Advokaten 1
Debatt tystnadsplikt är komplicerad fatta endast
de särskilda omständigheter som omfattas av den ursprungliga regleringen i 9 kap. 9 § sekretesslagen. Denna lagstiftningsteknik framstår självfallet som mindre lyckad. Något stöd för uppfattningen att advokatens brott mot tystnadsplikten enligt god advokatsed skulle medföra ett straffrättsligt ansvar finns dock inte. För de fall en undersökningsledare beslutar om yppandeförbud enligt 5 kap. 4 § RB finns det en straffbestämmelse i 9 kap. 6 § RB. Såvitt gäller advokater kommer regelmässigt ett avslöjande av uppgifterna också att utgöra en överträdelse av tystnadsplikten enligt redovisningen ovan. JK har i ett avgörande (14/5 2004 dnr 17080471) ansett att, för det fall att brott mot flera tystnadsplikter har förekommit varav en sanktioneras genom bestämmelsen i 20 kap. 3 § BrB, den bestämmelsen bör ha företräde framför bestämmelsen om brott mot yppandeförbud. Advokatsamfundet delar inte denna uppfattning och anser att den kan ifrågasättas med hänsyn till ordalydelsen av 20 kap. 3 § BrB, som anger att bestämmelsen är subsidiär om gärningen annars är belagd med straff. FÖR ATT UNDVIKA MISSFÖRSTÅND vill jag framhålla att jag instämmer i att en advokat aldrig är bunden av förundersökningssekretess. Advokaten Nr 7 • 2013 När det gäller den etiska regleringen av advokatens tystnadsplikt och frågan om vad som utgör god advokatsed, har Högsta domstolen i NJA 2003 s. 403 uttalat att detta utvecklas i första hand genom Advokatsamfundets regler och genom praxis i ärenden från disciplinnämnden. Innebörden i begreppet styrs således i endast begränsad utsträckning av föreskrift i lag. DEN ETISKA REGLERINGEN av advokatens tystnadsplikt tar sin utgångspunkt i 8 kap. 4 § RB. Här framgår bland annat att en advokat är skyldig att förtiga vad han fått kännedom om i sin yrkesutövning när god advokatsed kräver detta. Motsvarande bestämmelse finns även i 34 § Stadgar för Sveriges advokatsamfund. Advokatens tystnadsplikt enligt god advokatsed preciseras i Vägledande regler om god advokatsed. Enligt 2.2.1 har en advokat tystnadsplikt avseende det som anförtrotts advokaten inom ramen för advokatverksamheten, eller som advokaten i samband därmed fått kännedom om. Undantag från tystnadsplikten gäller i vissa särskilt angivna fall. Det ligger i sakens natur att de förfaranden som kan föranleda disciplinär påföljd enligt 8 kap. 7 § andra stycket RB i regel har skett i vederbörandes verksamhet som advokat och under utövande av denna verksamhet. Avgränsningen av de omständigheter som kan anses falla inom detta område har i praxis bedömts vara vidsträckt. Advokatens tystnadsplikt är exempel på en omständighet som alltid måste respekteras av advokaten. Detta även vid tillfällen då han eller hon inte i egentlig mening kan anses vara verksam som advokat. Om advokaten utanför advokatverksamheten bryter sin tystnadsplikt, måste advokaten ändå anses åsidosätta en plikt som tillkommer denne i advokatverksamheten. Detta innebär att en handling utan direkt koppling till advokatverksamheten således trots allt kan innebära ett brott mot de plikter som åvilar advokaten. MÖJLIGHETERNA FÖR Advokatsamfundets disciplinnämnd att ingripa mot en advokats brott mot tystnadsplikten är således betydligt mer vidsträckt än det straffbara området som beskrivits ovan. Regleringen av advokatens tystnadsplikt är komplicerad. För er som är intresserade av ytterligare information, kan jag rekommendera Advokatsamfundets Vägledning om advokatens tystnadsplikt (cirkulär nr 15/2012). Läs mer på www.advokatsamfundet.se. Anne Ramberg Advokatsamfundets generalsekreterare 49