Advokaten 1
Debatt Vissa fakta om KU:s granskning Fokus Polit
ik och juridik Fokus Politik och juridik Politik juridik & Med anledning av Fokus i Advokaten nr 7 som handlade om juridik och politiken skriver Peder Nielsen, bitr. kanslichef i konstitutionsutskottet, och Bertil Wennberg, tidigare kanslichef i konstitutionsutskottet, om KU:s granskning och ger en beskrivning av KU:s verksamhet med allmän granskning av regeringsarbetet. 26 Internationaliseringen, EU-medlemskapet och ett ökande fokus på mänskliga rättigheter har gett juridiken och domstolarna en viktigare roll i samhället. I spåren av denna judikalisering händer det emellanåt att domstolar går emot demokratiskt fattade beslut, med hänvisning till överordnade normer och rättsstatliga principer. Förändringen innebär enligt många ett bättre skydd mot integritetskränkningar och övergrepp från statens sida. Men samtidigt har den lett till att fler politiskt känsliga beslut fattas av personer som inte är folkvalda. Politik och juridik glider in i varandra i en sällsam dans, och nya konfliktytor uppstår. Var går egentligen gränsen mellan politik och juridik i dag? text ulrika brandberg OCH tOM knutSOn fOtO iStOCkpHOtO, tOM knutSOn Med flera välfärdsstatens Sverige var det länge främmande för jurister att åsidosätta, eller ens ifrågasätta, politiskt fattade beslut. Juristerna betraktades inom den förhärskande skandinaviska rätterealismen som tekniker med uppgift att lojalt tillämpa demokratiskt fattade beslut. Men under de senaste decennierna har rollfördelningen mellan politiker och jurister förändrats. Internationaliseringen och EU-medlemskapet gör att svenska lagar ska jämkas samman med internationella regler. De olika regelsysteAdvokaten Nr 7 • 2012 Advokaten Nr 6 • 2012 men måste ständigt tolkas och värderas mot varandra, en uppgift som faller på domstolarna, bolags- och myndighetsjurister och advokater. Förändringarna ger mer arbete – och mer makt – till jurister. Men det finns också andra krafter som driver på den tilltagande judikaliseringen. Advokat Percy Bratt skriver i sitt bidrag i Vänbok till Sten Heckscher om hur individers rättigheter fått en allt mer framträdande plats inom juridiken under hans tid som advokat. Förändringen beror, enligt Percy Bratt, delvis på att reglerna om mänskliga rättigheter är, och måste vara, mer abstrakt och generellt utformade än svenska lagregler normalt är. För att ges innehåll måste rättighetsreglerna tolkas i det » 27 N ummer 7 av Advokaten innehöll flera intressanta artiklar på temat juridik och politik. En artikel tog upp granskningen av regeringens och statsrådens beslut. I artikeln återgavs olika synpunkter på KU:s granskning. Tommy Möller menar att KU politiserats allt mer, och att besluten allt som oftast styrs av partipolitiska hänsyn. Mats Melin pekade särskilt på fall då regeringen och enskilda statsråd ägnar sig åt myndighetsutövning och beslutar i enskilda ärenden. Som exempel nämndes KU:s granskning av utvisningen av två egyptier, som regeringen fattade beslut om i december 2001. I sådana fall vore det enligt Melin bättre med den strikt rättsliga granskning som kännetecknar JO:s tillsyn eftersom det då inte ens finns risk för att det kan tas partipolitiska hänsyn. Han menar också att JO:s granskning oftast skulle kunna genomföras snabbare än KU:s. Det kan finnas anledning att påpeka att det nämnda avvisningsfallet har granskats av KU vid inte mindre än tre tillfällen. Den mest omfattande granskningen redovisades hösten 2005. I sitt ställningstagande kommenterade och kritiserade KU olika inslag i hur ärendena hade handlagts. Den allvarligaste kritiken riktades mot godtagandet av de så kallade diplomatiska garantierna. Ställningstagandet var enhälligt. Dessförinnan hade KU redan våren 2002 genomfört en granskning av avvisningarna. Utskottet utgick då i sitt ställningstagande från att regeringen skulle se till att fortsätta följa upp hur de avvisade männen behandlades av Egypten. Någon egentlig kritik uttalades inte. En reservation avgavs av tre partier från båda sidor av blockgränsen (FP, MP, V). Senaste gången KU granskade avvisningarna var våren 2009. Utskottet konstaterade att vad som framkommit i granskningen inte föranledde något nytt ställningstagande från utskottet. Ställningstagandet var enhälligt. Det framgår inte av artikeln om Advokaten talat direkt med Tommy Möller eller bara återger vad han anfört i annat sammanhang (se Vänbok till Sten Heckscher, 2012, s. 199 ff.). Det är därför svårt att veta vilken som skulle vara den rätta formen för en kritisk diskussion om hans uppfattningar. (Den intresserade kan i rapporten 2008/09:RFR 14 ta del av vissa resonemang om granskningens former som förts inom utskottet.) Även de intresse56 Advokaten Nr 9 • 2012