Advokaten 1
Fokus Klimaträtt » trätt Australiens, USA:s och N
ya Zeelands regeringar, Världsbanken och flera stora investeringsbanker. Klimatfonder, alltså fonder som handlar med utsläppsrätter, utvecklingsprojekt enligt Kyotoprotokollet och mindre miljöstörande teknik, börjar också bli allt vanligare klienter. kLimatrÄttsgUide på nÄtet Rollen som rådgivare åt företag och myndigheter ger advokaterna en möjlighet att vara med och forma ett nytt juridiskt fält. Baker & McKenzie lanserade under hösten 2008 en ny nätbaserad klimaträttsguide som en service till sina klienter. Peter Zaman på Clifford Chance pekar på hur hans byrå påverkar marknaden och miljörätten genom de riktlinjer och råd som man tar fram tillsammans med klienterna. I de anglosaxiska länderna är det vanligt att regeringarna anlitar advokater som rådgivare när nya juridiska mekanismen ska skapas och sjösättas. Det ger en direkt påverkansmöjlighet. ”Man kan räkna med skärpta krav på utsläpps - minskningar när vissa av görande politiska beslut är klara” I ”common lawländerna” formas klimaträtten i stor utsträckning i domstolarna. Och just miljöprocesser är ett område som växer. I USA har såväl myndigheter som intresseorganisationer börjat gå till domstol för att hävda sin rätt att slippa klimatförändringar, och kräva ersättning för de skador som växthuseffekten orsakat. Ett av de mest uppmärksammade målen, som ännu inte avgjorts, gäller staden Kivalina i Alaska. Kivalina, med knappt 400 invånare, ligger på ett barriärrev i Berings sund. Tidigare har staden skyddats från havets krafter av kLagar Utan Framgång – hittiLLs I en annan process har invånare i staten Mississippi stämt flera oljebolag för att deras utsläpp ska ha orsakat klimatförändringar, som i sin tur förvärrade orkanen Katrina. De klagande förlorade här i första instans, men har överklagat. Hittills har de klagande inte haft några särskilda framgångar. Men det kan ändras, tror advokaterna Peter L. Gray och J. Benjamin Winburn i en kommentar till flera olika pågående processer. Om USA, som många hoppas, is. Men med smältande isar har vågorna börjat erodera revet, och invånarna måste flytta. I februari 2008 stämde Kivalinas invånare, som huvudsakligen är inuiter, oljebolaget Exxon och 22 andra energiföretag. Kivalinaborna hävdar att företagens utsläpp av växthusgaser orsakat temperaturhöjningen, och därmed stadens undergång. De klagande kräver mellan 95 miljoner och 400 miljoner dollar i ersättning för vad det kostar att flytta samhället. Ekonomiska styrmedel som Klimatfrågan är politik på högsta nivå. Världens ledare diskuterar ut släppsnivåer och vem som ska få släppa ut hur mycket. Men när det politiska beslutet ska förverkligas krävs konkreta styrmedel. Det är i stor utsträckning dessa styrmedel som ger klimaträttsadvokaterna arbete. FN:s Klimatkonvention antogs 1992 i Rio de Janeiro och trädde i kraft 1994. Konventionen kom till som en följd av den tilltagande diskussionen om växthuseffekten, och var en första manifestation av frågans vikt. Konventionsstaterna beslutade tillsammans att utsläppen av växthusgaser måste hållas på en nivå som inte påverkar klimatet på ett ”farligt sätt”. Konkret gav konventionen dock inte mycket att gå efter. Med Kyotoavtalet 1997 skapades en grund för utvecklingen av klimaträtten. I avtalet, som trädde i kraft 2005, beslutades att de utvecklade länderna fram till 2012 ska minska sina utsläpp med minst 5,2 procent. Varje stat har enligt Kyotoavtalet sin kvot för utsläpp. Avtalet har ratificerats av de flesta av världens stater. Det mest uppmärksammade undantaget är USA, som undertecknat men inte rati30 ficerat Kyotoavtalet, och därmed inte är bundet av det. kyotoavtaLet i tre deLar I Kyotoavtalet enades man om tre flexibla mekanismer för att minska utsläppen av växthusgaser. den Första är ett frivilligt system för handel med utsläppsrätter, alltså rätten att släppa ut växthusgaser. den andra är ”Clean Development Mechanism” (CDM). CDM gör det möjligt för stater i den rika delen av världen att investera i åtgärder för att minska utsläppen i fattigare länder, och tillgodoräkna sig dessa investeringar för mer utsläpp i hemlandet. den tredJe mekanismen kallas ”Joint Implementation” ( JI) och innebär att stater kan tillgodoräkna sig utsläppsrätter för investeringar som minskar utsläppen i andra länder. Alla dessa mekanismer har också organ som kontrollerar tillämpningen av dem. Staterna rapporterar hur man uppfyller sina åtaganden. FN:s klimatsekretariat i Bonn registrerar hur de flexibla mekanismerna används. FN har också ett fortlöpande samarbete kring klimatet, där staterna möts för att diskutera det fortsatta arbetet. Det senaste mötet hölls i Poznan i december 2008. Vid nästa möte, i Köpenhamn 2009, är målet att enas om ett nytt avtal, som en fortsättning på Kyotoavtalet. eU: kritiserat kLimatpaket EUländerna tog fasta på klimatkonventionens budskap, och enades om att halvera utsläppen av växthusgaser till år 2050. EU inledde därför handel med utsläppsrätter 2005. Handeln omfattade då ungefär 12 000 anläggningar och 40 procent av utsläppen. En försöksperiod av handel avslutades 2007, och en första ordinarie handelsperioden sammanfaller med Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, 2008–2012. Under denna period tillämAdvokaten Nr 1 • 2009