Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna Reformen EMR fick ros me
n även en del ris hur har de fyra första åren med eMr förlupit? efter en något skakig inledning har reformen vunnit allt mer mark. och snart presenteras en ny utvärdering. Tanken med reformen EMR, en modernare rättegång, var att lägga större fokus på dömandet i underrätterna så att processen där inte endast uppfattas som en ”transportsträcka” till hovrätten. Men hur har det gått sedan reformen sjösattes i november 2011? Seminariedeltagarna Kerstin Skarp, Kerstin Skarp, vice riksåklagare, berättade att åklagarna har en positiv syn på EMR. vice riksåklagare, Tomas Nilsson, tidigare Advokatsamfundets ordförande, och Jan Öhman, hovrättslagman vid Svea hovrätt, var tämligen eniga. Bortsett från en del smärre problem i startfasen har reformen i stort sett fallit väl ut och inneburit förbättringar och en effektivisering av processen. – Från åklagarnas sida har vi en positiv syn på EMR, sa Kerstin Skarp som menade att en stor fördel är att målsäganden, särskilt i sexualbrottsmål, och vittnen i mål där det finns en hotbild, inte behöver komma flera gånger för att vittna. Hon lyfte även fram processekonomiska fördelar. När det gäller åklagares närvaro i hovrätten rådde det i början av reformen oklarhet när de förväntades närvara. – Min uppfattning som jag delar med flera är att om den tilltalade och advokaten är närvarande så ska naturligtvis även åklagaren vara närvarande, sa Kerstin Skarp. toMas nILsson deLtar i den utredning som arbetar med att utvärdera reformen EMR. Nilsson sa att han inte ville smygpresentera det kommande betänkandet, som ska lämnas i januari 2013, men tillade: – Jag tror inte att jag är indiskret om jag säger att något upphävande av EMR och en återgång eller tillbakarullning till regelsystemet före den 1 november 2008 kommer det inte att bli. Jag tror inte heller att jag är indiskret om jag avslöjar att såväl domstolar som åklagare som advokater har uttalat sig genomgående positivt om den här reformen. Man tycker att regelsystemet på det hela taget fungerar bra. Det finns naturligtvis påpekanden från olika håll om vissa inslag i EMR, men på det hela taget är det ett ganska gott mottagande som reformen har fått, sa han och fortsatte: – En del förslag till ändringar kommer att läggas fram. Jag kan nämna att utredningen i enlighet med sina direktiv också har undersökt domförhetsreglerna i tvistemål och att en del pigga förslag kommer på den punkten. Nilsson konstaterade att efter en di”Jag tror att vi i allt till den här reformen” Jan Öhman väsentligt är positiva rekt och inledande kritik av EMRreformen, som Advokatsamfundet framförde väldigt tydligt, om ökade möjligheter till tilläggsförhör, uttalade hovrätterna sig samfällt i samma riktning så blev det en betydligt rimligare praxis i detta avseende, enligt Nilsson. Om man hade hållit fast vid den rigorösa och fundamentalistiska inställning till detta som framgår av propositionen hade advokaterna kvarstått vid en mycket kraftig kritik, bedömde han. Tomas Nilsson sa även att samfundet inte anser att hänvisning till videouppspelningar är acceptabla i någon större utsträckning. Det innebär ju att hovrätten sitter och tittar på förhör för sig själva utan att parterna är närvarande. Då får man en hovrättsrättegång som blir något av en ”spökrättegång” utan partsnärvaro. Jan öhMan GaV FLera konkreta tips till advokaterna. Stora förändringar i påföljdssystemet påföljdsutredningens förslag innebär en genomgripande förändring av det svenska påföljdssystemet. Staffan Levén. 30 Påföljdsutredningen lämnade sitt betänkande (SOU 2012:34) före sommaren. Tidskriften Advokaten beskrev det i nr 6. Genomförs förslagen kommer det att beröra alla som ägnar sig åt straffrätt. På seminariet berättade före detta hovrättslagman Staffan Levén, som medverkat som expert i utredningen, om viktiga delar av Påföljdsutredningens arbete. I korthet föreslås bland annat följande: • Påföljdssystemet för vuxna lagöverträdare ska bara innehålla två påföljder, böter och fängelse. Fängelse ska kunna dömas ut som villkorligt eller ovillkorligt fängelse. • Särbehandlingen med hänsyn till brottets art avskaffas. • Villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas alltså. Förstagångsförbrytare, som får ett kortare fängelsestraff än ett år, ska i stället dömas till villkorligt fängelse. Ett villkorligt fängelsestraff ska kombineras med en tilläggssanktion som böter, samhällstjänst, övervaknings och kontrollsanktion, hemarrest eller olika former av vård. • Vid återfall i brott ska ett villkorligt fängelsestraff med en strängare tilläggssanktion, eller ett ovillkorligt fängelsestraff, dömas Advokaten Nr 9 • 2012