Framtidens solel 1
FRAMTIDENS SOLENERGI form av webbinarier, i ämnen
som digitalisera mera för hållbar fastighetsförvaltning och solel inom lantbruket. Solcellsstödet blir kvar – Vi har under 2020 jobbat hårt för att få bort energiskatten på egenanvänd egenproducerad el. I regeringens höstbudget höjdes gränsen från när man slipper skatten från 255 kW till 500 kW. Det är såklart positivt, men vi vill ha bort taket helt och hållet. Först då kommer solelboomen ta fart på riktigt på de största taken, betonar Anna Werner, vd på Svensk Solenergi. Lina Yng är vd för Energikontoret i Mälardalen. Foto: haNNa Maxstad Hon menar också att det fi nns många fastighetsägare, inte minst kommuner, som har många små anläggningar som tillsammans överskrider en installerad eff ekt på 500 kW. – De betalar visserligen inte så mycket energiskatt, bara 0,5 öre per kWh egenanvänd el, men de har mycket besvär med administrationen kring att betala in energiskatten. Därför vore det bästa att ta bort skatten på egenanvänd el helt och hållet. Sverige har en av de hårdaste beskattningarna i Europa på egenanvänd förnybar el. Hon gläds åt att solcellsstödet till kommuner Mirja Cedercrantz, projektledare på Stuns Energi i Uppsala, är programansvarig för Solelmässan. Foto: stUNs eNerGi Väla C, Skandiafastigheter. Foto: NiKlas lydeeN Covid-19 en omställningstid 2019 hade Sverige runt 44.000 nätanslutna solcellsanläggningar, en ökning med nära 19.000 på ett år. Den installerade eff ekten var 698 MW, en ökning på runt 70 procent enligt Energimyndigheten. Närmare bestämt har tre procent av svenska folket numera en solenergianläggning. – Viktigast av allt är frågan om att ändra folks beteenden – vilket också är svårast. Det fi nns redan massor av bra tekniker och bra företag inom klimat och digitalisering. Covid-19 kan ses som en omställningstid som även är klimatsmart. Den kan leda till stora förändringar i våra arbetsmönster eftersom många jobbar hemma. Digitala möten är ett exempel, säger Lina Yng. Energikontoret arbetar med att främja en hållbar energiutveckling i Mälardalen. Man driver pilotprojekt inom beteendeförändring men fungerar också som rådgivare åt företag och off entlig sektor vid till exempel upphandlingar och klimatsmart produktion. Små- och medelstora företag är en viktig målgrupp, men också off entlig verksamhet. Även fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som vill ha råd om solel, laddning för elbilar, digitalisering, klimatskal och andra energifrågor kontaktar Energikontoret. Frågan om egenproducerad solel är jättehet. Och där är just större fastighetsägare en viktig målgrupp. En annan viktig uppgift är utbildning, i år i och företag blir kvar ett tag till, om än på en lägre nivå än tidigare. På så sätt blir det en successiv övergång för branschen från bidragsberoende till bidragsfritt. – Men regeringen var dåliga på att komma med besked för hösten 2020. Vi har ju redan en våt fi lt över privatmarknaden i och med att det gröna avdraget väntas först efter nyår. Då är det väldigt dålig politik att också lägga en våt fi lt över företagsmarknaden genom att inte tydligt deklarera att solcellsstödet om 10 procent kan sökas redan nu. Förordningen om solcellsstödet är skriven så att företag som vill installera solceller måste söka solcellsstöd innan de påbörjar installationen. Om då stödet gäller först från 2021 blir det tvärstopp även i denna del av marknaden. Solenergibranschen har en del utmaningar i Sverige, bland annat den höga elnätskostnaden för stora solelsproducenter. Elnäten behöver stärkas och moderniseras för att kunna ta emot och eff ektivt hantera mer intermittent förnybar kraft. Svensk Solenergi har runt 260 medlemmar – konsulter inom solenergi, små och stora företag, samt forskningsinstitut. Organisationen arbetar med att främja svensk solenergi och förbättra branschens villkor. Varje år delar man ut Solenergipriset till en anläggning och en prestation. 2020 belönades anläggningen i Ramsviks Stugby & Camping i Hunnebostrand i Bohuslän och prestationen Castellums projekt ”100 på sol”. FRAMTIDENS SOLENERGI 2020 21