Advokaten 1
Fokus Lojalitetetens dilemman sa att han var otil
lräknelig, alltså en psykotisk person advokat lägga en psykotisk persons önskan som grund för mitt försvar?” Geir Lippestad Men dagen före julafton 2011 vändes hela försvarsstrategin upp och ned. Anders Behring Breivik förklarade då att han ville bli förklarad som tillräknelig och dömd till fängelse. Breivik hade nämligen fått ta emot brev från politiska sympatisörer som förklarade att en dom om vård skulle minska trovärdigheten i hans budskap. Geir Lippestad och hans kolleger ställdes inför ett svårt vägval. – Det var det största advokatdilemmat i detta mål. Fram till den tidpunkten hade vi en rapport från två av de främsta experterna som sa att han var otillräknelig, alltså en psykotisk person som nu önskade att betraktas som frisk. Skulle jag som hans advokat lägga en psykotisk persons önskan som grund för mitt försvar? Eller skulle jag övertala honom? Geir Lippestad bad att få tänka över vad han skulle göra. Därefter vidtog ett intensivt funderande, diskuterande och undersökande. Försvararna talade bland annat med medicinska experter och personer som kommit i kontakt med Ander Behring Breivik under tiden i häktet. Fram trädde en splittrad bild, där vissa ansåg Breivik som psykiskt störd, medan andra ansåg att han kunde svara för sitt handlande. Slutsatsen blev att man ändå skulle följa klientens önskan. – Jag är inte en fackman på psykiatri. Så jag måste lyssna till vad fackpersonerna säger. Här var de splittrade och han hade en stark vilja att jag skulle arbeta för att han var tillräknelig, förklarar Geir Lippestad, och fortsätter: – För att göra en lång historia kort valde vi att svänga om försvaret i etthundraåttio grader med bara åtta veckor kvar till Norges största rättegång. Hela det uppbyggda försvaret var bara att kassera. Men hur skulle den nya linjen tas emot av medier och allmänhet? Geir Lippestad berättar att han var orolig för att hans trovärdighet skulle gå förlorad med kursändringen. Lösningen blev åter att betona värderingarna och advokatrollen. – Pressen frågade naturligtvis hur jag kunde ändra mig. Jag sa att vad jag tycker är inte det viktiga, jag har ett uppdrag och det är klientens intresse. Jag betonade att väldigt många psykiatriker menade att han var frisk, och att det är en mänsklig rättighet att bli betraktad som frisk och få ta ansvar för sina Advokaten Nr 9 • 2012 handlingar om man vill det. Och återigen möttes jag av en förståelse att det är min roll att ta tillvara min klients intresse. sprIda ÅsIkterna Strax efter kursbytet kom en ny rättspsykiatrisk rapport, som ansåg Anders Behring Breivik som tillräknelig. Till skillnad från den tidigare rapporten fokuserade bedömarna denna gång på Breiviks världsbild och politiska idéer, idéer som han inte är ensam om. Och just Breiviks ideologiska motiv var centralt även för hans försvarare. Vid rättegången vittnade flera experter på högerextrem politik, men också personer som själva delade dessa värderingar, något som många debattörer ifrågasatte. Lippestad håller med om att det inte var helt oproblematiskt att släppa fram dessa röster. – Det var svårt att välja ut vittnena. Men vi tyckte att det var viktigt att ta med högerextrema vittnen med radikala åsikter som har samma uppfattning som Breivik. De anser att det råder ett krig och att Europa håller på att tas över av muslimer, förklarar han. Både Lippestad och rätten fick dessutom kritik för att Anders Behring Breivik fick allt för stort utrymme att tala om sina åsikter vid rättegången. Geir Lippestad förklarar: – Vår uppfattning var att Breivik skulle få förklara sig så länge han kunde, minst en vecka. Orsaken var att här handlade det om att bedöma om han var tillräknelig eller inte. Det var huvudfrågan. Den 21 augusti 2012 dömdes Anders Behring Breivik i tingsrätten till lagens hårdaste straff, 21 års fängelse. Breivik var nöjd med domen och valde att inte överklaga den. För Geir Lippestad blev domen slutet på ett svårt uppdrag fullt av svåra etiska och mänskliga dilemman. När Lippestad ser tillbaka tycker han ändå att han handlat rätt. – Jag tror att jag skulle göra på samma sätt igen om det, gud förbjude, inträffar igen, säger han. roLLen VarIerar Hur ser då Geir Lippestad på sin advokatroll i det svåra försvararuppdraget? – I det här målet var jag en vägvisare då jag fick fria händer med juridiken, säger Lippestad. När Breivik senare ändrade ståndpunkt och satte upp målet att han skulle dömas till fängelse sattes den rollen på hårda prov. – Vi diskuterade mycket, och jag förklarade självklart vad det innebar med straff respektive behandling. Men han var väldigt tydlig med att han inte ville ha vård. Eftersom den psykologiska bilden var mycket oklar kände jag att det var viktigt att följa hans vilja, förklarar Geir Lippestad, som fortsätter: – Men det var i detta mål med denna klient. I ett annat mål med en annan typ av klient är jag kanske vapendragaren. Det beror på klienten. n Läs Mer • Borgström, Claes: Advokaten i brottmålsprocessen, Norstedts juridik, 2011. • Ebervall, Lena: Försvararens roll. Ideologier och gällande rätt. Norstedts juridik, 2002. 55 Läs reportaget om högerextremism och Anders Berhring Breivik på sidan 14.