Advokaten 1
Nyheter Bör FN:s barnkonvention inkorporeras i sv
ensk lag? Frågan om FN:s barnkonvention borde inkorporeras i svensk lag är omdiskuterad. Nu föreslår regeringen en utredning som ska kartlägga tilllämpningen av barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Utredaren ska bland annat: • identifiera områden som är särskilt angelägna för kartläggningen • kartlägga hur barnets rättigheter tolkas och beaktas i den praktiska tillämpningen av lagstiftningen inom de områdena • beskriva eventuella brister i hur barnets rättigheter tolkas och beaktas • analysera orsakerna till bristerna och lämna förslag till hur lagstiftningen kan kompletteras och förtydligas för att förstärka barnets rättigheter. Samarbete mot illegala vapen redovisat Många av de illegala vapen som kommer in i Sverige kommer från Västra Balkan men det är svårt att bedöma omfattningen av den illegala införseln. Enligt Polisens uppfattning är kriminella i dag mer beredda att använda skjutvapen än tidigare vid till exempel hot eller rån. För att få ner antalet skottlossningar och användningen av illegala skjutvapen är det nödvändigt att minska införseln av illegala vapen till Sverige. Det framgår av Rikspolisstyrelsens och Tullverkets redovisning om införseln av illegala skjutvapen till Sverige. Sociala insatsgrupper är framgångsrika En pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för att förebygga ungdomskriminalitet har bedrivits sedan juni 2011 på tolv platser över hela landet. En utvärdering visar att alla pilotområden är nöjda eller mycket nöjda med det samarbete som utvecklats mellan polis och socialtjänst inom ramen för de sociala insatsgrupperna. 8 Brister i förordnandet av offentliga biträden statskontoret föreslår en helt ny modell för lämplighetsprövning av biträden i migrationsärenden. statskontoret vill att lämplighetsbedömningen tas över av rättshjälpsmyndigheten. Dagens system för lämplighetsprövning av jurister som tar uppdrag som offentliga biträden i migrationsärenden har stora brister. Statskontoret, som på regeringens uppdrag granskat hur offentliga biträden utses, pekar i sin slutrapport på flera problem: • Migrationsverket granskar inte tillräckligt att de jurister som anmäler sig som offentliga biträden faktiskt är lämpliga för uppdraget. • Lämplighetsprövningen skiljer sig också åt mellan olika platser i landet. • I praktiken har assistenter på Migrationsverket kommit att fatta många beslut om förordnanden av offentliga biträden, trots att dessa beslut enligt Migrationsverkets riktlinjer ska fattas av teamledare eller i vissa fall handläggare. Läs Mer www.statskontoret.se För att Förbättra lämplighetsbedömningen av offentliga biträden och göra den mer enhetlig föreslår Statskontoret att lämplighetsbedömningen tas över av Rättshjälpsmyndigheten. Rättshjälpsmyndigheten ska begära in betyg och intyg från de personer som anmäler sig som offentliga biträden. Granskningen ska inte omfatta advokater eller biträdande jurister vid advokatbyråer, eftersom deras utbildning redan är styrkt och de står under Advokatsamfundets tillsyn. Enligt förslaget ska det slutgiltiga ansvaret för att utse offentliga biträden även i fortsättningen ligga hos Migrationsverket, som också blir skyldigt att göra en lämplighetsbedömning i varje enskilt fall. – Statskontorets förslag är rimliga, dock anser Advokatsamfundet att andra än Migrationsverket ska utse offentliga ombud, säger Anne Ramberg i en kommentar. Smygfilmningsmål hänskjuts till stor kammare europadomstolen har beslutat att hänskjuta ett omdiskuterat mål som handlar om smygfilmning till stor kammare. Europadomstolen beslutade den 19 november att hänskjuta målet E.S. mot Sverige till stor kammare. Målet rör en flicka som filmades i smyg i badrummet av sin styvfar. Mannen åtalades och dömdes i tingsrätten för sexuellt ofredande. Men Svea hovrätt friade honom senare. Smygfilmning är i sig inte förbjudet i Sverige, konstaterade hovrätten. Det var inte heller bevisat att mannen haft uppsåtet att flickan skulle upptäcka kameran, vilket enligt hovrätten krävdes för brottet sexuellt ofredande. Europadomstolen tog upp målet, och fann med knapp majoritet att Sverige inte brutit mot sina skyldigheter enligt Europakonventionen. Tre skiljaktiga domare ansåg dock att fallen visar på en tydlig brist i Sveriges lagstiftning till skydd för privatlivet. Nu tas målet alltså upp igen som flickan begärt, i stor kammare med 17 domare. Läs domen: http://hudoc.echr. coe.int/sites/eng-press/ pages/search.aspx?i=0034163984-4920640 Advokaten Nr 9 • 2012 foto: sCanpix, tom knutson