Nordisk Energi 1
ELKRIS rapport FRAMTIDENS PRODUKTION De domineran
de energikällorna för elproduktion kommer att kraftigt minska i kapacitet de kommande 10-15 åren. Dels har regeringen beslutat (energiöverenskommelsen 2016) att stänga av Ringhals-2 2019 och Ringhals-1 2020, dels kommer all svensk kärnkraft att falla för åldersstrecket inom 10-20 år. Ny storskalig elproduktion är inte planerad och det är orealistiskt att anta att ”förnybar” elproduktion kommer att kunna ge ett eff ektbidrag som ersätter kärnkraften inom de tidsramar som vi arbetar med i denna rapport. Så länge det inte fi nns något eff ektivt sätt att lagra energi har man fortsatt problemet med att när det inte blåser, blir produktionen noll. Detsamma gäller för solenergi. Solcellerna har av naturliga skäl en relativt begränsad inverkan på kraftbalansen på vintern och särskilt på natten. Därför tar vi inte med vindkraft eller andra intermittenta energikällor i beräkningen. Det betyder inte att de inte levererar ett energibidrag, men för att förhindra en eff ektkris är de irrelevanta. Vi utgår från att alla andra resurser, vattenkraft, värmekraftverk, gasturbiner mm inte påverkas. Regeringen har nyligen höjt skatten för värmekraftproduktion till en sådan nivå att produktionen blir olönsam. Detta kommer att medföra en betydande reduktion i produktionskapacitet och har stora konsekvenser för näringslivet. I skrivande stund bedömer vi att konsekvenserna är så grava och uppmärksamheten så stor att regeringen tvingas tänka om. Därför låter vi värmekraftproduktionen kvarstå oförändrad. Skulle det visa sig att regeringen håller fast vid den nya skatten så kommer eff ekttillgången i Sverige reduceras ytterligare. Vi har ingen detaljerad information om hur stor del av elproduktionkapaciteten vid värmekraftanläggninga som i så fall försvinner men det är inget ELPRODUKTION (MW INSTALLERAD EFFEKT) VATTENKRAFT KÄRNKRAFT ÖVRIGT TOTAL 2019 13’400 8’150 4’729 26’279 orimligt antagande att det är i storleksordningen 2-3´000 MW. Att bygga nya kärn- eller vattenkraftverk kommer att ta mycket lång tid. Framförallt tillstånds- och miljöprövningsprocessen kommer att vara tidskrävande. Dessutom fi nns i Sverige numera ingen eller mycket liten erfarenhet av den typen av storskaliga projekt, vilket också kommer att spela in. De fl esta som tidigare genomförde projekten i Sverige är inte längre yrkesverksamma. En bidragande orsak till kunskapstappet menar vi kan ledas tillbaka till det ”kunskapsförbud” som infördes av den då sittande socialdemokratiska regeringen 1987. I lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet fanns en 6 § som från 1 februari 1987 löd: "Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor." [ref 2]. Denna paragraf upphävdes 2006. Denna politiska kortsiktighet har medfört att universitetskurser inom kärnteknik, om de nu överhuvudtaget fi nns, lockar få studenter. Den enda utvägen på kort sikt är en massiv satsning på naturgaskraftverk. Men de har den stora nackdelen att Sverige inte har tillräcklig tillgång till det europeiska naturgasnätet och därför är det osäkert varifrån gasen ska komma. Dessutom blir sådan el dyr. Mycket dyr. Vi bedömer att den ovan redovisade framtida produktionskapaciteten visserligen representerar ett ”worst case”, men absolut inte osannolikt. När man dimensionerar något så fundamentalt som ett lands energiförsörjning måste man ha tillräckliga marginaler för att uppnå säkerhet. Det är emellertid svårt att föreställa sig ett scenario som nämnvärt förbättrar situationen. ➛ 2021 2035 13’400 13’400 6’385 DIFF 2035 -2019 0 4’729 4’729 24’514 18’129 0 -8’150 0 -8’150 Nordisk Energi 6 2019 Ovako, Hällefors. Det är den rikliga tillgången på säker, billig och ren energi som gjort att det svenska stålet biter. FOTO: PIA & HANS NORDLANDER, BILDN Fotografi av Pia & Hans Nordlander, BildN 51