GLAS 1
FÖNSTERTYP Öppningsvinkel (a°) Enkelt fönster Avl
uft 15 30 45 60 90 Normal Höjd: Bredd 1:2 (φ) 0,24 0,38 0,50 (Ex) 0,57 0,63 Fönsterband Höjd: Bredd 1:∞ (φ) 0,18 0,34 0,46 0,55 0,63 Strömningskoefficient, öppningsvinkel och höjd vs bredd vid deplacerande ventilation. (Ill. ”Överglasade rum”, Svensk Byggtjänst). (Ug ) 2-glas horisontellt 2-glas horisontellt 3-glas horisontellt 4-glas horisontellt Samband mellan Ug-värde, utetemperatur samt lutning. 2,0 1,6 1,2 0,8 0,4 –20 –10 0 +10 Utetemperatur (°C) är rumsligt upplösta och åskådliggör det termiska inomhusklimatets variation i rummet. Därigenom kan specifika luftflöden samt luftens temperaturstratifiering beräknas. Resultatet kan därefter ge feedback för projekteringen av kyl- och värmesystem, eller för planeringen av sittplatser i atriet. Beräkningsmetoden erbjuder fantastiska möjligheter, men introducerar också en viss komplexitet i utförandet. Det krävs att lämpliga bedömningar görs gällande beräkningens detaljnivå; man vill fånga de för utfallet nödvändiga fysikaliska processerna utan att göra modellen alltför detaljerad då det kräver ökad beräkningstid. Kalla årstiden Lufttäthet i klimatskal: För höga stora rum är lufttätheten i klimatskalet extra viktigt eftersom tryckskillnader kan bli stora på grund av temperaturskillnad och vindpåverkan. Ställ därför konkreta lufttäthetskrav på klimatskalet. ACC har i ca 30 år använt sig av lufttäthetskravet 0,3 [l/s, m²] vid 50 Pa tryckskillnad som ett riktvärde, vilket numer börjar övergå till 0,2 [l/s, m²] för att i extremt höga Atrium (över 80 meter) ändras till 0,1 [l/s, m²]. U-värden för beräkning av värmeeffekt och energibehov: U-värden beräknas enligt gällande SS-EN standard vid 0°C utomhus och summa inre och yttre värmeövergångstal 0,17 [m²K/W] motsvarande ca 8 [W/m²K] för invändigt och 25 [W/m²K] för det yttre (vind ca 4 [m/s]). Glaskonstruktionens U-värde försämras vid låga utetemperaturer samt vid lutning Johannes Persson och Lars-Åke Almstedt. av flera skäl. Se redovisning i ovanstående diagram från boken ”Bygga med glas” (Glasbranschföreningen). Dessutom utsätts ofta lutande takytor för större vindpåverkan och lägre temperaturer då lutande delar ”ser” den ca 20 [K] kallare himlen. Därmed ökar strålningsförluster och vindpåverkan värmeeffektbehovet ytterligare. Att tänka på i projekteringen Det är viktigt att man inom projektet är överens om vilka aktiviteter man vill erbjuda och därmed vilket inomhusklimat som ska projekteras för atriet. Man vill undvika en situation där hyresvärden får inomhusklimatrelaterade klagomål från hyresgästen, vilka båda kanske förväntade sig ett inomhusklimat för stadigvarande platser enligt branschstandard. I stora och höga rum som atrier kan exempelvis lufthastigheter ej begränsas till samma låga lufthastigheter som krävs och finns vid fasta arbetsplatser i till exempel kontor. Atriets stora volym och ytor, vilka har stor spridning i temperatur, orsakar att väl dubbelt så höga lufthastigheter kan förväntas även i ett välplanerat atrium. / Diagram från boken ”Bygga med glas” (Glasbranschföreningen). / tips / Termiskt inomhusklimat i atrier U-värden och g-värden varierar under året beroende på vind, utetemperatur och lutning. Detta påverkar dimen sionering av effektbehov för värme, kyla samt solskyddsbehov. Säkerställ att alla i projektet talar om samma areabegrepp gällande vädringsluckor. Håll koll på klämrisk, inbrottsrisk och dragrisk vid projektering av naturlig ventilation. Luckor för naturlig ventilation ska CE-märkas. Samordna styrning av naturlig ventilation med drift av mekanisk ventilation och kyla. Om skribenterna: Johannes Persson, gruppledare inomhusklimat och dagsljus, ACC Glas- och Fasadkonsult. Lars-Åke Almstedt, senior rådgivande konsult, ACC Glas- och Fasadkonsult. Fotnot: Artikeln är också publicerad i tidningen Energi & Miljö. GLAS 4.2020 / atrium / 51