Kollega Just nu
Kollega Lön & villkor
Kollega Arbetsrätt
Kollega Kollega spanar
Kollega Så funkar det
Kollega Vägen tillbaka
Kollega Linkedin för nybörjare
Kollega Tufft på jobbet
Kollega Kontoret
Kollega Arbetslust
Kollega Yrket i bild: Ishotellet
Kollega Chef & medarbetare
Kollega Smart start
Kollega Smart ekonomi
Kollega Smart på jobbet
Kollega Smart hälsa
Kollega Om Unionen
ILLUSTRATION: BO LUNDBERG FRÅGOR & SVAR VAD ÄR DE
T SOM GÄLLER? Unionens medlemsservice får tusentals frågor om vilka regler som gäller i arbetslivet. Här är ett litet axplock av dem. Frågorna är av integritetsskäl anonymiserade. HUR MYCKET ÖVERTID FÅR JAG JOBBA? Jag har anställning i ett företag där det just nu är lite rörigt. Det finns inget kollektivavtal här och jag undrar vilka regler som gäller för hur mycket övertid arbetsgivaren kan beordra. Finns det någon regel om tillåten mängd övertid per månad? SVAR: De regler som gäller hittar du i Arbetstidslagen, närmare bestämt i 8 §. Där framgår att under en fyraveckorsperiod får högst 48 timmar övertid tas ut och för en kalendermånad gäller högst 50 timmar övertid. HELTID KAN VÄL INTE BLI DELTID? Jag jobbar heltid och vet att jag som förälder har stöd i lagen för att gå ner i tid till 75 procent om jag har barn under åtta år. Min arbetsgivare säger att om jag väljer att använda den möjligheten innebär det att jag blir deltidsanställd på 75 procent. Det kan väl inte stämma? SVAR: Nej, du har kvar din heltidstjänst men förkortar din arbetstid med 25 procent. När du vill jobba heltid igen har du rätt till det. För att undvika missförstånd kan du anmäla skriftligt att det handlar om att du förkortar din arbetstid med stöd av föräldraledighetslagen. Du ska absolut inte skriva på något nytt anställningsavtal som innebär att du går över till en deltidsanställning. SÄMRE SJUKLÖN VID SJÄLVFÖRVÅLLAD SKADA? Nyligen skadade jag mig allvarligt under en bandymatch med mina äldsta söner. Läkaren har sjukskrivit mig i två månader. Min chef säger att jag inte har rätt till den kollektivavtalade sjuklönen eftersom sjukskrivningen är på grund av en självförvållad skada. Stämmer det verkligen? SVAR: Nej, lyckligtvis stämmer inte det. Även om du på fritiden frivilligt vistades på en glatt yta och som en följd av det skadade dig, gjorde du knappast detta i syfte att kringgå din arbetsskyldighet. Alltså: Din arbetsgivare har, precis som vid andra sjukskrivningar, en skyldighet att betala den lagstadgade sjuklönen under de två första veckorna och därefter den kollektivavtalade sjuklönen dagarna 15−90. PROVANSTÄLLNING TROTS FLERA ÅRS JOBB Sedan ett par år tillbaka är jag anställd som konsult i ett bolag, men har under hela tiden varit uthyrd till ett annat. Nu vill kundföretaget rekrytera över mig till en tjänst med i stort sett samma arbetsuppgifter, vilket ju är trevligt. När jag i går fick ett avtalsförslag ser jag att anställningen inleds med provanställning. Är det rätt? Även om jag inte varit anställd i bolaget har jag ju jobbat där i mer än två år! SVAR: Även om det kanske är juridiskt gångbart att erbjuda dig provanställning är det ett högst tvivelaktigt sätt av arbetsgivaren att gå tillväga. Tanken med provanställning är ju att arbetsgivaren ska få tid att pröva dig i tjänsten. Du bör be arbetsgivaren om en motivering till varför en provanställning är berättigad när både din prestation, personlighet och plats i arbetsgruppen är känd och etablerad sedan länge. Om de ändå insisterar på provanställning bör du vara medveten om att det är en mycket osäker anställningsform som inte är att rekommendera om man inte verkligen är tvungen till det eller är villig chansa. INGEN SJUKLÖN VID TJÄNST LEDIGHET? Jag är studieledig i ett halvår. För två månader sedan sjukanmälde jag mig till arbetsgivaren eftersom jag fortfarande är anställd. Trots det har sjuklön inte utbetalats. Min chef hävdar att jag inte har rätt till sjuklön under tjänstledighet. SVAR: Arbetsgivaren har rätt. I förarbetena till Sjuklönelagen framgår att sjuklön bör utgå under olika former av ledigheter, förutsatt att ledigheten är förenad med rätt till lön. Lagens utgångspunkt är att en arbetstagare går miste om lön och andra anställningsförmåner till följd av nedsatt arbetsförmåga. För rätt till sjuklön krävs att du avbryter studieledigheten. Vid ledighet för studier i minst ett år kan arbetsgivaren skjuta på återgången en månad, från det att underrättelse om avbrytande tagits emot. Du har rätt till sjuklön bara du går miste om lön, vilket du inte gör så länge du är tjänstledig för studier. 62 KOLLEGA 2_2019
Kollega Korsord