Nordisk Energi 1
Solel Kiselsolceller blir mer eff ektiva när de ä
r kalla och med hjälp av dubbelsidiga moduler, som studeras i solparken Solvåg i Piteå Science Park, kan man även öka produktionen genom att dra större nytta av refl ektioner från snö. FOTO: WARM IN THE WINTER ➛ för hur mycket snö som samlas på modulerna. – För vissa anläggningar är det egentligen inget större problem. När solen kommer tillbaka så glider snön av och de kan börja producera. Vid andra anläggningar samlas snön ovanpå modulerna och har ingenstans att ta vägen. I Piteåområdet har det legat kvar snö till i slutet av april och i Kiruna har vi rapporter om att det har legat kvar snö ända in i maj. Då förlorar man kanske 20 procent av den möjliga årsproduktionen, förklarar Anna Malou Petersson. Snölast ett problem Ett annat problem med snö är enligt Anna Malou Petersson att snölasten kan göra att moduler går sönder. – Ibland beror det på att modulerna inte är monterade på rätt sätt. Det är fortfarande en ganska omogen marknad i Sverige och det fi nns allt från högt till lågt när det gäller kvalitet. Det handlar därför delvis om kvalitetssäkring, men i andra fall har modulen gått sönder eftersom det blivit högre snölast än man förväntat sig, beskriver Anna Malou Petersson. Hon påpekar också att man kan få skador i modulerna som man inte kan se med blotta ögat, men som blir värre med åren. Detta har de inte haft möjlighet att undersöka i SunCold-projektet men hon berättar att det kommer att undersökas mer i detalj i ett nytt spinoff -projekt om snölaster, som de kallar för SnöVis. 40 – I Sverige är ungefär hälften av ljuset diff ust ljus, som kan sägas komma från alla håll på himlen. Det gör att det är intressant att se hur man optimerar för diff ust ljus Annan instrålning När det gäller instrålningen på nordliga breddgrader är fördelningen över året inte helt oväntat mycket ojämn och solhöjden är relativt låg jämfört med på sydligare breddgrader, vilket enligt Anna Malou Petersson gör att det blir andra vinklar som blir intressanta att installera vid för att man ska få den optimala lutningen på modulerna. På grund av att solljuset passerar längre genom atmosfären talar hon också om att strålningsintensiteteten är lägre, vilket resulterar i lägre produktion jämfört med områden närmare ekvatorn, och att strålningens sammansättning är annorlunda. – I Sverige är ungefär hälften av ljuset diff ust ljus, som kan sägas komma från alla håll på himlen. Det gör att det är intressant att se hur man optimerar för diff ust ljus, säger Anna Malou Petersson. Forskning och komponenttester Den andra målsättning med SunCold-projektet som Anna Malou Petersson nämner är att etablera en testbäddsmiljö för solel i nordliga förhållanden och se om det fi nns möjlighet att till exempel få kommersiella aktörer att komma och testa sina produkter i det klimat vi har i norra Sverige för att få ett kvitto på hur de fungerar där. – De fl esta av de hittills stora marknaderna för solel skiljer sig mycket från våra svenska förhållanden och det blir så klart mer extremt ju längre norrut man kommer i Sverige, kommenterar Anna Malou Petersson. Förutom att titta på hur testbäddsmiljön kan utnyttjas till både forskning och komponenttester berättar hon att de även tittar på vilka andra regioner som har liknande förhållanden som i norra Sverige och som är intressanta för solel. – Om man ser både till klimatet och instrålningen så bor det så klart inte jättemycket folk i alla dessa regioner, men det behöver inte utesluta att man kommer att sätta upp solel där, säger Anna Malou Petersson. Dessutom påpekar hon att det fi nns fl era regioner som inte ligger lika långt norrut men som har snörika vintrar ◆ Nordisk Energi 6 2019