Nordisk Energi 1
ELKRIS rapport Under de senaste månaderna har mas
smedia publicerat en mängd artiklar som behandlar den svenska elförsörjningen och hur den kommer att utvecklas. Vi har tittat närmare på denna viktiga resurs, vi har jämfört olika källor, vi har läst rapporter, inte minst Svenska Kraftnäts utmärkta rapport från juni 2018 [Ref 1], och genomfört egna beräkningar. Detta är resultatet. Svensk elförsörjning idag För inte så länge sedan karakteriserades svensk elförsörjning av mycket enkla överväganden: El ska fi nnas i tillräcklig mängd för konsumenter, företag såväl som privatpersoner. El ska vara så billigt som möjligt och el ska levereras med hög säkerhet, d v s strömavbrott ska vara sällsynta och kortvariga. 1960-70-talen såg en mängd hot mot dessa grundprinciper, framförallt var vi under perioder avskurna från den tidens dominerande bränsle, även för elproduktion, oljan. Oljekriserna gjorde att priserna för råolja steg kraftigt. Elbolagen bestämde sig för att minimera beroendet av olja (och kol) och en mycket ambitiös utbyggnad av kärnkraften sjösattes. Detta gav upphov till det svenska kärnkraftsprogrammet med 12 reaktorer. Redan tidigt blev det tydligt att kärnkraften var omstridd. Säkerheten ifrågasattes, inte minst efter reaktorhaveriet i Three Mile Island, och kärnkraften blev en politisk fråga. Detta utmynnade i 1980 års folkomröstning. Utgången av denna var otydlig men Riksdagen fattade ändå beslut om att all kärnkraft skulle vara avvecklad innan 2010. Barsebäcksverket stängdes i början av 2000-talet som en eftergift åt dansk folkopinion. KRAFTSLAG VATTENKRAFT KÄRNKRAFT VINDKRAFT SOLKRAFT VÄRMEKRAFT TOTAL EFFEKT (MW) 13’400 7’727 676 0 4’476 26’279 TABELL 1 SVERIGES ELPRODUKTION 2018/19. TILLGÄNGLIG EFFEKT UNDER TOPPLASTTIMMAN. KÄLLA: SVENSKA KRAFTNÄT. [REF 1] Vid denna tid växte även motståndet mot ny vattenkraft. Miljörörelsen ansåg att alltför stora naturvärden stod på spel och så småningom beslutades även att man skulle bevara de kvarvarande, orörda älvarna. Dagens svenska elproduktion är uppbyggd enligt Tabell 1. Observera att denna tabell redovisar den tillgängliga eff ekt man kan räkna med under den s k topplasttimmen, d v s den timme under året då Sverige drar som mest el. Detta reducerar t ex vattenkraftens eff ektreserv eftersom topplasttimman inträff ar relativt sent under driftsäsongen och innan snösmältningen satt in och minskar vattennivåerna i vattenmagasinen och därmed också fallhöjden, vilket reducerar det möjliga eff ektuttaget. Vindkraften har olyckligtvis också en relativt låg tillgänglighet vid topplasttimman, beroende på att det ofta är vindstilla när väderläget ger mycket låga temperaturer. Topplasttimman infaller också under den mörka perioden och kanske t o m på natten, varför solceller inte 48 kan förväntas bidra alls. Till de inhemska reserverna, framförallt i form av fossil kraftproduktion, ska läggas eventuell import från våra grannländer. Denna kan falla ut olika beroende på hur den inhemska kraftbalansen ser ut i dessa länder och vilken överföringskapacitet som fi nns att tillgå. De senaste vintrarna har varit relativt milda och den svenska konsumtionen har inte överstigit 27’000 MW någon gång de senaste två åren. Erfarenheten visar att kalla år kan medföra ett eff ektbehov av omkring 28’000 MW, baserat på nuvarande förhållanden vad avser förbrukning [Ref 1]. Det kan också vara värt att påpeka att Sverige har ett elöverskott i genomsnitt över året. Framförallt på sommarhalvåret. Denna paradox gör det mycket svårt att förklara varför elbalansen kan komma att bli ett problem. Sverige har för närvarande ingen brist på elektrisk energi, det handlar om en eff ektbrist. För denna analys har vi valt att fokusera på tillgänglig eff ekt som huvudparameter. De allra fl esta liknande studier utgår från energi. Vi anser att en renodlad energibetraktelse blir missvisande eftersom elektrisk energi inte på något enkelt sätt kan lagras. Det överskott i elektrisk energiproduktion som Sverige uppvisar, kan inte sparas till vinterdagarnas behov. Det är då man måste ha tillräckligt med eff ekt i nätet. Skillnaden mellan energi och eff ekt kan göras förståelig om man betraktar ett vattenkraftverk. Energin fi nns då lagrad i form av vatten i vattenmagasinen. Ju fullare magasinet är, desto mer energi fi nns lagrad. Eff ekten är den kraft som utvecklas när den lagrade energin används (dammluckorna öppnas och turbiner och generatorer börjar snurra). Turbinerna och generatorerna har en maximal eff ekt, det spelar ingen roll hur fulla vattenmagasinen är, det kan inte produceras mer ström. Skillnaden mellan energi och effekt kan göras förståelig om man betraktar ett vattenkraftverk. Energin fi nns då lagrad i form av vatten i vattenmagasinen. Ju fullare magasinet är, desto mer energi fi nns lagrad. Effekten är den kraft som utvecklas när den lagrade energin används (dammluckorna öppnas och turbiner och generatorer börjar snurra). Turbinerna och generatorerna har en maximal effekt, det spelar ingen roll hur fulla vattenmagasinen är, det kan inte produceras mer ström. Framtidens förbrukning Sverige genomgår stora förändringar som styr efterfrågan på elektricitet. Det fi nns ett politiskt önskemål om att fasa ut kärnkraften så fort som möjligt, stänga av allt som drivs med fossila bränslen och att Nordisk Energi 6 2019