Advokaten 1
Fokus Lojalitetetens dilemman tionsverket, och be
rättar inte om de riktiga skälen, utan snarare om något annat, säger hon. De verkliga skälen som inte kommer fram kan vara att kvinnan varit utsatt för sexuella övergrepp, men inte vill att mannen ska veta det. Även flyktingbarn kan ha utsatts för saker som de vill dölja för sina föräldrar. När Helen Westlund får känslan av att en klient inte riktigt vågar berätta allt för henne försöker hon i första hand skapa en trygg situation. – Jag är noga med, om det är ett par, att prata med makarna en och en. Jag berättar för dem att det finns sekretess mellan makar. Men det händer att jag faktiskt måste avträda, för att det finns motsättningar mellan makarna, förklarar Westlund. Ibland får jag en känsla av att det finns andra asylskäl som personen av någon anledning inte vågar berätta om. Det kan till exempel vara att en person utsatts för sexuella övergrepp eller vill dölja sin sexuella läggning. – Jag berättar då om hur jag ser på personens ärende och diskuterar med personen om vilka skäl som är asylgrundande. Jag kan till exempel fråga ”har du också andra skäl, kan det finnas annat”. Jag försöker borra så mycket jag kan, utan att gå över gränsen. För klienten har ju sin integritet, fastslår Helen Westlund. Samtidigt går det en absolut gräns vid vad klienten själv kan tänka sig att lämna ut. – Vill personen inte berätta så vill hon inte, det måste jag ha respekt för. Jag ger ett antal chanser att berätta och försöker göra det så bra som möjligt för dem med en trygg miljö och bra tolkar, men är de inte mogna för att berätta, så är de inte. Det respekterar jag, säger Westlund. 5. FaLska ankLaGeLser En svår situation som Claes Borgström ibland upplevt som målsägandebiträde är när han får en stark känsla av att klientens anklagelser är falska. – Då måste man ha ett ordentligt samtal med klienten. Vidhåller hon sin berättelse får jag gå på den linjen. Men finns det ändå information som gör att jag är övertygad om att den tilltalade är oskyldig kan jag inte företräda den klienten, säger Borgström och tillägger att man verkligen måste vara säker på sin sak. Samtidigt kan han naturligtvis inte förklara sin begäran om att bli utbytt med att hans klient ljuger. – Då får man säga till rätten att vi har olika uppfattningar om hur målet ska drivas. Det verkliga problemet uppstår om rätten säger nej till byte, fastslår Borgström. 6. kLIenten stÅr För aLLt annat än Vad adVokaten Gör Att företräda osympatiska klienter som gjort sig skyldiga till hemska handlingar hör till brottmålsadvokatens vardag. Men hur gör man när klienten betraktas som ett monster och hatas av ett helt land? Läs mer om detta i intervjun med Anders Behring Breiviks advokat Geir Lippestad på sidan 48. Advokaten Nr 9 • 2012 49