Advokaten 1
Fokus Offentlig upphandling ”Man måste nästan var
a specialiserad på området för att kunna klura ut vad som eller lagtexten och förstå. Det är en brist, tycker jag. Det – Det tar lite tid, men det tar inte mer tid än att sälja mot privat verksamhet. Alla advokater måste ju tänka på att få in nya uppdrag, skriva artiklar, finnas med på olika föreläsningar och konferenser. Så jag skulle vilja säga att det är ett transparent sätt och kanske ibland lite mer rättvist än den privata marknaden som ibland styrs på ett sätt som man inte kan förutsäga, säger hon. På Cederquist har byrån valt en mer selektiv policy vad gälPeter Forsberg. ler deltagande i offentliga upphandlingar. – Vi lämnar numera sällan anbud på offentliga upphandlingar om inte upphandlingen omfattar större projekt, berättar Carl Bokwall. TVÅ SIDOR AV MYNTET Upphandlingsjuridiken tycks vara en stadig källa till uppdrag för advokatbyråerna, även om de känner av en viss konkurrens. Däremot är området knappast omgivet av glamour och spänning så som transaktionsjuridik eller processer. Flera av de intervjuade advokaterna vittnar om att de själva tänkte på upphandling som tråkigt. Men det var innan de började arbeta med området. – Det är rolig, dynamisk juridik. Det är mycket rättsfall, svårtillämpat, vilket gör det till en utmaning. Sedan får man jobba med stora viktiga samhällsprojekt. Det är också kul att man får läsa i tidningen om sådant man jobbat med, säger Joakim Lavér. Hans kollega Peter Forsberg vill lyfta fram det affärsmässiga i arbetet. – Om man ser lite bakom juridiken kan man bidra till att göra en bra affär eller bra upphandling. Oavsett vilken sida man sitter på, säger han. Även Anna Ulfsdotter Forssell uppskattar dynamiken på området, i form av nya direktiv och många mål. Hon trivs också med att arbeta nära myndigheternas och företagens verksamhet. Dessutom känner hon att hennes arbete gör nytta. – Vi vill ha bra upphandlingar som ger valuta för skattepengarna. I grund och botten är det ett gott syfte. Plus att jag naturligtvis är för en tanke om konkurrens och att man ska konkurrensutsätta alla kontrakt och att konkurrens är bra, sammanfattar hon. Just dynamiskt är ett ord som återkommer när upphandlingsadvokaterna beskriver sitt arbete. Dynamiken skänker spänning och skapar utmaningar i arbetet. Den andra sidan av myntet är att det många gånger kan vara svårt för såväl advokater som klienterna att förutsäga hur en upphandling eller en överprövning ska gå. 30 – Lagstiftningen har ändrats väldigt många gånger under den tid den har varit i kraft, och vi får nya direktiv inom en snar framtid. Det är en föränderlighet som gör att det blir väldigt jobbigt för landets upphandlande myndigheter och enheter att upphandla korrekt hur goda föresatser de än har, eftersom regelverket förändras. I takt med det så får du osäkra domare. Vi har en spretig praxis fortfarande, konstaterar EvaMaj Mühlenbock. Joakim Lavér beskriver regelverket som snårigt. – Man måste nästan vara specialiserad på området för att kunna klura ut vad som faktiskt gäller. Det går inte riktigt att läsa direktiven eller lagtexten och förstå. Det är en brist, tycker jag. Den bristande transparensen gör det svårt för framför allt mindre aktörer. Lagstiftningen är inte någon jättebra produkt, säger han. VILL SE DRAMATISKT GREPP Joakim Lavér är inte ensam om att se problem i lagstiftningen kring upphandling. I Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling skriver utredaren Anders Wijkman i sammanfattningen: ”Lagstiftningen och dess tillämpning upplevs som både krånglig och oflexibel samt emellanåt även otydlig. Myndigheternas begränsade möjligheter till förhandling upplevs ofta stå i vägen för den goda affären. Hur långtgående miljökrav och sociala krav som får ställas, inte minst i förhållande till EUlagstiftningen, omgärdas också av frågetecken. Vidare råder oklarheter i vilken mån som enskildas särskilda behov och val kan beaktas.” Krångligheten, som även andra advokater vittnar om, påverkar olika myndigheter och leverantörer olika, beroende på vilka egna resurser de har. – Om man tar ett exempel som Sveriges landsting eller Trafikverket så har de egna jurister och kanske egna upphandlingsexperter och upphandlingsavdelningar. Men en liten kommun som ska följa precis samma regelverk, de kanske i bästa fall har någon som har ansvaret för det här. Så det ser väldigt olika ut. Alla ska tillämpa regelverket men har väldigt olika förutsättningar, summerar Joakim Lavér. Carl Bokwall tycker att myndigheterna ibland är lite för rädda för regelverket kring upphandling. – Den upphandlande myndigheten är ibland oroligare för regelverket än de borde behöva vara. Det hämmar och skrämmer lite. Det finns stora möjligheter till dialog i upphandlingsförfarandet men myndigheterna är väl försiktiga när det gäller att utnyttja det fullt ut för att få en bättre leveAdvokaten Nr 7 • 2013