Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna Kunskap om elektronisk e
dition ger större chans att vinna processen hur kan elektronisk edition i tvistemål och skiljeförfaranden användas som en metod för att bedöma och förbättra processförutsättningarna? det var ämnet för advokat Lars perhards föreläsning. Advokatdagarna hölls den 8–9 november 2012 på Grand Hôtel i Stockholm. I affärslivet är mer än 90 procent av dokument och meddelanden elektroniska, som endast till en liten del skrivs ut. Det tekniska utvecklingen gör det ofta mer komplicerat att komma åt motpartens elektroniska information i en tvist. Samtidigt har möjligheterna ökat. I Sverige och på den europeiska kontinenten har vi ett restriktivt synsätt när det gäller processuell edition. I USA har parterna genom institutet discovery möjlighet att mer effektivt bedöma processförutsättningarna. Varje part har rätt att få tillgång till allt bevismaterial hos motparten innan grunder och bestridandegrunder utformas. Enligt svensk rätt måste parten väcka talan innan edition kan begäras. Edition i tvistemål regleras i rättegångsbalken 38:2. Ansökan ska avse en skriftlig handling som har bevisbetydelse och rättslig relevans i förhållande till talan. Tidigare ansågs det att varje handling som begärdes ut måste identifieras av editionskäranden. Enligt Lars Heumans analys i JT 1989/90 s. 3 finns det grund för att begära ut kategorier av handlingar. Men ett krav på viss precisering kvarstår. Gäller editionsreglerna för elektroniska handlingar? Ja, att uppgifter är lagrade på data är inget hinder för att information blir föremål för edition, enligt HD:s dom i NJA 1998 s. 829. Regler om edition finns även i skiljeförfarandelagen 25–26 §§. Skiljenämnden får inte använda tvångsmedel för att skaffa in bevisning. Men nämnden kan efter en ansökan rikta en editionsuppmaning till en part. Om motparten vägrar lämna ut beviset, och skiljemännen anser att åtgärden är befogad, ska de på begäran lämna tillstånd för sökanden att vända sig till domstol. begäran mot en lagringstjänstleverantör, utan bara mot kunden som använder tjänsten. Det kan kräva en kartläggning av motpartens informationsstruktur som förberedelse för editionsbegäran. Processtaktiskt kan editionssökanI affärslivet är mer än 90 procent den på ett tidigt stadium behöva säkerställa elektronisk bevisning hos motparten. Sökanden kan till exempel skicka varningsbrev för att begära att motparten ska upphöra med att radera data tills tvisten är slutförd. Synen på rätten till åtkomst av dokument och meddelanden elektroniska. skiljer sig alltså på viktiga punkter mellan rättssystemen. IBA:s regler om bevisupptagning betraktas som best practice i internationella skiljeförfaranden. I motsats till synsättet i USA har kontieLektronIskt LaGrad information är speciell på flera sätt. Det kan till exempel vara svårt att avgöra var den finns och vem som innehar den, om den lagras på interna servrar eller externt hos till exempel en molntjänstleverantör. Enligt Heuman kan man inte rikta en editionsnental och svensk rätt haft en sträng syn på breda, ospecificerade editionsyrkanden – ”fishing expeditions”, där en part begär edition i syfte att ta reda på vad motparten har för material som kan vara underlag för processen. I NJA 2012 s. 289 tillät HD efter ren laglighetsprövning edition i ett skiljeförfarande utan att överpröva skiljenämndens bedömning att editionsbegäran var befogad, trots att motparten hade invänt att det var en ”fishing expedition”. Justitierådet Severin Blomstrand fann i sin skiljaktiga mening att editionsyrkandet endast syftade till att komma åt handlingar som kan underlätta för sökanden att lägga upp sin talan, och menade att det innebar att en laglig förutsättning för edition saknades och att yrkandet därför skulle avslås. Synen på edition skiljer sig på viktiga punkter mellan rättssystemen, förklarade advokat Lars Perhard. 36 enLIGt Lars perhard bör både företag och ombud öka sin tekniska och juridiska kompetens på området för att öka möjligheterna att få tillgång till motpartens elektroniska information i affärstvister – och omvänt känna till vilka begränsningar som finns (till exempel skydd för företagshemligheter) för att kunna skydda sig mot begäran att lämna ut information. n Advokaten Nr 9 • 2012