Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK att öka chanserna att avgörande
frågor blir ordentligt belysta vid skiljenämndens överläggningar, inklusive från de perspektiv som parten anser vara av särskild vikt. En åttonde och avslutande faktor att beakta är mångfald och föryngring. Trots att allt fler kvinnor och yngre personer utses till skiljedomare, domineras fältet alltjämt av äldre män med helsvensk bakgrund. Bredd och förnyelse är bland annat viktigt för den fortsatta utvecklingen och livskraften hos kåren av skiljedomare. Ytterst bör en part dock utse den person – oaktat om denne är kvinna eller man, ung eller gammal, av utländsk eller svensk härkomst – som parten uppfattar bäst svarar mot kravprofilen i målet. Ett ombud ska också, som utgångspunkt, sätta sin huvudmans intressen framför allt annat, inklusive bredare bransch- och samhällsintressen. Det behöver emellertid inte finnas något motsatsförhållande mellan att värna partens intressen i målet och att beakta frågor om mångfald och föryngring. Hur kan man inhämta kunskap om potentiella skiljedomare? Ombud, som regelbundet agerar i skiljeförfaranden samt deltar i konferenser och seminarier, skaffar sig givetvis egna erfarenheter och uppfattningar om olika potentiella skiljedomare. Utifrån dessa kan många gånger en hygglig bedömning göras av hur väl en viss person svarar upp mot de ovan nämnda kriterierna. En annan viktig källa till kunskap kan vara kolleger (vars goda omdöme man litar på), som har erfarenhet av personen ifråga. Kolleger, som har suttit i skiljenämnder tillsammans med en viss skiljedomare, kan exempelvis bidra med värdefulla insikter från ”insidan” om hur påläst, aktiv och engagerad vederbörande kan antas vara vid överläggningar och beslut i en skiljenämnd. En ytterligare källa till kunskap ADVOKATEN NR 4 • 2020 är böcker och artiklar som vederbörande har skrivit. Dessa kan dels ge en uppfattning om personens intellektuella skärpa i allmänhet, dels ge en inblick i personens uppfattning i olika rättsfrågor som kan vara av intresse i målet. Om man kan få del av dem (till exempel via kolleger eller från klandermål i hovrätten), så kan också tidigare skiljedomar vara av intresse. Särskild uppmärksamhet bör man då ägna domar som vederbörande har författat i egenskap av ordförande eller ensam skiljedomare, då det kan vara svårt att värdera en enskild skiljedomares bidrag till en dom meddelad kollektivt av en nämnd bestående av tre personer. Slutligen kan en enkel sökning på skiljedomarens namn på internet vara värd att göra, då det kan generera en del intressant information, inklusive vederbörandes cv, offentliga uttalanden med mera. I tillägg till det ovan nämnda kan ombudet givetvis överväga att ta direktkontakt med den potentiella skiljedomaren. I en svensk kontext är det ovanligt med regelrätta intervjuer. Det är dock inget som hindrar sådana från att äga rum och i internationella skiljeförfaranden är det förhållandevis vanligt. Om en intervju ska äga rum bör den noga planeras och stämmas av med den potentiella skiljedomaren, så att denne kan känna sig bekväm med format, innehåll, deltagare och tidsåtgång med mera. Även om ombudet skulle dra sig för att föreslå en regelrätt intervju, så kan ett enkelt telefonsamtal från ombudet till den potentiella skiljedomaren ge värdefull information. Vid ett sådant telefonsamtal, liksom vid intervjuer, gäller dock ett absolut förbud mot att ställa frågor som rör tvistefrågorna i målet. Sådana frågor uppfattas med rätta som otillbörliga och, om de besvaras, riskerar de att sätta skiljedomarens oberoende och opartiskhet ifråga. Det finns emellertid många andra frågor, av mera neutral natur, som kan ställas och som kan ge viktig information. Bland dessa märks exempelvis frågor om skiljedomarens tillgänglighet, tidigare erfarenhet inom den aktuella branschen eller rättsområdet, potentiella intressekonflikter med mera. Om ombudet och skiljedomaren inte alls känner varandra, kan telefonsamtalet dessutom i sig vara värdefullt, då det ger ombudet en möjlighet att bilda sig en mera personlig uppfattning om skiljedomaren. ATT VÄLJA RÄTT ORDFÖRANDE Ordföranden är den enskilt viktigaste personen i skiljenämnden. Vederbörande är inte bara nämndens ansikte utåt mot parterna, utan är också den som internt förväntas ta initiativet i handläggningsfrågor, leda överläggningar, författa utkast till beslut och dom med mera. Mot denna bakgrund bör parten alltid försöka tillse att en för målet verkligt lämplig person utses till ordförande. Faktorer att beakta vid val av ordförande Vad gäller de generella krav som bör ställas på en ordförande, så sammanfaller de i stort med dem som bör ställas på en partsutsedd skiljedomare. Vissa särskilda faktorer tillkommer dock vad gäller ordföranden. Inledningsvis bör betydligt större krav ställas på processuell kunskap, erfarenhet och tyngd hos en ordförande än en partsutsedd skiljedomare, eftersom ordföranden förväntas leda hela förfarandet, från skriftväxling och övrig förberedelse till muntlig förhandling och dom. Vidare bör särskild vikt läggas vid förmågan och kraften att organisera och driva målet framåt på ett sätt som främjar tids- och kostnadseffektivitet samtidigt som respektive part ges möjlighet att skäligen utföra sin talan. Detta är en svår balansgång. Exempelvis kan en alltför eftergiven, tvehågsen och senfärdig ordförande bidra till att målet blir både VIDARE BÖR SÄRSKILD VIKT LÄGGAS VID FÖRMÅGAN OCH KRAFTEN ATT ORGANISERA OCH DRIVA MÅLET FRAMÅT PÅ ETT SÄTT SOM FRÄMJAR TIDS- OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET. » 43