AMES 1
VETENSKAPLIGT Mais Qandeel är forskare i rättsvet
enskap och redaktör för boken tillsammans med Eleonor Kristoffersson. TIO ÖREBROFORSKARE SKRIVER BOK OM LAGAR OCH HÅLLBARHETSMÅL Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. FOTO: PRESSBILD DRAMATISK MINSKNING I FYSISK TRÄNING EFTER HJÄRTINFARKT FOTO: CREATIVE COMMONS Deltagandet i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt rasade kraftigt under 2021, från 18 till 5 procent av patienterna. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att erbjuda fysioterapeutledd hjärtrehabilitering för de som drabbats av hjärtinfarkt. – Det finns starka forskningsbevis för att fysioterapeutledd träning inom hjärtrehabilitering har avgörande betydelse, inte bara för patienternas fysiska återhämtning, utan även för deras psykosociala välbefinnande. Dessvärre ser vi nu att patienternas kondition har försämrats under pandemin, samtidigt som deltagandet i fysiska träningsprogram har rasat, säger Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Forskning har visat att deltagande i fysiskt träningsprogram inom hjärtrehabilitering under det första året efter en hjärtinfarkt minskar risken att drabbas av en ny infarkt med 28 procent. Risken 42 för ny sjukhusinläggning minskar med hela 42 procent och risken för död med 13 procent jämfört med att inte delta. Studier med längre uppföljning än ett år visar att risken för kardiovaskulär dödlighet för patienter som deltar i fysisk träning inom hjärtrehabilitering minskar med 23 procent. Andra studier visar att patienternas livskvalitet förbättras och att behandlingen är kostnadseffektiv. – Tack vare forskningen kan vi nu tydligt se att ett minskat deltagande i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt kan få stora konsekvenser, både för patienterna och vården. Alla som har haft en hjärtinfarkt bör remitteras till en fysioterapeut. Har man haft en infarkt och inte fått hjälp med konditionsbedömning och träningsupplägg under pandemin, bör man själv kontakta en fysioterapeut inom hjärtrehabilitering, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som är en av finansiärerna till Swedeheart. Maria Bäck har i sin forskning sett att en av fem hjärtinfarktpatienter är rörelserädda och inte på egen hand klarar att komma i gång med träning på rätt nivå. Patienterna framhåller också värdet av att få träffa andra patienter och utbyta erfarenheter. ® Om vi ska klara hållbarhetsmålen i Agenda 2030 behövs ny lagstiftning – men den är inte bara komplicerad utan kostar mycket pengar att få på plats. I en ny bok skriver tio Örebroforskare om lagar och hållbarhetsmål som inte alltid går hand i hand. – Vi kan inte nå hållbarhetsmålen utan nya lagar och vi har en lång väg att gå, säger Mais Qandeel, forskare i rättsvetenskap, som är redaktör för boken tillsammans med Eleonor Kristoffersson. De menar att det krävs bindande lagar för alla 17 hållbarhetsmålen i Agenda 2030. När forskarna tittar närmare på lagstiftning som gäller företag, teknik, skatter, mänskliga rättigheter, processrätt och juridik är det inte alltid fallet. – Jag valde den svenska plastpåseskatten som vid första ögonblicket kan verka enkel. Målet är att stoppa spridningen av mikroplaster i miljön. Men lagstiftningen tar inte hänsyn till den miljöpåverkan andra material har och blir till viss del kontraproduktiv, säger Eleonor Kristoffersson. Den nya skatten täcker alla varianter av plast – inte bara nyproducerad. Påsar tillverkade av återvunnen plast och till och med nedbrytbar bioplast blir behandlade likadant. – En bomullspåse måste du enligt vissa beräkningar använda över 7 000 gånger för att den ska vara mer miljövänlig än en plastpåse. Att tillverka en papperspåse kräver fyra gånger mer energi och 20 gånger mer vatten än en plastpåse. Alla miljömål ska ha samma prioritet och därför skulle skatten på plastpåsar behöva förändras, säger Eleonor Kristoffersson. I andra fall brister det eftersom det inte finns ett internationellt bindande ramverk – vilket gör att människor och miljö i vissa länder drabbas hårt. – Utan bindande lagar får vi lita på att företag tar ett frivilligt ansvar för hållbarhet – men det finns många exempel på att det inte fungerar, säger Mais Qandeel. I boken beskriver hon hur oljebolag förstör miljön i Nigeria med tusentals oljeutsläpp och hur landet har gått till domstol i Italien för att oljeföretagen ska tvingas sanera. – Mitt bidrag handlar också om hur teknikföretag ger Kina verktyg att förfölja politiska motståndare. Något som lett till långa fängelsedomar och tortyr, säger Mais Qandeel. – Vi behöver vara kreativa och skapa bindande lagar på en internationell nivå som länder kan anpassa till sin egen lagstiftning. Vi måste skapa samma förutsättningar för alla både på en internationell och en nationell nivå. Långsiktigt kommer det gynna även företag. Arbetet med boken startade utifrån universitetets vision att bidra till samhällsdebatten och målen i Agenda 2030. Forskare i rättsvetenskap började jobba redan 2019 med seminarier, diskussioner och öppna föreläsningar innan de sammanställde boken. I boken bidrar förutom redaktörerna Rigmor Argren, Laura Ervo, Jan Kellgren, Magnus Kristoffersson, Ylva Larsson, Joakim Nergelius, Elin Skog och Christina Trenta. ®