Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Nyfiken på...
Friluftsliv Jämtlandstriangeln
Friluftsliv Äta ute
tips //äta ute 2. Köket Stormkök, friluftskök, sp
ritkök – kärt barn har många namn. Vi är många som växt upp med det generiska namnet ”trangia-kök” för ett klassiskt friluftskök som traditionellt eldades med t-sprit. Men Trangia är om man ska vara noga ett varumärke, och numera finns många olika varianter av både små och stora kök som gör det möjligt att laga sin mat utomhus. Vilket man ska välja beror på hur många man är som ska äta, om man har tänkt sig att laga mat från grunden eller mest värma vatten och lägga torkad mat i blöt, hur viktigt det är att spara på vikten och hur kallt det kommer att vara på turen. Den som är ute mycket och flera olika konstellationer kan märka att det kan vara svårt att hitta ett kök som passar allt från storfamiljen på söndagsmiddag till den egna soloturen till fjälls. Det är tur att friluftskök är en investering som håller i många år. Då kan det kännas okej att äga flera stycken. Storlek och modell för olika behov På frågan ”vilket kök ska jag köpa?” finns inget enkelt svar som alltid är rätt. Det beror på vad det ska användas till. Ska du koka upp vatten till frystorkad mat eller en kopp kaffe på turen behöver du inte ett traditionellt campingkök med två kastruller och en stekpanna. Då räcker en brännare du monterar direkt på gasbehållaren. Men vill du koka pasta och svänga ihop en god sås till, eller steka pannkakor till frukost, då är ett rejälare kök att föredra. Kanske behöver du till och med komplettera det med något extra kokkärl eller en kaffepanna för att tillfredsställa alla turens behov. Fundera också på vad köket väger och om det spelar någon roll för dig och din planerade användning. För en lång tur kan det vara viktigt att hålla ner vikten så mycket som möjligt. För söndagslunchen ett stenkast från parkeringen är det inte en parameter du behöver ta hänsyn till alls. Låt behoven styra. 1 2 5 Fem tips när du lagar mat på stormkök Lär känna ditt stormkök innan du ger dig ut. Det kan vara i en park eller i trädgården. Anpassa storleken på grytorna till hur många du ska laga mat till. 3 4 När det kokat upp – koka med reducerad låga för att spara bränsle. Stek hellre lite mindre åt gången än mycket – det ger bättre stekyta och går snabbare. Laga exempelvis köttfärssåsen först och låt den stå ovanpå pastavatten för att den ska hålla värmen under tiden som pastan kokar. »Det är tur att friluftskök är en investering som håller i många år. Då kan det kännas okej att äga flera stycken.« GASKÖK Ett kök som drivs på gas är troligen det vanligaste bland friluftsutövare idag. De finns i alla storlekar, från små toppmonterade kök som man skruvar direkt på gasbehållaren och ihopfällda blir små nog att stoppa i fickan till stora kök med flera kastruller och stekpanna. Även det klassiska Trangia-köket finns numera också i en modell för gasbrännare. Fördelen med gas är att det inte sotar och att temperaturen är lätt att reglera. När riset kokat upp drar du ner gaslågan och låter det puttra på lagom effekt. Mycket mindre risk för att bränna fast maten i botten på kastrullen. Nackdelen är att gasbehållaren är känslig för kyla. Vid kallt väder blir trycket i behållaren lägre och det kan bli problem att få ut gasen. Det finns vintergas för kalla förhållanden, men man kan också behöva stoppa gasbehållaren innanför tröjan för att värma upp den. SPRITKÖK Länge var vi i Sverige helt insnöade på att använda sprit som bränsle i våra friluftskök. Så till den milda grad att ordet spritkök länge var synonymt med stormkök, oavsett vilket bränsle man använde. Ett klassiskt spritkök gjordes, och görs fortfarande av jämtländska företaget Trangia, vars varumärke också ibland används synonymt med friluftskök i allmänhet. Sprit har sin stora fördel i att det är mer temperaturoberoende än gas. Har du planerat att laga mat vid ordentligt låga temperaturer kan sprit vara att föredra. Det går också att hålla temperaturen på nästan exakt samma gradantal över lång tid, något som är viktigt när man bakar till exempel, något som är svårare med gas då det förändrade trycket i gasbehållaren också påverkar lågan så att den måste justeras löpande för att hålla samma temperatur. I en gruppverksamhet finns också fördelen att många kan dela på en flaska bränsle till ett spritkök, använder man gas behöver varje kök sin egen gasbehållare. Det finns också kök som drivs på kemiskt ren bensin, blyfri bensin och i vissa fall fotogen. Om man vill använda sitt kök under olika årstider och i olika temperaturer finns det också kombinerade gas- och bensinkök, så kallade multifuelkök, där man kan byta munstycke beroende på vilket bränsle som används. friluftsliv#3–2021 47
Friluftsliv Ungt äventyr
Friluftsliv Mulle för alla
Friluftsliv Kakfest i skogen
Friluftsliv Landet runt
Friluftsliv Det sista ordet