Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Att wallraffa i svensk kontrasten kun
de inte vara större mellan tortyrbilderna och IS-hyllningarna som fyllt min mobil i två månader och den stillsamma vardagligheten utanför Burger King i Örebro en torsdagseftermiddag i januari i år. I min hand hade jag lockbetet: En Willyspåse med 12 700 kronor i kontanter. Pengar som samlats in från ISsympatisörer för att slussas ner till Syrien. Pengar för att gjuta mod i dem som fortfarande var kvar i spillrorna av det besegrade kalifatet. Iklädd en jilbab, en heltäckande kappa, stod den 48-åriga kvinnan utanför Burger King. Hon konverterade till islam 2007 och radikaliserades därefter. Mitt under brinnande krig tog hon barn och barnbarn med sig ner till IS:s dåvarande huvudstad Raqqa i Syrien 2014. Hon hade anslutit sig till det då nyligen utropade kalifatet – en mördarsekt som blev ökänd över hela världen för att bland annat ha knuffat homosexuella ut från tak, hållit yazidier som sexslavar, halshuggit journalister och bränt fångar i bur levande. Tiden i Raqqa ägnade hon åt att försöka rekrytera nya IS-anhängare att ansluta till kalifatet. Kvinnans dotter hade gift sig med en ökänd svensk IS-terrorist och skaffat sju barn med honom. Nu var både svärsonen och dottern döda i kampen för IS. På chattappen Telegram berättade hon om sin döda dotter – som enligt henne nu fanns hos Allah. Hon skickade vidare meddelanden från fängslade IS-kvinnor i Syrien. Hon skrev att hon, mot betalning, kunde förmedla kontakter för att smuggla ut fångar ur IS-lägren. Hon kunde också se till att de fritagna IS-anhängarna skulle kunna stanna kvar i Syrien. Men några pengar till IS-rekrytererskan hade jag så klart inte med mig till Örebro. I Willyspåsen låg istället en Expressenmikrofon. Allt var ett skådespel från min sida. metoden, wallraffning, är kontroversiell. Att dölja att jag är journalist och istället spela rollen som IS-anhängare 16 DAVID BAAS David Baas, journalist på Expressen och mottagare av Advokatsamfundets journalistpris 2020, skriver om hur han genom wallraffning avslöjande en kvinna i Örebro som samlade in pengar till terrorsekten IS. är att luras – vilket alltid är problematiskt i ett yrke som bygger på trovärdighet. I de flesta fall bör man undvika metoden, inte minst om det går att få fram samma information på traditionellt sätt som genom forskningsrapporter, förundersökningar eller intervjuer med poliser, experter och andra inblandade. Målet med min granskning var att visa hur svenska IS-anhängare agerade efter kalifatets fall. Levde drömmen om kalifatet kvar? Och hur bedrevs kampen nu när många IS-anhängare hade flytt, blivit dödade eller satt fängslade? Visst följer Säpo den svenska jihadistmiljöns brottsliga aktivitet, men rent rättsligt var det högst osäkert om det som IS-rekrytererskan tänkte göra utanför Burger King kunde anses vara brottsligt. Den nya lagen som förbjuder samröre med terroristorganisationer började gälla först en dryg månad efter vårt möte. Experter har också påtalat gränsdragningsproblemen med den nya lagen. Finansierar man terrorism om man skänker pengar till personer som tillhört det störtade kalifatet? Eller kan det istället ses som ett slags välgörenhet till nödställda? ADVOKATEN NR 6 • 2020 FOTO: PETRUS IGGSTRÖM