Advokaten 1
Reportage Hotet mot pressfriheten STORA MURVELPRI
SET 2013 Allt starkare myndigheter och svagare redaktioner sätter pressfriheten under tryck Samtidigt som internet inneburit ökad yttrandefrihet för miljontals människor så hotas pressfriheten av flera samverkande krafter. Några av dem är teknikutveckling, kommersialisering och myndigheter som blir allt mäktigare. TEXT TOM KNUTSON FOTO ISTOCKPHOTO, TOM KNUTSON U nder rubriken ”Hotet mot pressfriheten” diskuterades villkoren för dagens granskande journalistik vid ett seminarium, i ABFhuset i Stockholm den 27 augusti. Seminariet arrangerades med anledning av att Bertil Torekulls Stora murvelpris delades ut till Mikael Holmström och Nils Funcke. Bertil Torekull beskrev hur dagens medielandskap förändras rasande snabbt. I spåren av den pågående digitaliseringen har tidningarnas redaktioner försvagats i takt med att de tryckta medierna förlorat mark. Åtskilliga i dag saknar journalister med fördjupade ämneskunskaper samt tid och resurser att bedriva granskande journalistik. Samtidigt pågår en annan utveckling där myndigheter, inte sällan i samarbete med globala internetföretag, blir allt starkare och skickligare på att kontrollera medierna och läsarna/datoranvändarna. – Jag ser framför mig hur det vi kallar sanning jagas som en skållad råtta världen runt, sa Bertil Torekull som ansåg att inte bara visselblåsare, som Chelsea Manning och Edward Snowden, utan även journalister kan komma att drabbas även i Sverige. Enligt Torekull hotas yttrandefriheten inte endast av diktaturer eller av oliAdvokaten Nr 7 • 2013 ”Jag vill uttala min djupa oro för att vi, medan den största förändringen av kommunikation sedan det tryckta ordet kom till äger rum, håller på att glida in i en twittervärld av ytlighet och geschäft” ka säkerhetstjänster i civiliserade länder utan även av medievärldens egna inneboende tekniska mekanismer som styr åt ökad kommersialisering, och åt en marknad som prioriterar yta och lättviktighet före djup och demokratiskt ansvar. Samtidigt som intet ont anande internetanvändare manipuleras, kartläggs och analyseras utan att själva veta om det eller förstå vidden av det. Torekull konstaterade att de tryckta medierna av oräkneliga belackare betraktas som en långsamt döende dinosaur. Själv tror han att de har en framtid med flera möjligheter; i takt med den digitala utvecklingen gryr det paradoxalt nog en ny morgon för de tryckta medierna. Å ena sidan har vi i dag en sammanlagd yttrandefrihet som vi aldrig har haft i världshistorien. – Å andra sidan har vi aldrig haft sådana oerhörda möjligheter att kontrollera individerna som vi har nu. Det är inte lika enkelt att kontrollera det tryckta ordet, sa Torekull som menade att i den digitala världen kan vi komma att börja längta efter skriften igen. – Det kan en dag visa sig att papperet på något vis åter blir räddningen för det civiliserade budskapet, sa Torekull och tillade: – Jag vill uttala min djupa oro för att vi, medan den största förändringen av kommunikation sedan det tryckta ordet kom till äger rum, håller på att glida in i en twittervärld av ytlighet och geschäft. PINSAMT HEMLIGT Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på Svenska Dagbladet, har vid flera tillfällen avslöjat missförhållanden som myndigheter försökt dölja. Han tecknade en kritisk bild av deras bemötande av journalister. Han tog upp två händelser, som var för sig visade på samma fenomen när myndigheter vill undgå mediernas granskning genom att på olika sätt missbruka lagstiftningen. Den ena händelsen var när högt uppsatta tjänstemän aktivt försökte mörklägga och förhindra att de så kallade tsunamibanden lämnades ut för att stoppa en granskning av myndigheternas agerande vid katastrofen. Den andra händelsen var det svenska försvarets bristande beredskap långfredagen 2013 då ryska stridsflygplan ostört från svensk sida kunde genomföra en simulerad attack mot olika mål i Sverige. I bägge fallen hade myndigheterna samma tillvägagångssätt för att undvika att i efterhand bli granskade, enligt Holmström; de hänvisade till ”rikets sä17 »