under resten av året. Ja, till och med en månad in på 2019. Jakt är en viktig del av Knuts Hans tillvaro – den är ett sätt att leva. Han har åsikter om dagens skogsbruk, jakten och naturvården. Han upprörs över att så mycket går till spillo i skogen och att regler kring både skogsbruk och jakt formas av personer som gjort sina iakttagelser från kontorsstolen – inte genom att kontrollera fakta i skog och mark. – Se här, säger Hans och pekar mot den stora timmervältan. Här ligger 310 kubikmeter gran, 63 fura, 20 björk och 83 timmerstockar som har lämnats kvar i skogen. Nu, två somrar efter avverkningen, är trädsamlingen ett paradis för skadeinsekter. Som mångårig jägare, han började gå med hund som 15-åring och fick licens för sitt första gevär ett år senare, har Knuts Hans engagerat sig både i vården av skogen och det vilda. Han ogillar det stundtals höga tonläget när det gäller för och emot myndigheternas krav. Dialogen mellan jägarnas organisationer och myndigheterna/skogsägarna måste bli bättre och baseras på ökad kunskap om storleken på viltstammar, betesskador och behovet av en förnuftig vilt- och skogsvård, anser han. – I dag tycker jag att underlaget ofta grundas på vad man tror, inte vet, säger Knuts Hans. Så här års är det förstås jakten som upptar en stor del av Knuts Hans tid. Trots erfarenhet från Knuts Hans Hansson trivs hemma på gården i Lenåsen. Det råder aldrig någon brist på arbetsuppgifter. mer än 60 år som jägare är det fortfarande något speciellt med älgjakten, tycker han. Alla minnen är inte positiva. Som exempelvis erfarenheten från 1980-talets jakter då älgstammen vuxit ohämmat och orsakat rena ökenlandskapen i hemtraktens skogar. – Älgarna svalt ihjäl i bristen på föda. Det var fruktansvärt att se lidandet, säger Knuts Hans. FOTO: CHRISTER GRUHS Sådana syner möter inte Bodajägaren i år. Men det hindrar inte Knuts Hans Hansson att ha åsikter också om avskjutningsramar och andra regelverk kring dagens älgjakt. Men upplevelsen i skogen, glädjen över framgångsrika hundar och goda jaktkamrater är värden som står över det mesta, anser Knuts Hans Hansson. CHRISTER GRUHS Nr 12 2018 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer