Advokaten 1
Debatt tystnadsplikt straffrättslig sanktion? Fok
us Meddelarfrihet Fokus Meddelarfrihet Fokus Meddelarfrihet Vem har rätt att säga vad till vem och när? Rätten att meddela uppgifter för publicering har en lång tradition i Sverige och är på flera sätt unik. Men det är ett allt annat än lätt regelverk. Ytterst syftar det till att minimera misshushållning och rättsövergrepp men samtidigt skydda vitala intressen hos det allmänna och enskilda. Utöver lagarna är också etiska regler för skilda yrkesgrupper styrande. Här beskrivs ett antal fall och hur offentligt finansierad verksamhet som drivs i privat regi faller utanför systemet. Vilket många bedömare ser som ett växande problem. TEXT NILS FUNCKE FOTO NORDICPHOTOS, ISTOCKPHOTO, TOM KNUTSON MED FLERA O JUSTITIEKANSLER ANNA SKARHED Peter Althin. Advokaten och tystnadsplikten Advokater har en i lag stadgad tystnadsplikt och den framgår även av de advokatetiska reglerna. Man kan säga att advokaters tystnadsplikt är dubbelt reglerad. m en domstol eller åklagare med stöd i rättegångsbalken beslutar om så kallat yppandeförbud står det över vad som gäller enligt god advokatsed. Ett ”Felaktigheter och övergrepp måste komma upp i ljuset” Johan Eriksson. Justitiekansler. En titel som inger respekt genom sin kombination av ”kansler”, som för tankarna till makt och kraft tillräcklig för att skapa och leda nationer, och ordet ”justitie” som för tankarna till rättvisa och rättsskipning. A 24 nna Skarhed är sedan några månader inne på sitt fjärde år som justitiekansler ( JK) och därmed som regeringens särskilda advokat men också som exklusiv åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål. Som JK ska hon vaka över att yttrandefrihetsgrundlagarnas bestämmelser följs. Inga rättigheter får kränkas och skyldigheterna ska fullgöras. – Det är till största delen nya frågor för mig men jag har erfarenheten i huset genom mina medarbetare som varit med i många år, förklarar hon. Advokaten Nr 5 • 2013 ”Huset” är Birger jarls torn som Gustav Vasa lät bygga på Riddarholmen bara ett stenkast från Anna Skarheds tidigare arbetsplats, Högsta domstolen, där hon var justitieråd. – Yttrandefriheten utgör en grundbult i vår demokrati. Det är oerhört centralt att värna det öppna samtalet. Men friheten har sina begränsningar. Hot, uppvigling, hets mot folkgrupp och ytterligare ett antal brott kan leda till att JK väcker åtal. Det sker inte särskilt ofta och är heller inte tänkt att ske ofta eftersom det fria ordet omges av ett starkt skydd. Vanligare är att JK griper in när det gäller överträdelser som direkt eller indirekt begränsar någons rätt att säga sin mening. – De bestämmelser som skyddar rätten att samla in och meddela uppgifter syftar alla ytterst till att förbättra samhället, förklarar hon. 36 PRESSADE CHEFER GLÖMMER Meddelarfriheten ger var och en rätt att lämna uppgifter för publicering i medier. Huvudregeln är att meddelaren inte Anna Skarhed. Advokaten Nr 5 • 2013 » 25 yppandeförbud innebär att uppgifter som lämnats bakom stängda dörrar och för vilka det råder sekretess i domstolen inte får röjas av någon av de närvarande. Sådana beslut fattas oftast efter begäran från åklagare. Åklagare kan också besluta om yppandeförbud för uppgifter som förekommer under en pågående förundersökning. När det gäller meddelarskyddet så gäller inte det då ett ärende belagts med yppandeförbud. Den som läcker uppgifter kan därför bli åtalad vid dessa tillfällen. Advokater liknar ibland yppandeförbudet vid ett gissel. När Peter Althin ser tillbaka på 39 år som advokat kan han konstatera att yppandeförbudet var ”inne” bland åklagarna framför allt några år runt millennieskiftet. – Jag drabbades själv av det. Det inträffade tillräckligt många gånger för att det skulle vara motiverat att väcka frågan i riksdagen där jag var ledamot för Kristdemokraterna. Då gjordes en undersökning som visade att det trots allt inte var så vanligt förekommande i synnerhet inte utanför Stockholm, säger han och har intrycket att yppandeförbud används betydligt mindre i dag än för några år sedan. Peter Althin förstår upprördheten hos advokater när en åklagare berättar men advokaten måste hålla tyst. – Jag har själv känt frustration när jag efter en förhandling sett hur åklagaren står och berättar för journalisterna medan jag själv inte kunnat säga något. Åklagaren har kunnat berätta eftersom det är han eller hon som avgör vad som kan sägas utan att det skadar utredningen. Det borde alltid vara domstolarna som bestämmer vilka uppgifter som ska omfattas av yppandeförbudet, menar han. Peter Althin tvivlar på att det som regel gagnar klienterna att processen också förs i medier. – Det har aldrig varit min linje att använda medierna för att läcka uppgifter, förklarar han. HÅLLA TAND FÖR TUNGA Visserligen omfattas samtliga närvarande vid en domstolsförhandling av yppandeförbudet, även åklagare och poliser. Men det träffar inte de poliser som har kännedom om ett fall men som inte var närvarande vid förhandlingen. De har därmed rätt att i skydd av meddelarfriheten sprida uppgifter som försämrar klientens ställning hos allmänheten och därmed även under den fortsatta rättsprocessen. Men advokaten måste hålla tand för tunga. Den ende han eller hon kan tala med om uppgifterna är klienten. – Vi måste och tjänar i det långa loppet på att följa reglerna, säger Althin. Peter Althins kollega, advokat Johan Eriksson, instämmer. – Som advokat ska man givetvis inte bryta mot yppandeförbudet även om det känns hårt att motparten, åklagaren, uttalar sig. Vid ett tillfälle sade jag till en åklagare att nästa gång han uttalade sig offentligt skulle jag tolka det som att han ansåg att yppandeförbudet inte gällde längre, berättar han. GÄLLER FORMELLT INTE ADVOKATEN Den tystnadsplikt som finns för poliser och åklagare under en förundersökning där yppandeförbud inte gäller omfattar formellt inte advokaten och klienten. – En advokats tystnadsplikt gäller i normalfallet enbart för vad som förevarit mellan klienten och advokaten. Denna tystnadsplikt kan och får bara brytas om klienten godkänner det. Det är en mycket grannlaga uppgift att avgöra vad man ska berätta offentligt om klienten anser det. Det är lätt att offentliggörandet av uppgifter slår tillbaka mot försvaret, säger Johan Eriksson och fortsätter: – Frågan är om det finns något värre straff för en person som är häktad men oskyldig att bli utpekad som brottsling i medierna. I sådana fall kan det vara motiverat att advokaten offentligt försöker korrigera eller mildra den bild som åklagaren gett. Men offentliga uttalanden kan aldrig komma ifråga i de fall det innebär ett brott mot yppandeförbudet eller god advokatsed. Om uppgifter för vilka det råder sekretess kommer i omlopp i grundlagsskyddade medier gäller huvudregeln att myndigheterna inte får efterforska vem som lämnat uppgifterna. Bestämmelserna innebär att den advokat som anser att Tavelkuppen mot Nationalmuseum Den uppseendeväckande kuppen mot Nationalmuseum år 2000 då tre värdefulla tavlor stjäls bevakas intensivt av medierna. Inte minst kvällpressen publicerar uppgifter som endast ett fåtal personer kan känna till. Åklagaren Nils-Eric Schultz och förundersökningsledaren uppmanar i kraftiga ord i ett pressmeddelande som riktas till läckan: ”Nu börjar jag bli dj-t trött på Dig som läcker information till kvällspressen angående tavelrånet …” Schultz uppmanar läckan att lägga av eftersom agerandet saboterar arbetet och ett fortsatt utlämnande av uppgifter kan leda till att läckan blir upptäckt. Justitiekanslern inleder förundersökning för brott mot tystnadsplikten eftersom även uppgifter som omfattades av kvalificerad sekretess och som därmed bryter Fokus Meddelarfrihet EXEMPEL PÅ FALL: EFTERFORSKNINGSFÖRBUDET efterforskningsförbudet publicerats. Förundersökning läggs ned eftersom brott inte kan styrkas. Något åtal mot NilsEric Schultz för brott mot repressalieförbudet väcker inte JK. JK uttrycker förståelse för frustrationen hos förundersökningsledaren men menar att ordvalet var mindre väl valt när det gäller uttalandet om risken att läckan skulle avslöjas. Kommunalchef fälld för efterforskning Chefen för en förvaltning i Burlöv fälls av tingsrätten för brott mot efterforskningsförbudet. Den kommunale chefen får av andra chefer kännedom om att Sydsvenska Dagbladet kontaktat flera personer i kommunen och ställt frågor om ett försenat skolbygge. Enligt den åtalade chefen har tidningen under våren 2012 publicerat ett antal ”negativt vinklade” artiklar om skolbygget som därtill innehöll faktafel. Vid ett ”spontanmöte” i korridoren resonerar chefen och några andra personer med chefsbefattningar om artiklarna. En av de närvarande uttrycker enligt tingsrättens dom att ”var kan de få allt skräp ifrån”. När en administratör i kommunen kommer förbi får hon frågan om det är hon som gått till tidningen. Den åtalade chefen ska också ha uttryckt att ”där har vi den skyldige” när administratören passerar i korridoren. I tingsrätten säger kvinnan att chefen även uttryckt att ”då får vi ta reda på vem som gått till tidningen”. Genom sitt agerande anser tingsrätten att chefen även om hans ”syfte endast varit att få kontakt med uppgiftslämnaren för att rätta till felaktiga sakuppgifter är hans förfarande att bedöma som brottsligt” och dömer honom till 60 dagsböter. en uppgift från åklagarsidan behöver bemötas kan lämna uppgifter till medierna anonymt och skyddas av förbudet för myndigheter att efterforska källan. – Men jag anser inte att det är god advokatsed att i skydd av rätten