Budgetunderlag 2018–2020 1
ALLMÄN KULTURVERKSAMHET OCH INTERNATIONELLT KULTU
RUTBYTE Prioriterade behov 2018–2020 – Nationella minoriteters kulturverksamhet, 2 000 tkr årligen Regeländringar – Ändamålet verksamhet med dans i skolan flyttas till anslag 1:3 Skapande skola Totalt 2 000 tkr årligen till anslag 1:2, ap. 1 Anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt utbyte och samarbete är sedan 2016 Kulturrådet näst största anslag för bidrag till kulturverksamhet. Anslaget är uppdelat på flera olika anslagsposter varav Kulturrådet disponerar fyra. Anslagspost 2, 4 och 7 har tydliga ändamål för bidragsgivning till alliansverksamheter, kulturverksamhet i vissa bostadsområden respektive musik- och kulturskolor. Inom anslagspost 1 Bidrag till allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och minoriteters språk och kultur ryms däremot flera olika ändamål såsom centrumbildningar, amatörkulturverksamhet samt internationell kulturverksamhet och nationella minoriteters kulturverksamhet. Inom anslagsposten finns även flera utpekade stödmottagare, vilket försvårarar omprioriteringar inom ram. Ändamålen för bidrag från anslagspost 1 anges i förordningen (2012:517) om statsbidrag till kulturella ändamål, samt i Kulturrådets regleringsbrev. Den verksamhet som tilldelas stöd från anslagspost 1 är ofta kulturområdesöverskridande, men anslaget används också för att förstärka bidragsgivningen inom enskilda kulturområden. Exempelvis har ökade bidrag till Unga Klara och Dansnät Sverige möjliggjorts genom förstärkning från denna anslagspost. Stöd till internationellt kulturutbyte och samarbete fördelas till stor del inom ramen för ordinarie bidragsutlysningar inom de olika kulturområdena. Bidrag till internationell verksamhet finansieras därmed både från anslag 1:2 och från sakanslag för enskilda kulturområden. Vissa stöd till internationell kulturverksamhet finansieras helt av anslag 1:2 ap. 1 och separerat från konstområdenas ordinarie utlysningar, exempelvis verksamhetsbidrag för internationell och interkulturell kulturverksamhet och bidrag till de utsända kulturråden vid Sveriges ambassader i utlandet. Dans i skolan I Kulturrådets regleringsbrev utpekas anslag 1:2, ap. 1 ska finansiera verksamhet med dans i skolan som bygger vidare på den kompetens och de erfarenheter som har utvecklats inom Stiftelsen Institutet Dans i skolan. Detta ändamål bör flyttas till anslag 1:3 Skapande skola, vars ändamål i högre grad överensstämmer med Institutet Dans i skolans verksamhet. Det finns goda möjligheter att finansiera verksamhet med dans i skolan inom nuvarande ram för anslag 1:3. Vi föreslår därför att ingen transferering av pengar görs mellan anslag 1:2 och anslag 1:3 med anledning av en flytt av ändamålet. Nationella minoriteters kulturverksamhet I enlighet med Kulturrådets instruktion verkar myndigheten för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur. En väsentlig del i arbetet är det särskilda verksamhets- och projektbidraget till nationella minoriteters kulturverksamhet, vilket vänder sig uteslutande till nationella minoritetsaktörer. Vid fördelning prioriteras barn- och ungdomsverksamhet samt insatser som stärker de nationella minoriteternas kulturella strukturer. Genom bidraget stödjer Kulturrådet såväl centrala permanenta kulturverksamheter inom respektive minoritetsgrupp som tillfälliga och återkommande projekt. Sedan lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft trädde i kraft 2010 har intresset för att utveckla och revitalisera språk och kultur ökat bland de nationella minoriteterna, vilket bland annat visas i Länsstyrelsen i Stockholms läns och Sametingets rapport till regeringen över minoritetspolitikens utveckling år 2014.10 Förankringen av minoritetspolitiken har också stärkts hos det allmänna, vilket bland annat framgår av att antalet kommuner som ingår i förvaltningsområdet för finska ökat från 23 kommuner 2010 till dagens 59 kommuner. För Kulturrådets del märks det ökade intresset genom att fler aktörer söker stöd, att ambitionerna höjts hos de verksamheter som mottar verksamhetsstöd och att deras målgrupper blir fler, att publiken blir större och att verksamheten har en allt större geografisk spridning. Verksamheternas kompetens och produktioner efterfrågas också allt mer av andra kulturinstitutioner. Den positiva utvecklingen medför att behoven av medel ökar. 10. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget (2015). Nationella minoriteter – Minoritetspolitikens utveckling år 2014. Rapport 2015:6. ISBN: 978-91-7281-630-5. 14