TIDNINGEN TILLVÄXT Se till att någon kan hämta vir
ket
TIDNINGEN TILLVÄXT Drönare och mobilapp är de nya
skogsverktygen
TIDNINGEN TILLVÄXT Maskin på 350 meter en av värld
ens längsta
TIDNINGEN TILLVÄXT Danmark – en global exportjätte
på frammarsch
TIDNINGEN TILLVÄXT Så länge man är i livet kan man
styra det mesta själv.
TIDNINGEN TILLVÄXT 6 miljoner ägg äts i Sverige –
varje dag
TIDNINGEN TILLVÄXT Tränar helst i skogen
TIDNINGEN TILLVÄXT Olika ersättningar vid olika ma
rkintrång
Äganderätten Hans-Erik får städa upp och beta I b
ärplockarnas spår har HansErik Mårtensson hittat en övergiven Audi och mängder av sopor. Det eldas i vindskydd och campas på vägar. Måttet börjar bli rågat. Text Tina Andersson HANS-ERIK MÅRTENSSON OCH hans familj är skogsägare och lantbrukare i Kubbe utanför Örnsköldsvik i Ångermanland. Redan för 20 år sedan började den kommersiella bärplockningen märkas lite grann i form av att man kunde träffa på plockare från öststaterna i skogen. För sådär 15 år sedan var det inte längre bara att plockarna syntes, de lämnade också kvar trasiga plastbackar längs vägarna. – Då var det enkelt att städa efter dem, för kommunen hade containrar att lägga skräp i. Nu får jag lägga det i min egen soptunna och betala kilopris, säger Hans-Erik Mårtensson. PÅ SENARE ÅR är det i huvudsak bärplockare från Thailand som är aktiva i trakten. De är fler och stannar i Sverige från hjortronsäsongen i mitten av juli, över blåbärsplockningen i augusti och tills lingonen är slut i september. Problemen i Kubbe har eskalerat. Det eldas på stora stenar som används som kokhällar. Möbler, kläder och cigarettpaket ligger kvar i naturen. Plockarna rör sig farligt nära skogsavverkningsmaskiner och är så ivriga att arbeta att de trotsar jaktskyltar och vägspärrar. – Det är viktigt att skilja på sak och person. Inget ont om dem som är här och sliter, men man ska ha klart för sig att det inte är några små familjeföretag Hans-Erik Mårtensson undrar vem som skulle ställas till svars om en bärplockare orsakar en stor skogsbrand. Många av dem är rökare och de lagar mat utomhus varje dag. Inget ont om dem som är här och sliter, men man ska ha klart för sig att det inte är några små familjeföretag de plockar bär till. Hans-Erik Mårtensson de plockar bär till, säger Hans-Erik Mårtensson. Han hänvisar till en artikel i tidningen Land Skogsbruk. Tidningen hade tagit reda på att tolv företag ansökt om arbetstillstånd för sammanlagt över 6 000 thailändare säsongen 2019. Företagen omsätter tiotals miljoner kronor vardera. Genom att titta på registreringsnummer på fordonen kom Hans-Erik Mårtensson fram till Skillnad på koldioxid och koldioxid En skillnad på biogen koldioxid eller ”det gröna kolet” som träden använder i fotosyntesen är att det redan ingår i kolets kretslopp mellan atmosfären och allt levande på jorden. Det skiljer sig från ”det svarta kolet”, vilket härrör från fossila bränslen som grävs upp från jordens inre. att fem av de tolv bärföretagen hade plockare i skogen kring Kubbe. – Vad jag vet hade inget av företagen kontaktat markägare. Här i byn finns exempelvis 16 kilometer allmänna vägar, men också cirka 60 kilometer vägar som ägs och sköts av föreningar, samfälligheter och enskilda. Bärföretagen tar för givet att de kan använda vägarna för sin verksamhet, säger han. Ingen i byn är sugen på att sätta Del 1: Målsättningen Del 1: Målsättningen Del 2: Skogen Tillväxt nr 2, 2017 Del 3: Lantbruket Tillväxt nr 3, 2017 Del 4: Staden Tillväxt nr 4, 2017 MILJÖutmaningen – en serie i fyra delar Under 2017 kommer Tillväxt att belysa hur den förestående miljöutmaningen ser ut i skogen, inom lantbruket och i staden. Först möter vi miljöprofessorn Johan Rockström. Han vet vad som måste göras för att rädda planeten och förklarar vilken viktig roll skogs- och lantbrukarna har. Svante Axelsson från Ett fossilfritt Sverige berättar hur arbetet med att göra vårt land fossilfritt till 2030 fortskrider. Bonden Elisabeth Gauffin i Uppland har klimatcertifierat sin gård. Hon ger sin syn på den stora miljöutmaning som vi står inför. Viktiga händelser för miljön 1945–1970 Människans aktivitet och välfärdsutveckling tog fart på allvar efter andra världskriget. Detta har även resulterat i de globala miljöproblem som är aktuella i dag. Tidslinjen löper igenom alla delar av Tillväxts serie Miljöutmaningen. 