Advokaten 1
Nyheter grUndLagsUtredningens sLUtbetÄnkande Stär
kt normprövning – men ingen författningsdomstol domstolarna ska få större möjligheter att pröva lagar mot grundlagen, och domstolarnas speciella roll ska göras tydligare. det föreslår grund lags utredningen i sitt slut betänkande. Efter fyra års arbete och debatt har företrädare för alla riksdagspartierna lyckats enas om ett förslag till ny regeringsform. Strax före jul överlämnade den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen sitt slutbetänkande En reformerad grundlag till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen FöresLår en rad reformer. Bland annat vill man stärka domstolarnas normprövningsmakt, genom att ta bort det så kallade uppenbarhetsrekvisitet. Därmed kan en domstol åsidosätta en lag eller förordning då den strider mot grundlagen, även när motsättningen inte är uppenbar. Fortfarande tillåts dock bara så kallad konkret normprövning. Domstolarna får alltså inte göra egna allmänna prövningar av lagarna, utan normprövningen görs i konkreta fall där normer kan anses strida mot grundlagen. Även förhandsgranskningen av lagar ska förstärkas, genom att Lagrådets yttrande alltid ska inhämtas. Lagrådet föreslås också få mer resurser, bland annat ett eget kansli. parLamentarikerna i utredningen har alltså fastnat för en lösning utan författningsdomstol. Vid presskonferensen underströk dock flera av utredningens ledamöter att målet är en stärkt lagprövning, och att formerna för det är mindre viktig än att det verkligen kan ske en prövning. Grundlagsutredningen vill klargöra skillnaden mellan domstolarna och statsförvaltningen genom att dela upp reglerna i två olika kapitel. Dessutom ska domarrekryteringen göras öppnare och mer oberoende av regeringen, genom att också högre domartjänster utlyses. En nämnd, där en advokat ska ingå, ska sedan bereda ansökningarna. Utredarna viLL också reformera bestämmelserna om egendomsskydd, så att principen om full ersättning vid expropriation skrivs in i regeringsformen. Dessutom föreslår man att rätten till en rättvis rättegång skrivs in i grundlagen. Grundlagsutredningen förordar också att rätten till skydd för den personliga integriteten förs in, i enlighet med Integritetsskyddskommitténs förslag. Advokatsamfundet har i flera sammanhang fört fram till Grundlagsutredningen att advokatkårens roll för och betydelse i rättsstaten borde tas upp i regeringsformen. Någon sådan formulering finns dock inte i det aktuella förslaget. Samfundets generalsekreterare Anne Ramberg är ändå försiktigt positiv. – Den förstärkta normprövningen är bra, både att lagrådet stärks och att man tar bort uppenbarhetskravet. Men visst hade vi önskat en paragraf om advokaterna, säger hon. – Att utredningen var enig om förslagen har en poäng, säger Ramberg, som också tycker det är bra att utredningen vill föra in Sveriges medlemskap i EU i grundlagen. det nU FÄrdiga förslaget innebär en moderniserad regeringsform, med ett mer lättillgängligt språk. Dessutom har den ett könsneutralt språk. Grundlagsutredningen tillsattes 2004 för att göra en samlad översyn av regeringsformen. Enligt direktivet var uppgiften ytterst att hitta former för att ”stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet”. UB SOU 2008:125 en reformerad grundlag. Läs mer per unckel skriver gästkrönika om grundlagsutredningen. Se sidan 20. i nästa nummer handlar fokus om grundlagsutredningen. Expertgrupp ger Sverige godkänt men pekar på brister sveriges tillämpning av den europeiska arresteringsordern får i huvudsak godkänt av eU:s expertgrupp. gruppen pekar dock på vissa brister i rättssäkerhet och på bristfällig utbildning av domare och advokater. I december 2007 besökte en expertgrupp bestående av åklagare från olika medlemsstater Sverige för att utvärdera Sveriges implementering av rambeslutet om en europeisk arresteringsorder. Rapporten är nu färdig och offentliggjord. Expertgruppen konstaterar att den svenska lagstiftningen i de Advokaten Nr 1 • 2009 att polisen vid fällande dom i ett annat land kan utfärda en arresteringsorder utan tillsyn av en rättslig myndighet. Rätten till en försvarare är inte heller tillgodosedd i alla delar av processen. Den europeiska arresteringsorflesta fall ligger i linje med rambeslutet, och att de förfaranden som tillämpas i allmänhet är tillräckliga för att syftet med arresteringsordern ska uppnås. Åklagarmyndighetens handbok om arresteringsordern lyfts också fram som ett exempel för andra stater att följa. Expertgruppen rekommenderar ändå vissa förändringar. Bland annat behöver domare och försvarsadvokater bättre utbildning om arresteringsordern. Dessutom brister rättssäkerheten på några punkter. Det handlar om dern antogs av EUländerna 2002, och innebär att en medlemsstat kan begära hjälp från en annan stat med att gripa och överlämna personer som misstänks för eller dömts för brott. UB Läs mer rapporten om arresteringsordern finns att läsa i sin helhet på samfundets hemsida. 9 Foto: europeiska kommissionen (eu-Flagga)