att vara anonym läcka uppgifter till medierna, menar advokat Peter Althin. Det ska poängteras att meddelarskyddet bryts och efterforskning får ske om det handlar om uppgifter som omfattas av kvalificerad sekretess eller yppandeförbud. n Adman 100 Språk Rikstäckande rättstolkning och expressöversättningar Även akuta beställningar och kostnadsberäkningar Språkjour för advokater och jurister dygnet runt på alla språk Alltid personlig service 010-550 97 10 info@adman.se www.adman.se S VENSK DELGIVNINGSSERVICE - AUKTORISERAT DELGIVNINGSFÖRETAG - 08-616 76 43 delgivningsservice@intrum.com www.delgivningsservice.se sds_annons_201302.indd 1 Advokaten Nr 5 • 2013 2013-02-13 10:50:39 37 Advokaten nummer 5 2013. tagits är inte uttömmande. Reglerna får inte uppfattas så att allt som inte är uttryckligen förbjudet skulle vara tillåtet. För kriminalisering gäller däremot legalitetsprincipen – alltså motsatsen till den utgångspunkt som gällt för fastställandet av vägledande regler för god advokatsed. Det ligger således tydligt i sakens natur att området för god advokatsed måste vara betydligt större än det område som kan vara straffbelagt vid överträdelse. Det är i själva verket ur allmän synpunkt av stor vikt att Advokatsamfundet kan utveckla reglerna för god advokatsed utan att därvid vara begränsat av sådana överväganden och avvägningar som erfordras vid kriminalisering, både ifråga om omfattningen av advokats tystnadsplikt och i andra avseenden. En ordning innebärande att Advokatsamfundet vid fastställandet av uppträdanderegler för advokater skulle ha att ta hänsyn till vad som lämpligen skall vara straffbart vid överträdelse, skulle uppenbarligen i stor utsträckning hämma utvecklingen av god advokatsed. SLUTSATSEN AV DETTA blir att bestämmelsen i 20 kap. 3 § brottsbalken inte skyddar den tystnadsplikt som gäller för advokat. Det finns därmed inte någon allmän för advokat straffsanktionerad tystnadsplikt som är grundad i god Advokaten Nr 7 • 2013 advokatsed. Uttalandet i 8 kap. 4 § rättegångsbalken att en advokat är skyldig att förtiga vad han får kännedom om i sin yrkesutövning när god advokatsed kräver detta, fyller uteslutande en deklarativ funktion. Bestämmelsen framhåller bara vad som gäller. Däremot kan en advokat som inte följer reglerna naturligtvis bli föremål för ingripande i disciplinär ordning. För att en straffsanktionerad tystnadsplikt skall uppkomma för advokat som är försvarare i brottmål krävs därför att yppandeförbud meddelas. När så skett kan det vid överträdelse uppkomma straffansvar enligt 9 kap. 6 § rättegångsbalken. Detta blir då den enda straffsanktionerade tystnadsplikten. Det finns emellertid en annan konsekvens av detta resonemang som kan vara värd att notera. Brott mot yppandeförbud kan typiskt sett uppdagas om advokaten pratar bredvid munnen i telefonsamtal med någon vars telefon är avlyssnad eller på annat sätt meddelar sig med någon som är föremål för hemlig övervakning. Det blir då frågan om användande av överskottsinformation. MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA överskottsinformation vid brottsutredning och lagföring prövades i NJA 2003 s. 323. HD noterade då att frågan var oreglerad i svensk rätt och att det i princip inte fanns något hinder mot att åberopa den typen av information. HD påpekade emellertid att användandet av överskottsinformation i vissa situationer kunde stå i strid mot Europakonventionens regler. Reglering har därefter skett, främst genom SFS 2005:504 som trädde i kraft den 1 juli 2005. Genom denna lagstiftning infördes 27 kap. 23 a § rättegångsbalken och lydelsen av 27 kap. 24 § rättegångsbalken ändrades. Regleringen innebär. att förundersökning får inledas på grund av misstankar som bygger på överskottsinformation endast om det för brottet är föreskrivet fängelse i minst ett år och det kan antas att brottet i det konkreta fallet inte kommer att föranleda endast böter. Eftersom brott mot yppandeförbud endast kan leda till böter får således utredning om sådant brott normalt inte inledas på grund av överskottsinformation. OM MISSTANKEN RÖR BROTT som bara kan leda till böter får detta alltså inte utredas. En intressant fråga att diskutera är vad som i praktiken avses med ett utredningsförbud och vilka möjligheter som finns att kringgå ett sådant. Den diskussionen faller emellertid utanför den här artikeln. Allan Stutzinsky Advokat Advokatsamfundets generalsekreterare svarar » 47 ”Vi ser en minimalism på många områden från lagstiftarens sida.” Pauliine Koskelo, president i Finlands Högsta domstol tidskrift för sveriges advokatsamfund Advokaten Rättighet Fokus: Meddelarfrihet under press nummer 5 2013 årgång 79 Regeringen backar inte om 3:12-förslaget Årets journalistpristagare: Samir Abu Eid Gästkrönikör: Ove Bring