Budgetunderlag 2018–2020 1
REGIONAL KULTURVERKSAMHET I statens budget för 20
17 förstärks den regionala kulturverksamheten med sammanlagt 93 miljoner kronor. De förstärkningar som aviserats i budgetpropositionen för perioden 2018–2020 motsvarar i huvudsak de behov som Kulturrådet presenterat i tidigare budgetunderlag. Kulturrådet har i bidragsfördelningen för 2017 gjort vissa strategiska prioriteringar som stöttar angelägen utveckling av kulturverksamhet i vissa regioner. Tillskottet av medel möjliggjorde detta utan bidraget behövde sänkas till andra regioner. Med anledning av att förstärkningen om 30 miljoner kronor årligen gäller till och med 2020 äskar Kulturrådet inte om några ytterligare förstärkningar i detta budgetunderlag. Däremot anser vi att det är mycket angeläget att förstärkningen om 30 miljoner kronor fortsätter att gälla även efter 2020. För att skapa stabila förutsättningar och långvarig utveckling inom den regionala kulturverksamheten måste den statliga kulturpolitiken bedrivas långsiktigt. Kulturrådet betonar även att om nya verksamhetsområden läggs in i kultursamverkansmodellen krävs utökad finansiering. Utveckling av nya områden kommer annars att behöva ske på bekostnad av befintliga områden inom modellen. Detta skulle troligtvis leda till försämringar både för verksamheternas kvalitet och för kulturens tillgänglighet. I regeringens handlingsplan för bild- och formområdet föreslås att bild och form blir ett utpekat område inom kultursamverkansmodellen. Kulturrådet betraktar i dag bild och form som en del i museiområdet inom kultursamverkansmodellen. Det är visserligen positivt att tydliggöra att området ingår, men om regeringen vill främja utveckling av den regionala verksamheten inom bild och form bör även anslaget ökas för detta ändamål. I budgetpropositionen har regeringen aviserat att den från och med 2018 kommer att sluta tillämpa pris- och löneomräkningen på ett antal anslag inom kulturområdet. Detta gäller inte anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet men Kulturrådet vill ändå betona att fortsatt pris- och löneomräkning av anslaget för regional kulturverksamhet är ytterst viktigt för tillgången till kultur i hela landet. Om anslaget inte räknas upp årligen kommer det troligtvis att resultera i nedskärningar i den regionala kulturverksamheten i stora delar av landet. En grundtanke med kultursamverkansmodellens införande var att flytta kulturpolitiska beslut närmare medborgarna. Detta sker genom att Kulturrådet fördelar statliga medel till regioner och landsting, som sedan fördelar både statliga och regionala verksamhetsmedel till enskilda kulturverksamheter. Ansvaret för att besluta hur de statliga medlen ska fördelas inom modellens sju områden vilar alltså på regional nivå, vad gäller både mottagare och summor. För att detta ska gälla i praktiken krävs tilllit mellan stat och region, samt att regionen ges utrymme att fördela verksamhetsmedlen. I dagsläget öronmärks en del av verksamhetsmedlen särskilt för scenkonstområdet i Kulturrådets regleringsbrev. Detta innebär en inskränkning av regionens ansvar att fördela verksamhetsmedel, och avviker från grundtanken med kultursamverkansmodellen. Pengar som fördelas genom kultursamverkansmodellen bör tilldelas regioner med förtroende för att de kan bedöma hur pengarna ska fördelas vidare till kulturverksamheterna för att nå bästa möjliga effekt. Om regeringen vill göra en särskild satsning på ett område inom den regionala kulturverksamheten bör det göras som ett separat bidrag. Den regionala kulturverksamheten har stor betydelse för att säkerställa konstens och kulturens tillgänglighet i hela Sverige. Kultursamverkansmodellen är också effektiv för att driva på utveckling inom kulturområdet. Det gäller både utveckling av verksamhet inom konstområden med svagare strukturer runt om i landet, exempelvis danskonst samt bild- och formkonst, och kulturpolitikens tvärperspektiv. Vi kan se ett starkare genomslag för bland annat ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteternas kultur och kulturarv samt konstnärspolitik. I Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen framkommer att de regionala kulturverksamheterna förhåller sig till omvärlden och utifrån sina respektive förutsättningar tar sig an angelägna frågor i samtiden. Samverkan och samråd Kulturrådet framhåller, precis som i tidigare budgetunderlag, vikten av att de nationella minoritetsföreträdarna ges förutsättningar att möta det allmännas ökade kunskap om och intresse för att arbeta i enlighet med minoritetslagstiftningen. En ökning av stödet till nationella minoritetsorganisationer inom anslag 7:1 ap. 10 skulle öka organisationernas möjligheter att utgöra samråds- och samverkansparter till regioner och landsting.12 En fram12. Anslag 7:1 10 disponeras inte av Kulturrådet utan av Länsstyrelsen i Stockholms län. Anslagsposten används för stöd till organisationer som företräder nationella minoriteter. 17