Advokaten 1
Fokus Lojalitetetens dilemman Situationer när man
kan tvingas avträda sitt uppdrag är många gånger besvärliga. att det inte är förenligt med barnets bästa att avslöja vad som hänt. Som regel går det ändå att komma runt barns ovilja att berätta. Nyckelorden är trygghet och tillit. – Det är ingen människa som vill bli utsatt för övergrepp, Johan Åkermark. inte barn heller. De vill att övergreppen ska upphöra, men de har blivit störda i sin vuxentillit eller är hotade, säger Lena Feuk, och fortsätter: – Det är min absoluta övertygelse att de vill berätta, sedan gäller det bara att hitta läget där de också vågar, och kan känna sig hyggligt trygga med det. Själv har han bara avträtt som försvarare en gång. Klienten var en ung man misstänkt för dataintrång. – Hans mamma och han kom på besök och sa att ”han har i och för sig gjort det här, men han vill inte erkänna det”. Då avträdde jag, berättar Åkermark. Även Helen Westlund, som främst arbe”Det kan komma något tillfälle eller något mål där man känner daGs att aVträda? Oavsett vilken idealtyp man ligger närmast kan man i många fall komma runt de lojalitetskonflikter och etiska dilemman som uppstår genom att skapa förtroende och trygghet, och prata med klienten. Men det finns ändå tillfällen då det inte går. Krocken med advokatetiken blir allt för stor. Enligt de vägledande reglerna för god advokatsed får en att det inte känns bra. Då får man ställa sig frågan om man kanske ska avträda.” Johan Åkermark advokat till exempel inte främja orätt. Enligt den vanligaste tolkningen innebär det att advokaten inte själv inför rätten får säga saker som han vet är lögn. Däremot har han ingen skyldighet att aktivt försöka få fram sanningen. – Det kan komma något tillfälle eller något mål där man känner att det inte känns bra. Då får man ställa sig frågan om man kanske ska avträda, säger Johan Åkermark. kLassIska dILeMMan forts. som försvarare, men numera allt oftare som målsägandebiträde. I båda rollerna händer det att han ställs inför svåra dilemman. Ofta kommer de smygande som en känsla av att något inte stämmer. Borgström tycker inte att man ska bortse från den känslan. Den fyller sin funktion, precis som förnuftet. – Det kan handla om ungdomar som säger att de vill ha fängelse och inte socialtjänst. Då kan jag känna att det inte är särskilt bra att ha en frihetsberövande påföljd och sitta i fängelse när du är ung med alla de risker som det medför, berättar Borgström. Det händer också att han som målsägandebiträde fått företräda en kvinna som anmält sin man för misshandel eller sexuella övergrepp, men som under förundersökningen väljer att ta tillbaka hela sin berättelse. Claes Borgström säger att han då pratar med klienten och uppmanar henne att tänka igenom sitt beslut. – Frågan är vad som är bäst för henne. Det är svårt att sätta sig till doms och säga att ”det här är bäst för dig”. Men jag tycker att man ska föra ett ordentligt resonemang, så att hon i efterhand ska känna att hon har fått diskutera frågan på ett djupgående sätt, säger Claes Borgström, som fastslår att när man väl har diskuterat frågan så är det upp till klienten ett fatta beslut. Det är inte bara brottmålsadvokater som ställs inför svåra dilemman i sina möten med klienterna. Advokat Lena Feuk arbetar i stor utsträckning med ärenden som gäller barn, både som särskild företrädare i brottmål och som ombud för föräldrar i vårdnadsmål och som offentligt biträde för barn i LVU-ärenden. Just som barnets ombud i LVU-mål, när barnet fyllt 15 år, tvingas hon emellanåt att argumentera för en linje som hon själv är tveksam till. Det kan handla om barn som far illa i sin familj, men som för allt i världen ändå vill bo kvar med föräldrarna. När barnet är yngre än 15 år är situationen något lättare. Då fungerar Lena Feuk som ställföreträdare och har större utrymme att bilda sig en egen uppfattning om vad som är barnets bästa. – Som barnets ombud ska jag föra fram vad klienten vill, även om det ibland är det värsta jag själv kan tänka mig, säger hon. I dessa lägen får de egna känslorna stryka på foten för klientens rätt att bli hörd och få sin sak framförd på bästa sätt. Det är, menar Lena Feuk, inte hennes sak som advokat att avgöra vad som är bäst. Den uppgiften ligger i stället på domstolen. 4. kLIenten VÅGar Inte berätta Klienter som ljuger och som försöker skydda sig själva eller andra är en sak. Men vad gör man som advokat om klienten inte vågar föra fram sina argument? Situationen är inte ovanlig för advokat Helen Westlund, som i stor utsträckning arbetar med asylärenden. – Det händer att man känner att framför allt kvinnor inte vill berätta om sina riktiga asylskäl. De skäms av någon anledning, inför familjen, mig eller Migratar med asylärenden, tvingas ibland avträda som offentligt biträde. Anledningen är oftast att de makar hon ska företräda har olika, motstridiga intressen. – Det finns situationer när man inte kan företräda båda, för att det finns en konflikt, säger hon. Samtidigt kan blotta faktumet att hon avträder också skapa problem för den klient, oftast kvinnan, som vill dölja något för maken. – Bara den omständigheten att jag frånträder kan göra mannen misstänksam. Det blir en omöjlig situation, konstaterar Westlund. koLLeGer kan Ge stöd Situationer när man kan tvingas avträda sitt uppdrag är alltså många gånger besvärliga. Helen Westlund brukar ibland vända sig till Advokatsamfundet för att få stöd i dessa lägen. – Det är inte helt klart när man bör lämna ett uppdrag, säger hon. Även Johan Åkermark vänder sig då och då till samfundet med akuta etiska frågeställningar. Han är nöjd med de svar han brukar få från chefsjuristerna. Men det viktigaste stödet » 48 Advokaten Nr 9 • 2012