22 Tillväxt 1945 Andra världskriget tar slut. Förenta Nationerna, FN, instiftas. Johan Rockström Född den 31 december 1965. Han har agronom- och doktorsexamen, har jobbat med vattenfrågor i Afrika i flera år, är ledamot av akademierna IVA, KVA och KSLA och är chef för Stockholm Resilience Center, SRC, med över 140 anställda. Rockström: ”Det går att rädda planeten” 3 Lantbruket och skogen har en otrolig möjlighet att vara en stor del av lösningen på världens miljöproblem. Skogen och lantbruket har en nyckelroll om FN:s klimatavtal och gällande miljömål ska klaras av. Johan Rockström berättar om vad som måste göras. Det handlar om att snabbt utveckla ett fossilfritt lantbruk och om att minimera utsläppen av kväve och fosfor. Text Marina Tell Eskildsen Foto Lars Eskildsen DET HAR VARIT rekordvarmt på Arktis under hösten och vintern. 20 grader varmare än normalt. Många människor står i kö för att få prata med Johan Rockström, professor i miljövetenskap samt chef och grundare av Stockholm Resilience Center, SRC, det internationellt välansedda centret vid Stockholms universitet och Kungliga Vetenskapsakademien. Tvintervjuer, internationellt forskningssamarbete och högnivåmöten i olika länder upptar en stor del av hans tid. I oktober presenterade han en vetenskaplig rapport i Vita huset i Washington. I november presenterade han den första utvärderingen av risken för irreversibla, storskaliga händelser i Arktis för den svenska regeringen. Och så där rullar det på. Alla vill få del av den senaste SRCforskningen och Johan Rockströms syn på miljösituationen i världen. Och han är tydlig. När det blir tidningen Tillväxts tur en sen torsdagskväll efter arbetstid (han har en lucka mellan intervjuer med Svenska Dagbladet och TV4) får vi klara besked: – Det finns stora skäl att vara enormt orolig! Johan Rockström är djupt bekymrad för miljön, men inte helt utan hopp. – Det går att rädda planeten, men det gäller att vi agerar nu. 1946 Ellagen träder i kraft. Svenska staten tar på sig huvudansvaret för utbyggnaden av elförsörjningen i landet. 1949 Nato bildas (North Atlantic Treaty Organisation). Svensk Fjärrvärme (branschorganisation för svenska fjärrvärmeföretag) bildas. – Det är i senaste laget, säger han och hänvisar till extrema värmeböljor, torka, översvämningar, vattenkriser, kollapsande korallrev med mera. DET HOPPFULLA HANDLAR om att det finns både stor kunskap och en stark vilja att komma till rätta med det som är fel. Johan Rockström sticker inte under stol med att ”Parisavtalet”, det avtal som slöts i Paris 2015, bådar gott och måste betraktas som historiskt och sensationellt. – På SRC engagerade vi oss under fyra års tid i den process som ledde fram till FN:s hållbarhetsmål. Det började med att vi på SRC bjöd in till ett symposium 2011 i Stockholm. Dit kom bland andra Finlands president Tarja Hallonen, då även ordförande i FN:s hållbarhetskommission. Vi forskare fick möjlighet att förklara vårt tänk om den stora världen på den lilla planeten och hur viktigt det är att vi utvecklar globala miljömål. Jag är stolt över det här och bedömer att det Parisavtalet 1,5 grader Det globala klimatavtalet, det första i sitt slag, som världens länder enades om i Paris 2015 är rättsligt bindande och innebär att det finns en gemensam plan, världens länder emellan, att minska utsläppen. Syftet är att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader i förhållande till den globala medeltemperaturen innan den industriella revolutionen. Avtalet säger också att länder successivt ska skärpa sina åtaganden. 1950 Lokala miljöproblem börjar få global effekt, enligt Johan Rockström, Human Quest. 1951 Reguljära inrikesflygningar med jetplan introduceras i Storbritannien. Den första flygbesprutningen med herbicider (fenoxisyror) uppmaningar till svenskt lantbruk: 1. Stoppa allt fossilberoende. 2. Minimera kväveutsläppen. 3. Stoppa fosforläckaget. Johan Rockström är medveten om att hans uppmaning till lantbruket kommer att kräva omfattande förändringar. Han säger att det kommer att innebära en agrar revolution – men en nödvändig sådan. I Miljöserien i Tillväxt 1 2017 beskrevs skillnaderna mellan det gröna och det svarta kolet. > KÄLLA: REGERINGEN.SE sker inom skogsbruket i norra Sverige i syfte att ”lösa lövproblemet”, det vill säga man ville spruta bort lövskog, som gav sämre lönsamhet än barrskog. Tillväxt 23 BILD: JENS MAGNUSSON
TIDNINGEN TILLVÄXT Harplinges gröna guld
TIDNINGEN TILLVÄXT Anna-Karin Hatt om sina huvudfr
ågor
TIDNINGEN TILLVÄXT Flera saker avgör hur mycket ma
n får låna på sin fastighet