Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna Tre krafter hotar advoka
tyrkets Jonathan Goldsmith är generalsekreterare i ccbe, rådet för de europeiska advokatsamfunden. han inledde fredagen under advokatdagarna med ett anförande. Bo Ahlenius och Lena Frånstedt Lofalk höll ett uppskattat seminarium om sekretessfrågor. Ämnet var utvecklingen av den juridiska tjänstemarknaden i Europa och utmaningar på området i framtiden. Jonathan Goldsmith talade om tre krafter som hotar advokatyrkets kärnvärden och som advokatorganisationerna måste ta ställning till: den ekonomiska krisen, teknikutvecklingen och globaliseringen. Goldsmith jämförde retoriskt de tre krafterna med apokalypsens fyra ryttare, men menade att de snarare var att likna vid tre förarlösa drönarflygplan som närmar sig. – Om vi ska vinna kampen, måste vi konfrontera hoten, sa Goldsmith. Goldsmith konstaterade att den ekonomiska krisen har påverkat advokatbyråernas strukturer. Det är inte längre självklart att advokatbyråer ägs av advokater. – Det är populärt att skylla allt på utÅrets Advokatdagar innehöll ett utökat program med sex parallella seminariespår och sammanlagt ett 40-tal föreläsningar. vecklingen i Storbritannien, med alternative business structures (ABS) som tilllåter ickeadvokater att äga 100 procent av byrån, sa Goldsmith. Men situationen är mer komplex och utmanande än så, betonade han. Alltfler länder i Europa tillåter multidisciplinary partnerships eller externt ägande. Enligt Goldsmith är det den ekonomiska krisen, inte Storbritannien, som har drivit på de alternativa ägarstrukturerna. ABS kommer från Australien och infördes i Spanien samtidigt som i Storbritannien. Italien har tillåtit externa ägare i advokatbyråer, och förslag till ändringar finns också i Portugal, Irland och Grekland. Samtidigt överväger Europeiska kommissionen om advokatbyråer som inte ägs av advokater bör få fri rörlighet i EU, och man kan slutleda att kommissionen vill få bort restriktioner mot externt ägande av advokatbyråer. – Advokatyrkets kärnvärden står emot de här utvecklingstendenserna, sa Goldsmith. CCBE tror att ABS hotar kärnvärdena. Advokaternas skyldighet att vara oberoende, undvika intressekonflikter och upprätthålla advokatsekretessen hotas när ickeadvokater får bestämmandeinflytande i byråns angelägenheter. Det kan i sista hand skada klienterna. – Frågan som advokaterna måste möta är om advokatsamfunden ska försvara nuvarande strukturer, eller i stället snabbt bedöma om vi kan vinna striden – och om vi inte kan det, bestämma hur vi vill påverka utvecklingen för att säkerställa att våra kärnvärden skyddas. För sVerIGe bLIr det en fråga om förbudet för svenska advokater att ingå i ABS kommer att vara förenligt med EUrättens krav. Teknikutvecklingen innebär flera utmaningar för Europas advokater. Till exempel kan användning av molnFör första gången sågs advokater som grindvakter som vaktade information som myndigheterna gärna ville komma åt. tjänster för lagring av data stå i konflikt med kärnvärdena. Advokatsekretessen kräver att molntjänsten är pålitlig och att lagrade data inte kan kommas åt av obehöriga. Risken finns att konfidentiell information som lagras på servrar i länder med mindre effektiva skyddsbestämmelser för elektroniska uppgifter lämnas ut till utländska myndigheter och till företag. Frågor om äganderätt till uppgifter, tillgänglighet och säkerhetskopiering, kryptering är också problematiska, liksom tillgången till uppgifter från lagringstjänster som upphör med verksamheten. Jonatan GoLdsMIth IFrÅGasatte om det är möjligt för advokatsamfunden att hindra advokater från att använda ny och praktisk teknik. – CCBE har i alla fall enats om riktlinjer som pekar ut molntjänsternas risker och fördelar och kan hjälpa advokaterna att styra rätt bland farorna, sade Goldsmith. Ett problem är den tilltagande uppfattningen om advokaten som ”grindvakt”. Globala institutioner vidtar globala åtgärder mot vissa beteenden som de vill bekämpa. Det började med penningtvättslagstiftningen. Informationsgarantier som gjorda för tvist beräkning av köpeskillingen, framför allt tilläggsköpeskillingen, samt garantiavvikelser är huvudområdena som det oftast blir tvist om vid företagsöverlåtelser. det anser justitierådet i högsta domstolen Lars edlund och advokat christer danielsson. Bägge har bred erfarenhet från företagsöverlåtelser. Edlund som tidigare advokat och skiljeman. Da28 nielsson, numera helt inriktad på tvistelösning, som ombud men främst som skiljeman, ofta i tvister rörande företagsöverlåtelser. Efter att de inledningsvis poängterat bristen på praxis inom området, att marknaden i stort är okunnig om utfallen i skiljedomsförfaranden vid företagsköp samt pekat på riskerna med att skriva avtal på engelska efter ett angloamerikanskt mönster mellan svenska parter, vände sig Danielsson mot Edlund och frågade vad de här tvisterna vanligtvis handlar om. Svaret blev köpeskillingsberäkningar och garantifrågor. – Jag skrev i en artikel Lars Edlund. 2007 att en gång tiden såldes företag till fast pris, men det var länge sen, sa Edlund och log. Det förekommer fortfarande, men ni känner alla till mekanismen med tillträdesbokslut. Det vill säga att från ett garantidatum till tillträdet ska det räknas ut hur företagets ställning har ändrats via tekniker som exempelvis enterprise value. – De här klausulerna var ganska outvecklade för några år sedan men har nu blivit allt mer sofistikerade ur en rad olika aspekter, konstaterade Edlund. Advokaten Nr 9 • 2012