GLAS 1
Kunskapshuset Is- och evenemangsarena / fakta / G
ällivare och Malmberget ”Samhällsomvandlingen” är den officiella benämningen på en process som avvecklar stora delar av de båda gruvsamhällena Kiruna och Malmberget i Norrbotten på grund av långsiktiga beslut om fortsatt malmbrytning i malmkroppar som delvis befinner sig under bebodda områden. I Malmberget berörs cirka 1 900 bostäder för runt 3 200 invånare och 74 000 kvadratmeter offentliga lokaler och kommunala funktioner så som sporthall, äldreboende, ishall och gymnasieskola som istället flyttas till Gällivare. Nya sporthallen Multiaktivitetshuset att bidra till den nya småstaden som enligt kommunen ska präg las av närhet, spontanitet, trygghet, gemenskap och attraktivt boende. Men hur slå samman två tätorter, där den ena avvecklas och den andra utvecklas, och skapa en ny identitet och gemenskap? Räcker det att flytta en och annan kulturhistorisk byggnad och bygga massor av nytt eller är det så att arkitekturen måste axla en större roll för att skapa värme mellan husen i ett extremt klimat där det inte är helt ovanligt att temperaturen understiger 40 minusgrader. Vi har intervjuat såväl arkitekter som kommunstyrelsens ordförande i jakten på svaren. > Arkitekturen kittet i omvandlingen Att arkitekturen tagit plats råder det ingen tvekan om. Liljewall arkitekter, M.A.F. arkitekter, Tyréns, Michael Green och Warm in the Winters är bara några av dem som bidrar till den nya gemenskapen och stadens attraktionskraft. Det gäller inte bara att få Malmbergetborna att känna sig hemma. Som de flesta glesbygdsorter brottas Gällivare med utflyttning av personer i arbetsför ålder. Detta trots framtidsandan, den stabila arbetsmarknaden och utbudet av bra skolor och fritidsaktiviteter. Samhällsomvandlingen ger kommunen en unik möjlighet att bli relevant och bredda utbudet av sysselsättningsmöjligheter som idag mer eller mindre domineras av gruvnäringen. Potential finns framför allt inom turism och lokal produktion av livsmedel som bjuder på många intressanta upplevelser att locka besökare med. Kommunstyrelsens ordförande Henrik Ölvebo (mp) har arbetat med omvandlingen sedan 2014. Då hade redan medborgarna sagt sitt i en omfattande medborgardialog, som tydligt visade att den nya staden behövde präglas av inkluderande och lättillgängliga mötesplatser, något som har genomsyrat hela projektet. Ett direkt resultat är Multiaktivitetshuset som beräknas stå klart år 2024 och som kommer att vara centrum för både kultur och idrott, för att utmana besökare att varva det ena med andra och inspireras av varandra. Att mötas oavsett ålder och intresse för att bygga just gemenskap, om det så är i äventyrsbadet, på fritidsgården eller i biblioteket. Upp- och nervänt dagbrott Ett annat exempel är Kunskapshuset som invigdes nu i höstas och som sätter kunskapen i centrum, bokstavligt talat genom sin placering mitt i staden. En viktig byggnad för högre utbildning som säkerställer framtida spetskompetens och samlar tidigare spridda verksamheter under ett och samma tak. Och inte vilket tak som helst, byggnaden har formen av ett upp- och nervänt dagbrott som toppas av samiska symboler tänkta att uppfattas på satellitbilder vilka används till olika karttjänster. Arkitekturen fångar in och stärker den lokala identiteten, bland annat genom att de yttre pelarna i sitt möte med de bärande limträbalkarna formar ett samisktinspirerat zig-zag-mönster som förstärks genom den röda konstruktiva färgen som följer med in i byggnaden. För att huset ska ha liv alla veckans dagar inrymmer bottenplan också affärslokaler som breddar shoppingutbudet. 20 GLAS 4.2020 / tema: sinnenas material / — Jag är särskilt stolt över att vi lyckats få ihop de mötesplatser medborgarna efterfrågat. Många städer har utmaningen att centrumen står tomma men vi har skapat en kritisk massa som ger positiva synergieffekter och en levande stadskärna, säger Henrik Ölvebo. Att bygga hållbart i arktiskt klimat Det är unika förutsättningar att bygga hållbart och attraktivt i kallt klimat. Det gäller att arbeta med elementen istället för mot dem, att se snö och kyla som en resurs istället för ett hinder. Agenda 2030 har en tydlig plats i kommunstyrningen. Den framtida arktiska småstaden ska inte bara bjuda på mötesplatser, de ska vara hållbara också. Glaspartier i söderläge har försetts med solceller som genererar energi både när midnattssolen skiner och de dagar solen knappt orkar upp över himlavalvet men ändå skänker tillräckligt med diffust dagsljus. Det är lätt att röra sig fossilfritt mellan stadens alla delar genom att gå, cykla eller ta sparken och vill man ta skidorna hem från backen är skidspåren fint preparerade. Trä varvat med stål och aluminium är de dominerande materialvalen. Den nya ishallen är försedd med ett lapptäcke av plåtar i olika färger och storlekar, Kunskapshuset har vackra entréer och glaspartier i stål, aluminium och mässing och Multiaktivitetshuset beräknas bli Sveriges största trähus på runt 24 000 kvadratmeter. Med facit i hand hade mer av allt byggmaterial som har rivits kunnat återbrukas men det som har byggts nytt har byggts efter noggranna livscykelanalyser och med tanken att kunna stå i generationer framöver. — Vi bygger hållbart med bland annat inbyggda solceller i glaspartierna och att det är enkelt att fossilfritt ta sig till kultur och fritidsanläggningar. Planeringen i sig är hållbar och ovanligt urban för att vara landsbygd. Gällivareborna kan gå, cykla eller ta sparken till det mesta, säger Henrik Ölvebo. Ljuset är både styrkan och svagheten Glaset har spelat en central roll i arkitekturen eftersom ljuset är både det arktiska klimatets styrka och svaghet. Det har varit viktigt att finna balans mellan för mycket sol på sommaren och för lite på vintern, att våga omfamna mörkret och ta vara på snöns, månens, stjärnornas samt ett och annat norrskens lyskraft som reflekteras vackert i det vita täcket. I den nya staden har också glasets transparens värdesatts för att ta vara på utsikten över staden, fjället, älven och vidderna samt för att skapa trygghet. Därför är det lätt att se in, se ut och se varandra i alla nya offentliga byggnader. Att bygga med glas i arktiskt klimat ställer förstås särskilda krav. Glasen ska hålla kylan ute om vintern och värmen om sommaren. De ska klara snöröjning och stora temperaturskiftningar samtidigt som de ska inrymma alla de funktioner moderna glas har idag. Produkterna ställs verkligen på sin spets och det finns inget utrymme för misstag. — Det har varit viktigt att tillvara de värden vi har, att knyta an till det samiska arvet, malmen och den unika naturen. Vi tror på framtiden och den nya arktiska småstaden som kommer att vara i världsklass, avslutar Henrik Ölvebo. /