Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA jihadistmiljö Några färska brottsutre
dningar fanns alltså inte att stödja sig på. För att förstå vad som hände där och då i den svenska jihadistmiljön såg jag få alternativ till att själv ge mig in i den. i granskningen intervjuade jag också medieforskaren Michael Krona vid Malmö universitet som under sex år studerat IS på nätet. Jag frågade honom om han gjort något liknande som min granskning men fick svaret att forskar etiken omöjliggör metoden. Den akademiska invändningen bör tas på allvar. Ger man sig in i en sluten miljö under falsk flagg så kommer man ofrånkomligen att påverka den mer eller mindre. Mitt mål var därför att inta en så försiktig roll som möjligt men samtidigt få ut så mycket information. Det är en svår balansgång och jag brukar säga att det är okej med bevisprovokation men inte brottsprovokation. Det handlar då om att inte provocera fram ett beteende som annars inte skulle ha ägt rum. För stor påverkan kan stjälpa hela syftet – fråga bara den tyska motsvarigheten till Säpo, Verfassungsschutz. I början av 00-talet försökte den tyska regeringen, förbundsdagen och förbundsrådet att förbjuda det högerextrema och nazistflörtande partiet NPD. Men den tyska författningsdomstolen tillbakavisade förbudsförsöket efter att det visat sig att Verfassungsschutz genom egna agenter och infiltratörer – bland dem en vice partiordförande – själva hade varit så drivande i partiets extremism att det var svårt att skilja på vad som faktiskt var partiet och vad som var betalda agenter. I fallet med IS-rekrytererskan hade jag lockat henne till mötet i Örebro med löftet om 12 700 kronor. Den nivån av påverkan ansåg jag vara godtagbar eftersom hon själv i de slutna IS-grupperna på nätet raggat pengar till Syrien och skrutit om sina kontakter. Jag behövde mötet med henne för att säkerställa hennes identitet som en av Sveriges mest kända IS-resenärer. ADVOKATEN NR 6 • 2020 Eftersom wallraffning är en kontroversiell metod är det också centralt att berätta i detalj om arbetet. Alla steg i granskningen ska dokumenteras och det är viktigt att läsarna får veta hur skådespeleriet har gått till och vilka lockbeten som använts. Det är en inställning som också polis och åklagare borde leva efter när de tar till särskilda utredningsåtgärder som exempelvis undercoveragenter. Jag har förståelse för att allt inte kan redogöras för i detalj, att källor måste skyddas, men bevisvärdet faller avsevärt om det finns stora luckor i metodbeskrivningen, både i journalistiken och i rättssalen. Som journalist ska man inte heller glömma att det är människor som granskas. Det är ett integritetskänsligt svek att avslöja att man egentligen är journalist för en person som man ägnat månader åt att bygga upp ett förtroende hos. Det kan vara traumatiserande. Oavsett hur skurkaktig den granskade kan anses vara så förtjänar han eller hon att mötas med respekt och ges goda möjligheter att i lugn och ro formulera sina bästa argument när wallraffningen avslöjats. hur slutade då mötet med IS-rekrytererskan i Örebro? Hon ville på plats inte svara på några frågor inför den rullande kameran. Istället sökte hon skydd hos två poliser som parkerat sin polisbuss längre ned på gatan. Jag blev lite besviken när hon klev in i polisbussen och dörren stängdes bakom henne. Samtidigt säger det något om Sverige att en kvinna som ägnat år åt att stötta en terroristorganisation som föraktar västerländsk demokrati söker skydd hos det svenska samhället när hon tycker att det blir jobbigt. David Baas Journalist på Expressen och mottagare av Advokatsamfundets journalistpris 2020 17