Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna Resning i Quickmålen dom
arna mot thomas Quick, numera sture bergwall, är unika och har väckt många frågor om rättssäkerheten. advokat thomas olsson som företräder bergwall berättade om vilka omständigheter som lett fram till resningen och de frikännande domarna. En väldigt felaktig uppfattning som i bland lanseras, enligt Olsson, är att Sture Bergwall har fått resning på grund av att han har tagit tillbaka sina erkännanden. Ingenting kunde vara mera fel, anser Olsson. – Det är bara att läsa vilket resningsbeslut som helst. De inleds alltid med att Bergwall har tagit tillbaka sitt erkännande men att det inte har någon betydelse för prövningen av resningsfrågan. Den enda betydelse det har gjorde felaktigt för de faktiska förhållandena i ärendet, framför allt bedömningen av hur väl Sture Bergwalls uppgifter stämde med utredningen, sa Olsson och fortsatte: – Ett antal sakkunniga, rättsläkare, ”Skälet till att Sture Bergwall psykologer och osteologer, gjorde avkall på sitt vetenskapliga anseende och satte sina namn under bedömningar som mer styrdes av en önskan av att binda Sture Bergwall till gärningarna än att på ett objektivt sätt redovisa hur fel ute han i grund och botten var. Det är skälen till att Sture Bergwall får resning. Thomas Olsson berättade får resning är att de ursprungliga domstolarna vilseleddes.” Enligt Olsson hade det som inträffade i Quickmålen kunnat undvikas om man följt rättegångsbalkens 36 kapitel 16 §. att han har tagit tillbaka sitt erkännande är att det gör det möjligt att söka resning. Om han skulle vidhålla sin skuld finns det inte någon som kan få fullmakt att gå vidare med ärendet. – Skälet till att Sture Bergwall får resning är att de ursprungliga domstolarna vilseleddes. Väsentligt utredningsmaterial undanhölls från processmaterialet. Ett antal polismän vittnade och redoäven utförligt om de olika utredningsturerna i ett Quickärende. Avslutningsvis frågade han sig om man kunde ha undvikit det inträffade? – Ja, ganska enkelt. Det hade bara varit att följa rättegångsbalken så hade det förmodligen aldrig hänt, sa Olsson och berättade att i rättegångsbalkens 36 kapitel 16 § så finns det en bestämmelse som reglerar när man får förebringa material från förhörsprotokollen. Det får man göra om någon ändrar sig, eller inte vill eller kan yttra sig. De uppgifterna kan förebringas på olika sätt. Man kan läsa ur protokollet, man kan höra den polisman som har När blir bolagsstyrelsen personligt ansvarig? sverige har långtgående regler om personligt ansvar i bolag. Vid seminariet om styrelsens och andra bolagsfunktionärers ansvar vid kritisk kapitalbrist diskuterade professor erik nerep hur ansvarsreglerna tillämpas. Det har sagts att Sverige är unikt i Europa när det gäller reglerna om ansvar för bolagsföreträdare. Delvis är det sant, sade Erik Nerep – inget annat rättssystem har så utmejslade regler om personligt ansvar. I exempelvis Danmark och Norge finns regler om skyldighet 20 att kalla till bolagsstämma vid kritisk kapitalbrist, eller skyldighet att likvidera bolaget i vissa fall – men inte om personligt ansvar. Det finns regler om allmänt skadeståndsansvar i aktiebolagslagen 29:1 och 29:3. Man kan föra skadeståndstalan mot en företrädare utifrån de bestämmelserna, exempelvis om kontrollbalansräkning inte har upprättats. – Men det är inte så enkelt, sade Nerep. Kausalsambandet mellan brott mot reglerna och skadan är svårt att påvisa. Det är enklare att använda ansvarsreglerna i 25 kapitlet aktiebolagslagen. I 25:18 anges exakt vad som grundar personligt ansvar för en bolagsföreträdare, oavsett kausalsamband: underlåtelse under vissa förutsättningar att upprätta kontrollbalansräkning och låta revisorn granska den, sammankalla en första kontrollstämma eller ansöka om likvidation. Det är i få fall styrelseledamöter har blivit ansvariga enligt reglerna om allmänt skadeståndsansvar. Skatteansvar och ansvar enligt 25:18 är vanligare. I skatteFörFarandeLaGen 59 kapitlet stadgas att grov oaktsamhet krävs för ansvar, men enligt Erik Nerep tyder rättstillämpningen närmast på strikt ansvar. För en bolagsrevisor som blir skadeståndsansvarig kan en annan väg finnas att aktualisera ansvar för styrelsen. I NJA 2006 s. 136 gjorde en revisor som hade vållat ett bolag skada gällande att styrelsen var medvållande. HD slog fast att principen om passiv identifikation inte var tillämplig, eftersom inte något tredje intresse var involverat. Men revisorn hade möjlighet att väcka regresstalan mot styrelseledamöterna, trots att de hade beviljats ansvarsfrihet och trots att andra formella förutsättAdvokaten Nr 9 • 2012