Advokaten 1
» Vad händer med Ur ett internationellt perspekti
v är det inte ovanligt att rättssäkerheten åsidosätts i krissituationer. Under rådande omständigheter finns också exempel på länder som inför till synes godtyckliga begränsningar i medborgares rättigheter, med pandemin som täckmantel. FOKUS: CORONAKRISEN F Louise Gunvén. lera av de advokater som Advokaten har pratat med understryker vikten av att bevaka rättssäkerheten under och efter den pågående pandemin – både internationellt och i Sverige. Här i Sverige rör farhågorna just nu inte smittskyddsrestriktioner i första hand – även om vi har sett inskränkningar i mötesfriheten. Regeringen fick också omarbeta förslaget till den nya lag som under en period ger regeringen utökade befogenheter att vidta omedelbara åtgärder i kampen mot coronasmittan. Enligt det omarbetade förslaget ska riksdagen i efterhand kunna pröva varje vidtagen åtgärd. De intervjuade advokaterna uttrycker framför allt att det blir ytterligare fördröjning i mål som redan har väntat länge. Det innebär i praktiken att målsägande, tilltalade och vittnen – alla i lika mån – ytterligare hinner glömma detaljer kring det som hänt. Det är en fara för rättssäkerheten, utöver att parterna behöver vänta på att få sin sak prövad, säger Louise Gunvén, advokat och delägare på brottmålsbyrån KRIM advokater. Om någon part blir sjuk blir det en belastning för domstolarna att pröva om det enskilda ärendet ska ställas in och skjutas upp eller inte. I vanliga fall krävs det sjukintyg men det går i nuläget inte att få med covid-19. Och det är inte bara domstolarna utan hela organisationen runt omkring: åklagare, polis, NFC (nationellt forensiskt centrum). När en del påverkas, då drabbar det hela kedjan och försiktighetsfaktorn kring smittan gör att många är borta. Just NFC har länge varit en propp när ”Allting: suckar, minspel, närvaro … det är mycket som inte ryms på en skärm eller i telefon. Det är också någonting som slår tillbaka på våra klienter.” louise gunvén oro över hur det redan hårt belastade rättssystemet utsätts för än högre påfrestningar, vilket leder till att utredningar drar ut på tiden och rättegångar skjuts upp. Prioritet ges till mål där personer sitter frihetsberövade och ungdomsmål. – Pandemin slår mot rättsväsendet. Inte minst för INSTÄLLDA RÄTTEGÅNGAR Under åren 2017–2019 ställde landets tingsrätter i snitt in 21,4 % av rättegångarna. Den siffran har stigit kraftigt sedan spridningen av det nya coronaviruset har ökat i Sverige. Vecka 16 i år ställdes 36,2 % av tingsrättsförhandlingarna in. Även i andra instanser har antalet inställda förhandlingar ökat. För respektive instans gäller följande siffror under perioden 2017–2019/ vecka 16: kammarrätt: 23,2 %/35,3 %, hovrätt: 15,7 %/31,6 %, förvaltningsrätt: 16,3 %/22,0 %. Statistiken avser det datum/den vecka 30 30 förhandlingen skulle ha ägt rum. Det innebär att om en domstol tar beslut om att ställa in en framtida förhandling syns det först senare i statistiken. I statistiken går det inte att utläsa orsak, målkategori eller när beslutet togs om att ställa in förhandlingen – om det var samma dag eller månader i förväg. Domstolsverket anger dock i en pressrelease att det framför allt är brottmålsförhandlingar som ställs in. Skälen till att förhandlingen ställs in skiftar. Det kan bero på sjukdom hos domstolens personal eller hos parter och vittnen. Det kan också bero på bristande delgivning, att ett mål avgjorts på handlingarna eller att en förlikning har nåtts. Det går inte att säga hur många förhandlingar som har ställts in just på grund av coronakrisen. Men det finns enligt Domstolsverket en tydlig tendens, med en markant ökning av antalet inställda förhandlingar sedan vecka 12. Källa: Domstolsverket ADVOKATEN NR 4 • 2020 det gäller brottmål. – Folk sitter häktade med restriktioner i månader, de får inte prata med någon, får inte träffa någon, de får gå ut en timme om dagen. De har ofta suttit häktade i flera månader med enbart motiveringen att man väntar på NFC:s analys. NFC är sedan tidigare oerhört överbelastat med ärenden. När de, och andra utredningsenheter, börjar få en högre sjukfrånvaro blir det en enorm påfrestning och belastning på rättsväsendet, men framför allt på de människor som sitter frihetsberövade, understryker Louise Gunvén. KARANTÄN KAN DRABBA FÖRBEREDELSER Det är inte bara utdragna utredningar och uppskjutna rättegångar som är ett problem, utan även konsekven