Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna Barns perspektiv kommer
inte alltid fram För att barnets perspektiv och asylskäl ska komma fram behöver man som advokat vara duktig på att lyssna och förstå barns uttryckssätt, enligt advokat Viktoria nyström. hon uppmanade alla advokater som vill företräda barn att göra en lämplighetsbedömning av sig själva innan de tar dessa uppdrag. ”Det hänger på samtalspartnern om ett barns kompetens ska komma fram.” Att respektera barnet, kunna tala med det och förstå dess reaktioner är helt avgörande för att man ska kunna företräda barn i asylärenden. Det fastslog advokat Viktoria Nyström, som tillsammans med forskaren Daniel Hedlund höll ett seminarium om barnet i asylprocessen. Viktoria Nyström arbetar ofta som offentligt biträde för barn, både ensamkommande barn och barn i familjer. – Jag möter otroligt många barn i asylärenden, och jag märker att det viktigaste är att jag kan prata med dem. Det är nästan viktigare än att kunna lagen, sa Nyström. Vid seminariet gav Viktoria Nyström konkreta tips och exempel på hur hon arbetar med barn, för att kunna företräda dem så väl som möjligt. Hon pekade på att det är ett extra stort ansvar att företräda ensamkommande flyktingbarn. Viktoria Nyström gav konkreta tips och exempel på hur hon arbetar med barn för att kunna företräda dem så väl som möjligt. Som regel har barnet ingen god man när uppdraget tar sin början, och det offentliga biträdet fungerar då som ställföreträdare under en tid. Men det krävs också barnkunskap för att representera barn i familjer. Ofta kommer dessa barn inte riktigt fram i processen, påpekade Viktoria Nyström. – Alla föräldrar förmår inte att tillvarata sina barns intressen. Man kan fråga sig om inte barnet borde höras mer. Barnet kan ju ha egna asylskäl. Å andra sidan riskerar man att det barnet säger fäller familjens asylansökan. Hur mycket vikt ska man då lägga vid barnets berättelse, frågade Nyström, som inte hade något enkelt svar på frågan. Förutom barnkunskap behöver den som företräder barn också ha stora kunskaper om barnens ursprungsländer, påpekade Viktoria Nyström. Det kan till exempel bli nödvändigt för det offentliga biträdet att visa att de barnhem som finns i hemlandet, och som teoretiskt sett skulle kunna ta hand om ett ensamkommande barn, inte fungerar eller förmår uppfylla barnets grundläggande behov. – Ska biträdet bevisa det? Det är tveksamt rent bevisrättsligt, men i praktiken är det ofta enda chansen för vissa barn, sammanfattade Nyström. Daniel Hedlund är doktorand i barnoch ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och arbetar med en avhandling om barnperspektiv i asylprocessen. Han gav vid seminariet en kort orientering i vad man vet om barns berättande och hur man ska ge barn de bästa förutDomskäl en bra kvalitetssäkring en skiljedom behöver inte innehålla domskäl, men mycket talar för att man ändå ska skriva sådana som skiljeman. det sa justitierådet stefan Lindskog vid ett välbesökt seminarium. Stefan Lindskog inledde med att konstatera att skiljemän enligt den svenska skiljelagen inte är skyldiga att ange domskäl. I praktiken förekommer det dock knappast skilje22 domar utan domskäl. Men varför är domskälen då viktiga? Stefan Lindskog, med lång erfarenhet som skiljeman och ordförande i skiljenämnder, lyfte fram fyra olika skäl att redovisa sina domskäl. 1. Domskälen ska fungera som en kvalitetssäkringsmetod. Genom att skriva dem kan skiljemannen själv kontrollera att han eller hon förstått allt och att resonemanget går ihop. 2. Domskälen ska också göra det möjligt för parterna att förstå och kontrollera det resonemang som lett fram till beslutet i förfarandet. 3. Väl utformade domskäl, där man identifierar problemen, argumenterar och kommer fram till en slutsats, minskar klanderrisken. Eventuella oklarheter i processen bör också redovisas och tas in i argumentationen. 4. Domskälen förklarar vad som vinner rättskraft i avgörandet, helt enkelt vad som är avgjort i domen. Advokaten Nr 9 • 2012