Advokaten 1
Porträtt Ingen vanlig Svenson När den unge jurist
en Bengt Svenson suttit ting ville han bli advokat eller domare. Nu, trettio år senare, är han rikspolischef. teXt gabriella Westberg foto scanpiX N är en ny rikspolischef skulle utses för ett halvår sedan sa statsminister Fredrik Reinfeldt att man ville ha en ”medborgarnas rikspolischef”. – Det är jag, säger Bengt Svenson. Han tar emot på sitt kontor i rikspolisstyrelsens del av komplexet vid Kronoberg i Stockholm. Decembermörkret utanför de båda fönstren är kompakt. Men vad menade statsministern, egentligen? – Jag hoppas att det var att polischefen i dag är sprungen ur leden. Att man förstår hur det är att jobba som polis och vet hur polisen tas emot i samhället. Jag tror att det var sådana erfarenheter man sökte efter. Det är ju det som är nytt nu. bengt svenson är den första rikspolischefen som själv har polisiär bakgrund, efter nästan 30 år i kåren. Han talar gärna om polisens vardag. – Vi måste bli bättre på det som är rutin inom polisen, på att förbättra de administrativa stöden, särskilt ITstöden. Genom att bli bättre där får vi också mer tid över till att specialisera oss. Bengt Svenson delar heller inte gärna upp brottsligheten i vardagsbrott och grövre brottslighet – det är olika dimensioner, menar han. Det ena är inte viktigare än det andra. – Det är ju inte så att den grova brottsligheten är ett hot mot demokratin, som man gör 16 gällande, så är det inte. Däremot är den ett hot mot demokratiska värden, som den fria konkurrensen. Vi kan inte tillåta att vissa sätter konkurrensen ur spel genom att vissa ägnar sig åt beskyddarverksamhet och utpressning. Vi kan inte acceptera att vi inte har rättvisa rättegångar i det här landet genom att vissa tystar vittnen eller skrämmer målsägande att inte delta i rättegången. Men störningarna i vardagen för den enskilde medborgaren är mängdbrotten. Det är där vi möter de flesta brottsoffren. år 2004 drogs en stor satsning mot den organiserade brottsligheten igång. Satsningen, som hade en budget på 120 miljoner kronor, var tänkt att pågå fram till den 1 juli 2009. Men pengarna är redan slut. Trots att polisen fått ojämförligt störst ökningar i anslagen gentemot resten av rättsväsendet. Samtidigt pekar prognosen för 2009 på ett minus på närmare 800 miljoner kronor. För att täcka detta minus kommer polisen att beviljas en anslagskredit på fyra procent, till skillnad från tre procent som tidigare. Under 2009 ska nya satsningar göras, bland annat mot den grova organiserade brottsligheten. – Det svenska ordförandeskapet i EU och satsningen på den organiserade brottsligheten täcks inte inom de pengar vi har fått. Vi har fortsatt dialog med Justitiedepartementet och detta måste lösas.* Inför 2010 måste polisen dessutom få stora tillskott för att kunna avlöna de nya poliserna, konstaterar Bengt Svenson. – Regeringen har sagt att vi måste anställa dem. Men det ställer krav på vår ekonomi. Fler än 20 000 anser inte Bengt Svenson att kåren behöver bli för att hålla en bra polisverksamhet. Polisen behöver också andra personella förstärkningar, som är minst lika angelägna som ytterligare poliser, menar han. När anslagen höjs och kåren expanderar blir följden att resten av rättsväsendet får mer att göra, men där har man inte fått höjda anslag i samma takt. För att rättsväsendet ska fungera måste det ju finnas en balans i det, poängterar han. – Nu tittar regeringen på vilka konsekvenser olika satsningar får i hela rättskedjan och det man ser är att de som finns efter oss i kedjan är arbetsbelastade. Men om inte annat är det väl ett mått på att det fungerar inom polisen, konstaterar han med ett litet leende. i en nyLigen presenterad utredning föreslås att polisen anställer fler civila utredare samt att dessa ges utökade befogenheter, som att till exempel delge misstanke, vilket skulle kräva en förändring i rättegångsbalken. – Jag tycker att det är vettigt. Det är ett bra sätt att hitta en lämplig resursmix och öka kompetensen inom polisen. Ju mer specialiserat ett brott är, desto lättare är det att hitta Advokaten Nr 1 • 2009 »