Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Innehåll
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
JAKTRESAN I SVERIGE ”Det plaskande ljudet från en
träffad grågås, som bryter den spegelblanka sjön och indikerar fullträff, är mumma i våra öron.” DANNEMORASJÖN Dannemorasjön är en sjö i Uppsala kommun och Östhammars kommun i Uppland. Sjön har en yta på 3,27 kvadratkilometer. Sjön avvattnas av vattendraget Fyrisån. Det är en grund och näringsrik sjö med rikt fågelliv. Sjön är sänkt på 1700- och 1800-talen, vilket bidragit till igenväxningen. Sammanlagt sänktes vattenytan med en dryg meter. Sjön har sina tillflöden i norr, från Filmsjön via Sundbroån och från Harvikadammen via den korta Dalån. Utflödet i söder är starten på Fyrisån. Under den långa järnbrytningsperioden i Dannemora–Österbybruk (1545–1992) togs vatten från sjösystemet till gruvdriften vilket gjort vattensystemet komplext. Det handlar om nio konstgjorda dammar, fem naturliga sjöar och tre större åsar. Dannemorasjön är sänkt i flera omgångar för att ge mer åkermark till jordbruken och för att förhindra översvämningar i gruvan. En stor del av vattensystemet är i dag igenväxt och vattnet är till stor del stillastånde vilket gjort vattnet syrefattigt. Det har pågått arbete med att åtgärda problemen där bland annat ÖsterbybrukDannemora vattenråd, Östhammars kommun och länsstyrelsen i Uppsala län varit inblandade. En del av Dannemorasjön ingår i Andersby ängsbackar naturreservat. KÄLLOR: LÄNSSTYRELSEN UPPLAND, UPSALA NYA TIDNING, WIKIPEDIA. 14 historias slutkläm kan slutföras. Vi är egentligen ute efter änder, men i dag är det mer gäss än änder i sjön. Vettarna, som Lindorm Liljefors målat en gång i tiden, har vi lagt i, men hoppet att locka änder är inte stort. Thomas greppar Nikko-hagelbössan som vilar i knäet med vänsterhanden och halvställer sig i Dannemoraekan. Det gäller att inte avslöja för gässen att det är jägare i vassruggen. Han blickar mot himlen i norra delen av sjön där gässen i hundratal tagit nattvila. Den här flocken är något snällare än de övriga som tidigare tagit morgonsträcket söderut förbi Fyrisån – som har sin källa i just Dannemorasjöns vattensystem. De flyger inte lika högt. Thomas står med krumma ben och böjd rygg i båten, intensivt sneglande mot den ljusa himlen och de annalkande gässen. Avfyras i snabb takt Han höjer bössan till vänstra axeln och svingar snabbt med fågel nummer tre i processionen som flyger snett över oss. Båda piporna avfyras i snabb takt, och nästan samtidigt smäller det från vår systerbåt i vassruggen 50-talet meter bort. Det plaskande ljudet från en träffad grågås, som bryter den spegelblanka sjön och indikerar fullträff, är mumma i våra öron. Samtidigt kommer en tystlåten svordom från Thomas läppar. – Tur att inte Lindorm var med, nu skulle jag fått en kommentar om mitt dåliga skytte. Han var själv en skarpskytt med hagelbössa och gillade inte när någon missade, säger Thomas. Men även om den gode Österbybruksjägaren missade den här gåsen är han egentligen en dokumenterat duktig hagelskytt. Tillsammans med en av dagens jaktkamrater, Håkan Öhrn och brodern Henrik, vann han SM i nationell skeet 2002 med Dannemoralaget och har efter det en hel del vinster i DM – både individuellt och i lag – i båda disciplinerna. Inte heller dottern Victoria är någon dununge i samman hanget. Tvärtom. I år knep hon EM-brons i olympisk skeet i Österrike. Tillbaka i vassruggarna var det i stället Håkan Öhrn som sköt en grågås och apportörerna, kleiner münsterlanderhanen Wädde och blandrashanen Harry som är 75 procent strävhårig vorsteh och 25 procent labrador, är redan i vattnet för att hämta de skjutna grågässen. Änder och gäss Några krickor passerar utom skotthåll och gåsflockarna kommer med jämna mellanrum över oss, men allt som oftast ett par våningar för högt och till slut ger vi upp för den här morgonen. Just Dannemorasjön var länge de kända konstnärerna Bruno och Lindorm Liljefors högsäte för andjakt. Då handlade det visserligen nästan uteslutande om andjakt, men tiderna förändras och nu är det numerära förhållandet mellan änder och gäss i Dannemorasjön det omvända. Lindorm skriver om andjakt i boken Skisser från ett jägarliv (1973), där konstnären sammanfattar sina jaktliga minnen, och möjligen har dåtidens jordbruk kontra det nutida en del i ändernas tillbakagång. ”På den tiden tog man ”sjöfoder” åt korna, man vadade och slog vassen i grunda vikar. Säv och bladvass tålde inte denna behandling, kvar blev fräkenvassen ...”. ”Far älskade dessa ”fräken-bottnar”, andkullarna trivdes i dem och hade ett gott skydd som gjorde att fåglarna höll bra.” Från 1917 fram till 1932 bodde Bruno Liljefors på Österby bruks herrgård och arrend erade stora delar av den intilliggande Dannemorasjön som sin jaktmark där far och son jagade mycket. Arrendesumman var långt ifrån ringa med den tidens mått mätt – 125 riksdaler per år – visar en kopia av jaktarrendet som Håkan Öhrn plockat fram. ”Jag, Per Erik Gustafsson ägare till Pesarby 1:3 och 1:4 utarrenderar härmed till konstnären Bruno Liljefors all jakt på sjöfågel på hemmanet tillhörlig mark i Dannemorasjön mot ett årligt arrende av kronor etthundratjugofem/125:-/ per år och avser att detta kontrakt att gälla från den 1 juli 1928 under en tid av ett år från ovanstående datum.” Överlät landjakten i jaktområdet Att fågeljakten på Dannemorasjön var en viktig jaktform för både far och son Liljefors visar utformningen av Lindorms arrendekontrakt från 1946: ”Under förutsättning att jag arrendera jakten på DanneAkvarell av Bruno Liljefors föreställande andjakt på Dannemorasjön. Målningen finns i ett brev som konstnären skickade till sin yngsta dotter Kraka. Svensk Jakt har fått ta del av målningen tack vare Catarina Lundegårdh, Krakas dotter. ”Bibi” (se målningen) var Brunos smeknamn på sonen Lindorm. mora Prästgårds marker och vatten förbinder jag mig att överlåta landjakten till Herr John Lindgren och den jaktklubb han representerar. Dannemora den 28 feb. 1946 Lindorm Liljefors” I Skisser från ett jägarliv beskriver konstnären andjakten på Dannemorasjön i början av boken: ”Min far var mycket road av andjakt, företrädesvis stakjakt » Nr 12 2018 SVENSK JAKT FOTO: AVENA/UPPLANDSMUSEET
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Jägartipset
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Viltet efter skottet
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Rävjakt
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägarförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer