Advokaten 1
Fokus Lojalitetetens dilemman kommer ändå från ko
llegerna. Etikfrågor diskuteras dagligen på byrån, berättar Johan Åkermark. – Men framför allt får man tänka en del själv på hur man ska kunna göra detta på bästa sätt och läsa på, säger han. Även advokat Lena Feuk pratar mycket med kolleger om både de advokatetiska och de rent mänskliga problem hon möter. – Jag har regelbundna träffar med några goda kolleger som alla har samma typ av ärenden. Vi går ut, fyra stycken, och det blir som en bikupa där vi alla pratar av oss. Då får man mycket tips. Sedan har jag dessutom många tvärprofessionella kontakter. Jag åker på kurser som huvudsakligen är riktade till socialarbetare, kuratorer, lärare, barnpsykologer och så. Jag lär mig jättemycket av det, förklarar Feuk, som också önskar sig ett större nätverk av advokater, specialiserade på barnärenden. Också Claes Borgström vänder sig i digt har gett ett lite bättre underlag för unga jurister och advokater att reflektera omkring etiska frågor. Kanske skulle också Advokatsamfundet kunna förbättra sitt stöd till advokaterna i etiska frågor. Claes Borgström har en idé om hur det skulle kunna göras. – Man kan tänka sig en grupp advoka”Jag har regelbundna träffar med några goda kolleger som alla har samma typ av ärenden. Vi går ut, fyra stycken, och det blir som en bikupa där vi alla pratar av oss. Då får man mycket tips.” Lena Feuk första hand till advokatkolleger när han behöver ventilera etiska frågor. Han fungerar också ofta som bollplank för de yngre kollegerna på byrån. Och samtalen kan behövas, menar Borgström. Han upplever annars att klimatet bland unga brottmålsadvokater hårdnat och att tempot ökat. – Kravet på snabbhet och konkurrensen motverkar ett fördjupat advokatetiskt förhållningssätt. Man hinner inte alltid sätta sig ned och gå igenom den här problematiken i varje enskilt mål, säger han, men tillägger att advokatexamen samtiter som är knutna till samfundet som återkopplar till disciplinnämnden. Behovet finns ju, säger han. Lena Feuk. en essens I LIVet De olika advokatetiska dilemmana ställer helt klart advokaterna på prov där såväl känsla som förnuft och goda kunskaper om advokatetiken kommer till användning. För advokaterna kan de ibland vara tunga att bära på, och orsaka en hel del grubblerier. Samtidigt ligger just de mänskliga och etiska utmaningarna nära advokatyrkets kärna och är en del av det som gör yrket så intressant. Advokat Claes Borgström sammanfattar sin syn på det hela: – Jag är intresserad av mänskliga dilemman. Det är en essens i livet att ställas inför olika problem av olika slag och stimulerande att försöka lösa dem på ett moraliskt och etiskt riktigt sätt. Det är både känslomässigt och intellektuellt stimulerande att ägna sig åt de här frågorna. Jag blir riktigt glad att jag är advokat när vi talar om det här, säger han och tillägger: – Som jag brukar säga på advokatkurserna. Etik är som jazz. Man måste ha känsla för feeling! n VapendraGare och VäGVIsare – tVÅ IdeaLtyper adVokaten och Jur. dr Lena Ebervall har i sin avhandling studerat de olika sätt som försvarsadvokater kan lösa olika etiska dilemman på i sitt arbete. Det kan handla om att företräda en klient som man starkt känner ljuger, eller som har erkänt att han gjort sig skyldig till förfärliga saker. Enligt Ebervall kan två advokater handskas med dessa dilemman på mycket olika, och ibland närmast motsatta, sätt, trots att båda följer lagen och god advokatsed. Enligt Ebervall grundar sig de olika strategierna för att lösa konflikter av detta slag på skilda värderingar eller ideologier. Hon beskriver ideologierna i form av två olika försvarartyper. Försvarartyperna är vad Max Weber kallade idealtyper, alltså inga Advokaten Nr 9 • 2012 verkliga personer utan teoretiska modeller för att förstå olika sätt att agera. Ingen advokat kan förmodligen säga sig passa helt in på någon av dessa idealtyper. De båda försvarartyperna kallar Lena Ebervall för vapendragaren och vägvisaren. VapendraGaren betraktar sig som ett instrument i klientens hand, en revolverman som kämpar för den som betalar. Vapendragaren är klientneutral och arbetar utan att visa personliga åsikter eller känslor. Han skiljer mellan sina egna känslor och värderingar och advokatuppdraget, och har stor respekt för klientens autonomi. Förhållningssättet bygger på en tilltro till systemet, och tanken på att om alla spelar sina roller i systemet fullt ut, så blir slutresultatet det bästa möjliga. VäGVIsaren tar ansVar inte bara för klienten utan också för att slutresultatet ska bli det bästa möjliga och i lagens anda. En vägvisare är lojal inte bara med klienten utan också med rättsordningen. Han gör en egen tolkning av vad som är i klientens intresse, bortom klientens egen uppfattning om detta, och agerar emellanåt som en god förälder – kanske mot barnets vilja, men alltid i barnets intresse. Tillåter sig egna moraliska uppfattningar i ärendena och kan ibland avstå från att ta en klient för att han eller hon står för något som advokaten inte kan stå för. Tanken är att advokaten kan göra ett bättre jobb för sin klient om känslorna och den egna moralen är med. Lena eberVaLL understryker i sin avhandling att både vapendragar- och vägvisarideologin innehåller viktiga element från de värden man kopplar samman med rättssäkerhet. Båda idealen vilar på idén om den enskildes rätt till skydd och försvar mot makten och rätten att få sin sak rättvist prövad, och båda ryms inom ramen för lag och god advokatsed. Läs Mer • Ebervall, Lena: Försvararens roll. Ideologier och gällande rätt. Norstedts juridik, 2002. 51 Geir Lippestad råkade ut för svåra advokatdilemman som försvarare åt Anders Behring Breivik. – vänd!