Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna Tvistemålsprocessen tar
intryck av skiljeförfaranden advokaten claes Lundblad och lagmannen Magnus Widebeck ledde ett seminarium om utvecklingstendenser när det gäller muntlig bevisning i domstol och i skiljeförfarande. Björn Wendleby föreläste om MiFID-direktivet. Claes Lundblad menade att en tydlig utveckling hade skett de senaste åren, styrd av önskemål om kostnadskontroll och effektivitetsvinster genom hantering av bevisning. Utvecklingen har i mycket präglats av en anglosaxisk syn på bevisföring. En best practice i skiljeförfaranden har utvecklats där inslaget av muntlig bevisning tenderar att bli mindre – det ger en effektivitetsvinst. Han påpekade att bevisbegreppet utanför Sverige ofta har en vidare innebörd. Vi anser här att bevisning behövs endast om det som är stridigt. Men internationellt har begreppet en vidare innebörd: Parten för bevisning om allt den påstår, oavsett om det är stridigt. Från tvistemålsprocessen är vi också vana vid bevisteman. De har en underordnad roll i skiljeförfaranden. Magnus Widebeck konstaterade att De flesta av åhörarna ansåg att formulerade svar låg bortom gränsen för det tillåtna. vi i tvistemålsprocessen noga kontrollerar vilka bevisteman som finns. Annars blir det omöjligt för motparten att veta vad faktavittnena ska höras om. Det är märkligt att konstatera att skiljeförfarandena närmar sig brottmålsprocessen, sade Widebeck. Där frågas aldrig efter bevistema – ty där finns förhörsprotokoll, och utifrån dem begriper man vad vittnet ska höras om. Magnus Widebeck trodde att civilprocessen kommer att ta intryck av brottmålsprocessen. – Marknaden visar genom skiljeförfarandena hur processen bör ske effektivt, sedan följer civilprocessen efter, sade han. Widebeck nämnde exempel på några företeelser från skiljeförfarandena som hade införts eller var på väg att införas i civilprocessen: tidsplaner och sammanställningar av yrkanden och grunder. Han tyckte att det fanns anledning för lagstiftaren att se på skiljeförfarandena och följa vad som har blivit best practice inom skiljeförfarandena. cLaes LundbLad konstaterade att det finns en tendens i domstolar och i skiljeförfaranden att tycka att muntlig bevisning, med vittnen och experter, är viktig. Det ligger i linje med det anglosaxiska synsättet. I andra länder, till exempel Frankrike, är man inte lika förtjust i vittnesbeviset. Frågan om hur långt ett ombud får gå i att förbereda vittnen inför förhör är mycket kulturellt betingad. Gränsen mellan tillåtet och otillåtet dras inte på samma sätt i olika rättskulturer. Lundblad ställde åhörarna inför ett antal frågor om förberedande av vittnen, Claes Lundblad förklarade att vittnesattester blir allt vanligare i internationella sammanhang – enligt en färsk undersökning förekommer de i 87 procent av alla skiljeförfaranden – och förekomsten ökar också i svenska förfaranden. Enligt Magnus Widebeck kan förhör ersättas av attester även i tvistemål, så länge parterna är överens. Möjligheterna att åberopa vittnesattester ökade genom reformen ”En modernare rättegång” 2008. – Jag skulle varmt välkomClaes Lundblad. na att huvudförhör ersattes med vittnesattester, sade Magnus Widebeck. – Om skickliga ombud ska hålla huvudförhör med någorlunda intelligenta vittnen, är det så väl repeterat att det inte tillför mycket. Som domare väntar man på motförhör. Det finns två skolor i skiljeMagnus Widebeck. ”I Danmark finns åsikten att man som ombud inte ens bör diskutera med vittnet vad saken handlar om!” från att träffa vittnen före förhör eller att hålla träningsförhör, till att formulera svar åt vittnet. De flesta av åhörarna ansåg att formulerade svar låg bortom gränsen för det tillåtna. Men Claes Lundblad gav exempel på hur synen på vad som är tillåtet tycks skilja sig redan mellan de nordiska länderna: – I Danmark finns åsikten att man som ombud inte ens bör diskutera med vittnet vad saken handlar om! 26 förfaranden när det gäller om frågor ska tillåtas som går utanför bevistemat, berättade Claes Lundblad: Den amerikanska skolan tillåter i princip bara frågor om det som står i vittnesattesten och trovärdighetsfrågor. Den engelska skolan tillåter mycket vidare frågeteman, så länge de har rimlig relevans. Magnus Widebeck trodde skiljeförfarandena komatt mer att fortsätta ta intryck från anglosaxiskt håll, med vittnesattester och korta huvudförhör. Han önskade en utveckling även av civilprocessen i samma riktning, närmare brottmålsprocessen. – Effektivitet och rationalitet talar för det, sade han. Claes Lundblad instämde, och trodde att vi får se mer tekniskt avancerade vittnesattester, med inslag av videooch presentationsteknik. n Advokaten Nr 9 • 2012