Advokaten 1
får en klimatlag under 2009 måste kanske domstola
rna också omvärdera dessa tvister. Klart är i alla fall att de skapar arbete för advokater. USA har under Bushadministrationen kritiserats för sin brist på engagemang i klimatfrågan. Bushs efterträdare, Barack Obama, har dock lyft fram klimatfrågan, och bland annat utlovat ett system för handel med utsläppsrätter. Vissa delstater har gått före den federala regeringen. Redan 2006 undertecknade Kaliforniens guvenör Arnold Schwarzenegger en ”Global Warming Solutions Act” med kraftiga utsläppsminskningar som mål. också en akademisk Fråga Klimaträttens ökade betydelse märks också i den akademiska världen. I december 2008 meddelande den prestigefyllda ”Columbia Law School” i New York att man startar ett ”Center for Climate Change Law”. Professor och ansvarig för institutet blir advokaten Michael B. Gerrard från advokatbyrån Arnold & Porter. Det nyinrättade centret speglar klimaträttens bredd, och ska bland annat behandla bolagsrätt, fastighetsrätt, immaterialrätt, skatterätt, energirätt, straffrätt och mänskliga rättigheter. Klimatfrågans omfattning till trots, idag diskuteras finanskrisen ändå mer än klimatkrisen. Kan klimaträtten verkligen fortsätta växa? Peter Zaman på Clifford Chance har ännu ingen klar uppfattning om hur klimaträtten påverkas av finanskrisen. Kanske blir det en tillfällig nedgång i uppdragen, gissar han. Men på längre sikt räknar han ändå med mer arbete för klimaträttsadvokaterna. – Man kan räkna med skärpta krav på utsläppsminskningar när vissa avgörande politiska beslut är klara, till exempel när USA antar bindande internationella åtaganden om att minska sina utsläpp, säger Peter Zaman. ”en regeLstyrd marknad” Och Martijn Wilder delar hans uppfattning. Klimaträtten som arbetsområde för advokaterna kommer att fortsätta växa, säger han. – Den nuvarande ekonomiska krisen har visserligen påverkat marknaden, men det fortsätter att finnas en efterfråga på dessa tjänster. Förklaringen är att det är en ”regelstyrd” marknad, där man måste följa reglerna oavsett konjunkturen. n kÄLLor Barringer, Felicity: Flooden village Files suit, citing corporate link to climate change, the new york times, 27 februari 2008 Gray, Peter L; Winburn, J Benjamin: climate change tort suits: hot or cold?, legal backgrounder, washington legal Foundation, vol. 23 no. 23 (13 juni 2008) Kay, Julie: columbia law school launches center for climate change law, national law Journal online, 12 december 2008 McQuilken, Marisa: climate work heating up at law Firms, legal times, 4 april 2008 Witherup Tindall, Margaret: global warming litigation heating up, maryland bar bulletin, juni 2007 piska och morot par EU också de flexibla mekanismerna. I och med detta har det blivit mer intressant för företag inom EU att investera i energisparande och mindre miljöstörande teknik. Transportsektorn omfattas inte av Kyotoavtalet eller EU:s system, men från 2012 ingår flyget i handeln med utsläppsrätter. Handeln regleras i ett direktiv. I december 2008 möttes EUländernas miljöministrar i Bryssel för att enas om ett klimatpaket. Man fastslog att det tidigare uppsatta delmålet, att minska utsläppen med 20 procent till 2020, står fast. Miljöministrarna betecknade klimatpaketet som en framgång, men många kritiska röster höjdes. Kritikerna var bland annat missnöjda med att en stor del av den energiintensiva industrin ska få utsläppsrätter gratis, i stället för att tvingas köpa dem. sverige: sÄnker UtsLÄppen Sverige är som EUland bundet av EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter. Direktivet är implementerat genom lagen om handel med utsläppsrätter, och en tillhörande förordning. Regeringen beslutar om en plan för Advokaten Nr 1 • 2009 fördelning av utsläppsrätter, och Naturvårdsverket fattar beslut om tilldelningen. Systemet handläggs sedan av Energimyndigheten. I Sverige delas utsläppsrätterna ut gratis. Styrningen består i att färre utsläppsrätter har delats ut än vad som företagen har ansökt om. Det finns vidare andra ekonomiska styrmedel för företag och privatpersoner att minska sina utsläpp. Koldioxidskatt, energiskatt, elcertifikat som stimulerar till satsning på förnybara energikällor och bidrag till klimatinvesteringsprogram är piskor och morötter för minskade utsläpp. En ny klimatproposition planeras till början av 2009. Sverige har sänkt sina totala utsläpp av växthusgaser med nio procent sedan 1990. Transportsektorns utsläpp har dock fortsatt att öka. n kÄLLor naturvårdsverkets webbplats, www.naturvardsverket.se energimyndighetens webbplats, www.energimyndigheten.se Det finns en rad olika styrmedel som stimulerar till satsningar på förnybar energi. 31 Foto: vattenFall