Advokaten 1
Riksdagen och regeringen ska i enlighet med folks
uveränitetens princip ha det avgörande inflytandet över Sveriges utveckling. Men den goda demokratin innefattar också ett oberoende rättsväsende med uppgift att vaka över de långsiktiga principer som de demokratiska organen – allra främst i grundlagen – har angett som samhällets bärande principer och värden. Det är dessa roller som Grundlagsutredningen vill klarlägga. Ett utnämningsförfarande av högre domare som främjar öppenhet, en förstärkt ställning för lagrådet och en anpassning till en europeisk rättstradition vad gäller domstolars möjlighet att – utan uppenbarhetsrekvisit – lagpröva i enskilda fall avser att bidra till dessa tydligare roller. Jag Är För min deL övertygad om att domstolarna skulle kunna bidra mera till att ge lagstiftningen en angelägen kvalitet. Ett förstärkt lagråd är ett instrument för detta, men också prövning i efterhand. Jag menar att lagstiftaren behöver institutioner som med ledning av samhällets långsiktiga principer kan ge besked om och när lagstiftaren inte förutsett alla möjliga konsekvenser av en ibland ymnig lagstiftning. Som Grundlagsutredningen framhåller är detta särskilt viktigt ifråga om vaktslåendet kring de mänskliga rättigheterna. Jag vet att frågor av den här karaktären kan ge upphov till animerade diskussioner på den partipolitiska arenan, men jag förstår uppriktigt inte riktigt varför. De långsiktiga principer som binder Sverige samman över och bortom partipolitiken har alla ett intresse av att vårda. Och – väl att minnas – det är sist och slutligen alltid riksdagen som har sista ordet. Så anmäler sig ånyo den ursprungliga frågan ”gott så” eller för lite resultat av fyra års utredande. Här ska först sägas att utredningens förslag innehåller mycket mera än vad som diskuterats här. Inte minst har regeringsformen redigerats om och skrivits på ett sätt som ska göra den möjlig att förstå för alla. Från olika håll finns det säkert anledning att säga ”för lite”. Om man emellertid ser grundlagen i ett mera dyAdvokaten Nr 1 • 2009 namiskt perspektiv och som den gemensamma nämnare som håller vårt samhälle samman är nog emellertid ”gott så” ett rimligare omdöme. Kanske är förslagen till slut till och med större än vad de i förstone kan ge intryck av. Den som lever får se. Utredningen Är enig i sina förslag. Det innebär inte att alla är lyckliga, men väl att alla partier till slut ansett sig kunna ställa upp. Det är också en styrka. För min del är partipolitisk enighet om ”spelreglerna” – åtminstone i stort – alltjämt viktigt. Alternativet – att bryta upp en grundläggande värdegemenskap till förmån för konstitutionella chanstagningar om framtida partipolitiska majoriteter – känns inte lockande. ”Jag vet att frågor av den här karaktären kan ge upphov till animerade diskussioner på den partipolitiska arenan, men jag förstår uppriktigt inte riktigt varför.” Och så var det – till sist – det där med att återvända. Att få vara mäklare och medlare efter ett långt liv i partipolitiken var för min egen personliga del en viktig behållning av utredningsåren. För alla som får chansen att vara grundlagsutredare tror jag dessutom gäller att det blir tydligare att det inte är säkert att ”motparten” alltid har fel. Per Unckel är landshövding i stockholms län. 21