STT 1
6 STT Vecka 44 onsdag 28 oktober 2015 SJUHÄRAD BO
RÅS/SJUHÄRAD På lördag är det alla helgons dag, en dag för att minnas anhöriga som gått bort. Claes Björnram får som sjukhuspräst möta människor i sjukdom och kris – Vi har beredskap dygnet runt, alla dagar hela året, säger han. Stöttar vid plötsliga dödsfall I sjukhusets avskedsrum som också kallas kapell, kan de anhöriga få ta ett farväl av den som gått bort. Där finns ett konstverk som symboliserar chock, reaktion, bearbetning och normalisering. Det är de fyra faserna i sorgebearbetningen. Claes Björnram är sjukhuspräst sedan 1986. Vid sjukhuskyrkan på Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS, i Borås har han arbetat sedan 2002. Claes arbete består i att stötta patienter och anhöriga. – Det kan vara inlagda patienter och deras anhöriga. Vi är också anhörigstödjare på intensiven och akuten när personalens resurser inte räcker för att möta anhörigas behov. Hur hanterar du att arbeta så mycket med döden? – Vi arbetar inte med döden, vi arbetar med livet. Vi upplever många dödsfall men dem tar Gud hand om. Vi stöttar de levande, säger Claes Björnram. De kan behöva stötta vid plötsliga dödsfall, som hjärtstopp eller suicid. – Efter den tragiska händelsen finns ett liv. Det är inte likadant som innan, men det innebär inte att man behöver må sämre. Människor idag har en tro att vi ska leva för evigt, säger Claes, bara vi motionerar och äter rätt. – Vi säger ”en för tidig död” men vad innebär det? Vi har ett livsvillkor liksom allt annat biologiskt, vi föds, vi lever och vi ska dö. Men det är inget vi ska tänka så mycket på, oro tar livskvalitet. Det är hur jag lever mitt liv idag som är intressant. För en del anhöriga i kris räcker ett enda samtal med präst eller diakon, andra kan behöva gå varje vecka under en tid. – Men jag ska göra mig själv överflödig så fort som möjligt, säger Claes. Sjukhuspersonalen kan också få handledning och utbildning. Claes har även utbildat räddningstjänsten och håller föreläsningar. Förutom att han är präst har han läst etik och psykologi, bland annat Claes Björnram är sjukhuspräst på SÄS i Borås och får möta människor i sjukdom och efter olyckor.– Vi säger att vi är sekulariserade men när vi står inför de stora livsfrågorna, då är vi inte så sekulariserade som vi tror, säger han. FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG katastrof psykologi. Det är viktigt att få ta farväl av den döde anhörige vid en avskedsstund i kapellet, och det ska ske på ett sådant sätt att det hjälper i sorgearbetet, inte hindrar. Ibland säger kyrkan eller polisen nej till att anhöriga ska få se den döde. Det kan vara då denne är alltför skadad. Då får man göra avskedet på ett annat sätt, med en kista och ett foto. Allhelgonahelgen är av tradition en helg då vi minns de som gått bort. – Det är en katolsk tradition att tända ljus på gravarna, som vuxit mycket i Sverige senaste årtiondena. En vacker tradition i mörka november. Helgen handlar om hur vi behandlar minnet av våra avlidna, historien om våra förfäder och vad vi bär med oss av dem. – Så länge vi tänker och talar om de som gått bort, så länge lever de kvar. Bor man inte nära sina anhörigas gravar kan man istället tända ljus i kyrkan eller i minneslunden. Minnen bär man med sig. –Vi har öppet även här på sjukhuskyrkan på fredag, för de som är inlagda eller de som har starka minnen härifrån, så de kan komma och tända ljus. