Advokaten 1
Världen Den illegala industrin med piratkopierade
märkesvaror blir allt större. På Advokatfirman Tilleke & Gibbins’ museum för förfalskade varor i Thailand visas alla sorters fejk. Här kan du se allt från klockor och tvättmedel till – malariamedicin. teXt och foto anna Wickström Fejk för miljarder E n gata nära Ploenchit road i Bangkok, men det skulle kunna vara nästan varsomhelst i Sydostasien. På trottoaren står försäljarna och bjuder ut sina märkesklockor, direkt ur stora resväskor som används som skyltställ. Både priset och platsen skvallrar om att det handlar om piratkopior. Men skulle man vara lika säker på vad som var äkta och vad som var en välgjord förfalskning om man i stället befann sig i en vanlig uraffär? Bara några kvarter bort finns tillfälle att jämföra originalen med kopiorna, på Advokatfirman Tilleke & Gibbins’ museum för förfalskade varor. Här är inte allt men väl hälften piratkopior. FöremåLen som visas har tidigare utgjort bevismaterial i rättegångar och tvister. Till en början låg de nedpackade, men 1989 skapades ett museum i undervisningssyfte. Nu har det hunnit bli ungefär 1 500 exempel på mer eller mindre lyckade piratkopior men även på rena varumärkesintrång. I montrar och lådor ligger originalen sida vid sida med förfalskningarna och ibland är det helt omöjligt att se någon skillnad. Här finns allt från Lacostetröjor, Levisjeans och Gucciväskor till kullager från SKF, lampor och andra inredningsartiklar, programvara till datorer, tvättmedel, whisky, choklad, cigaretter, parfym, kosmetika och så förstås klockor. – Ju kändare märke, desto vanligare verkar det vara med piratkopiering, säger Areeya Ratanayu som visar runt på museet. Hon är juridisk konsult med inriktning på Advokaten Nr 1 • 2009 immaterialrätt, ett område där Tilleke & Gibbins har särskilt gott renommé. Men även varor utan kända namn – men med betydligt allvarligare konsekvenser för konsumenten – finns som förfalskningar i museets samlingar. I en monter ligger några läkemedel, i ett fall malariamedicinen Fansidar. – Antingen lägger man rena sockerpiller i förpackningarna eller så innehåller de den verksamma substansen men i mycket lägre koncentration, så de kan ändå vara verkningslösa, berättar Areeya. Hon behöver knappast tala om vilka följderna kan bli i ett land som Thailand där malaria förekommer i flera provinser. oecd Uppskattar piratkopiornas sammanlagda värde på världsmarknaden till flera hundra miljarder amerikanska dollar. Förutom lyxiga märkesvaror och läkemedel är olika former av elektronik vanliga. Andelen illegal mjukvara till datorer ligger på runt hela 40 procent enligt the Business Software Alliance. Organisationen liksom Microsoft och Adobe är klienter hos Tilleke & Gibbins. – Ofta har en klient hittat varor som de misstänker är falska, då börjar detektivarbetet för oss. Det kan handla om att vi hyr in utredare och till och med infiltratörer som undersöker fabriker och underleverantörer, berättar Areeya. Sedan finns det två vägar att gå, antingen den civilrättsliga eller den straffrättsliga, och hon anser att det oftast är lättast att göra ett brottmål av fallen. Genom samarbete med polis och tull görs ”Ju kändare märke, desto vanligare verkar det vara med piratkopiering.” då räder där förfalskade varor beslagtas. Sedan 2005 representerar man Nokia och andra stora mobiltillverkare och har i samarbete med den kungliga thailändska tullen kunnat förhindra att piratkopierade mobiltelefoner kommer in i landet. Bara under 2006 beslagtogs en halv miljon telefoner. – Problemet är att det ligger så stora pengar i förfalskningsindustrin – som ofta handlar om olika former av pengatvätt – så straffen blir inte särskilt kännbara. Många gånger utser förfalskarna en syndabock som får sitta i fängelse så att verksamheten kan forsätta som vanligt. Straffen är inte särskilt stränga, menar Areeya. straFFskaLan För piratkopiering av till exempel programvara ligger på böter mellan 100 000 och 800 000 thailändska baht (cirka 20 000 till 160 000 kronor) eller fängelse mellan sex månader och fyra år eller bägge. Det är en till synes ojämn kamp som förs mot en illegal verksamhet som bara ökar. – Vissa dagar undrar jag vad jag håller på med, men för det mesta känner jag mig som en fighter, säger Areeya. Bevisen på att hon och de andra på firman faktiskt gör skillnad, de finns där i alla föremålen i museet. n 13