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com Så länge vi tänker på de som gått bort, lever de kvar. CLAES BJÖRNRAM Sjukhuskyrkan på SÄS Uppdrag: Ska stötta patienter, anhöriga och personal på sjukhuset. Består av : Sjukhuskyrkan är ekumenisk och består både av Svenska kyrkan och frikyrkor; i Borås av missionskyrkan. Vid behov kontaktar man även andra religionssamfund. Här arbetar förutom Claes Björnram även en pastor och två diakoner. Sorg är ett arbete som måste få ta tid SJUHÄRAD ”Jag får ha ont och jag får vara konstig”. Sorgearbete tar tid, något som vi ofta inte räknar med i dagens samhälle. Sorgearbete handlar om två saker säger Claes Björnram. Dels en biokemisk reaktion där kroppen under hög stress förlorar möjligheten att stänga av utsöndring av hormonet kortisol. Det gör att vi mår dåligt, blir glömska och har svårt att sova. Det kan ta två-tre år innan kroppen lär sig stänga av hormonet. Det andra som sorgearbete innebär är själva relationsförlusten. – Man lyfter telefonen för att ringa men personen finns inte där. Det här är två delar som tar tid att komma igenom. Att sörja är ingen sjukdom. Det är en frisk reaktion på det man varit med om, även om det känns som ett elände, säger Claes Björnram. – Tyvärr hanterar samhället det som en sjukdom, och man ger antidepressiva mediciner vilket kan förhindra bearbetningen. Sorgearbete handlar om att konfrontera det som gör ont. En frisk sorg innebär att det går upp och ner. – Idag kan det kännas skit, jag får vara ledsen, men imorgon känns det bättre. Claes tycker att vi borde få mer kunskap och bli mer uthålliga när det gäller sorg. Idag dör människor lika mycket som förr men vi har en tendens att slarva bort sorgen. Vi räknar inte med att det är ett arbete att gå igenom. – Vi måste ha mer tålamod med oss själva. Det finns inga lätta dödsfall. Tålamod gäller även för omgivningen. Men om man ensam på en arbetsplats eller i en skolklass har fått erfara stor sorg, då har det ett pris. – Det är inte de andra som är konstiga. Det är jag som har förändrats, och det spelar roll för hur jag möter omgivningen. Det gäller, särskilt för unga, att få en förståelse för sig själv för att fungera och inte bli ovän med andra. Människor i sorg berättar om att andra kommer fram och berättar om sin sorg. Men det är inte enkelt att bära någon annans sorg just då. – Och säg inte att du förstår. Man kan ha inlevelseförmåga men det är svårt att gå in i någon annans huvud och se vad den går igenom. ANN SOFIE WAHLBERG Lokaler: Har lokaler vid sjukhusledningen, ett andaktsrum och ett kapell. Bårhuset: Sjukhuskyrkan har förtroendet att ha hand om bårhuset under kvällar, nätter och helger, när ordinarie personal inte arbetar. Sjukhusets personal: Sjukhuskyrkan stöttar med handledning, samtal och utbildning. GODA RELATIONER GER SEN DEBUT SVERIGE Höstlov med halloween är ett tillfälle då en del ungdomar dricker sig berusade för första gången. Men en förtroendefull relation mellan förälder och tonåring bidrar ofta till att alkoholdebuten skjuts upp. – Vi vet att en god relation under uppväxten har betydelse i alkoholsammanhang och att det är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för ungdomar, säger Lennart Rådenmark, länssamordnare för alkohol- och drogförebyggande arbete. Forskning visar att ungdomar som kan prata fritt med sina föräldrar börjar dricka alkohol senare i livet, och också konsumerar mindre alkohol totalt sett. I Sverige är ungdomars alkoholkonsumtion nere på historiskt låga nivåer. MILJONSTÖD TILL SKYDDAT BOENDE VÄSTRA GÖTALAND Länsstyrelsen i Västra Götaland har beslutat om medel för utveckling av skyddat boende för kvinnor utsatta för våld. Totalt kommer drygt 4,3 miljoner kronor att fördelas till 31 verksamheter i Sverige. De fördelade medlen går bland annat till att utveckla verksamheter, lokala kartläggningar av behov av stöd och skyddat boende till särskilt utsatta grupper, förstärka stödinsatser för våldsutsatta kvinnor samt kompetensutveckling för personal på boendena.