Advokaten 1
Nyheter Försvarare får inte ta del av SKL-underla
g Statens kriminaltekniska laboratorium vägrade lämna ut ett underlag i en förundersökning till den misstänktes försvarare med hänvisning till förundersökningssekretessen. Advokaten överklagade, men kammarrätten går på SKL:s linje. Advokaten pekade i sitt överklagande på principen om att försvarare har rätt att fortlöpande ta del av det som framkommer under förundersökningen. Men enligt förundersökningsledaren skulle det skada utredningen om handlingarna lämnas ut. Kammarrätten kommer i sitt beslut fram till att de begärda handlingarna omfattas av sekretess. Enligt domstolen kan man, inom ramen för rättegångsbalkens regler, begränsa den misstänktes insyn om den skulle skada utredningen. Regeringen står fast vid kapitalsandelskravet Nyheter Endast delägare som äger minst fyra procent ska få tilllämpa löneunderlagsregeln. Omvärldens kritik är fortsatt mycket stark. Många yrkeskriminella har hunnit topsas av polisen. Polisen topsar färre misstänkta Under första halvåret 2013 tog polisen dnaprov, ”topsningar”, från 20 000 misstänkta gärningsmän. Det är en minskning med en tredjedel jämfört med förra året. Under samma tid 2012 gjorde polisen 30 000 topsningar. Enligt Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) innebär det att färre dnaspår från brottsplatser kan kopplas till misstänkta personer. Antalet matchningar mellan misstänkta och brottsplatsspår har minskat med 14 procent från förra året. Men enligt Rikspolisstyrelsen beror det mindre antalet topsningar i år på att polisen redan har topsat många yrkeskriminella, och det minskade antalet spår som kan kopplas till misstänkta kan bero på att många mängdbrott, som inbrott, begås av internationella ligor som försvinner ut ur landet innan de kan gripas och topsas. 8 Regeringen uppger att den har lyssnat på den kritik som remissinstanserna och Lagrådet har riktat mot tidigare förslag om ändringar i de så kallade 3:12reglerna, och att förslaget har förändrats så att inte några delägare ska få en höjning av löneuttagskravet. I stället föreslås en sänkning av det högsta löneuttagskravet för att få använda löneunderlagsregeln. Däremot står regeringen fast vid att gå vidare med ett kapitalandelskrav som innebär att bara delägare som äger minst fyra procent av kapitalet i ett företag får tillämpa löneunderlagsregeln. Regeringen föreslår även att det lönebaserade utrymmet höjs. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Förslaget till sänkning av löneuttagskravet ska dock tillämpas först från och med beskattningsåret 2016. Därmed får det betydelse för det löneuttagskrav som ska vara uppfyllt från och med 2015. Kritiken från omvärlden har inte mildrats med regeringens Anmäld grooming leder sällan till åtal Lagregeln om kontakt med barn i sexuellt syfte, grooming, fungerar inte, menar Brottsförebyggande rådet, Brå. Mellan den 1 juli 2009, då straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte infördes, och fram till slutet av 2012 registrerades 617 anmälda brott av polisen. Av dessa lagfördes endast fem fall. Det konstaterar Brå, som på regeringens uppdrag utvärderat den nya lagregeln. Det stora problemet med lagens utformning är att anmälan måste göras vid rätt tidpunkt för att någon ska kunna fällas för brott. Gärningsmannen måste ha kommit överens med ett barn om att träffas, i syfte att begå sexualbrott mot barnet. Men det krävs också att gärningsmannen konkret förberett mötet, till exempel genom att köpa biljett åt barnet eller lämna en vägbeskrivning. För att lagen ska fylla sin funktion att skydda barn från brott bör gärningsmannens möte med barnet inte heller ha ägt rum än. Läs på www.bra.se NYA 3:12-REGLER Svidande kritik från Lagrådet Tilltagande kritik mot förslaget om nya 3:12-regler Lagrådet sågar regeringens förslag om nya 3:12-regler. Regeringen vill ändra i 3:12-reglerna, de regler som reglerar beskattningen av ägare i fåmansföretag. Den 19 juni lämnade Lagrådet sitt yttrande som i det närmaste är unikt vad gäller den grava kritik man riktar mot förslagen och beredningen. Lagrådet skriver att det ”inte kan tillstyrka att de föreliggande förslagen läggs till grund för lagstiftning”. Lagrådet anser att de olika delförslagen sedda för sig är av relativt enkel beskaffenhet, men att när man ser till helheten är det ”mycket svårt – för att inte säga närmast omöjligt – att överblicka konsekvenserna av förslagen”. Anledningen till detta är att förändringar av olika parametrar i regelsystemet får verkningar som slår åt olika håll. Liknande svårigheter finns, enligt Lagrådets yttrande, när det gäller att överblicka vilka konsekvenser de justeringar av parametrar som gjorts i det föreliggande förslaget jämfört med det som remissbehandlades. När det gäller kapitalkravet i de nya 3:12-reglerna kan detta komma att påverka syftet att stimulera anställningar på ett negativt sätt. Dessutom kan syftet att stimulera mindre fåmansföretag att nyanställa motverkas av den föreslagna höjningen av kravet på uttag av lön för att få använda löneunderlagsregeln. Lagrådet är även kritiskt till beredningen av ärendet: ”Det framgår inte av remissen i vad mån lagstiftningsärendet har bedömts vara särskilt brådskande eller varför inte en fördjupad översyn av fåmansbolagsreglerna bedömts vara behövlig. Den bild som ges av remissen av hur företag organiseras och de aktuella skattereglerna utnyttjas ger Kritiken mot regeringens förslag om nya 3:12-regler växer från flera håll. Och än mer efter Lagrådets massiva kritik. En ökad möjlighet för kontaktförbud föreslås nu. Ökad möjlighet för kontaktförbud Regeringen har överlämnat en remiss till Lagrådet med förslag till ändringar i lagen om kontaktförbud. Förslaget innebär att den risk för brott som krävs för att ett kontaktförbud ska få meddelas inte längre behöver vara påtaglig. Följden blir att risken för brott inte längre behöver vara akut. Möjligheten att använda ett sådant förbud kommer därmed att öka. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. 6 Den 20 juni kommenterade finansminister Anders Borg Lagrådets yttrande. Borg inledde med att säga att Lagrådets yttrande ”visar på de svårigheter som är förknippade med att motverka det överutnyttjande som sker idag”. Han stod fast vid att regeringen ska gå vidare med ett kapitalandelskrav. Vid den fortsatta beredningen kommer regeringen dock att pröva om det ”alls är lämpligt att gå vidare med förslaget om det höjda löneuttagskravet, eller om det kan behöva förändras, för att möta Lagrådets synpunkter”. När det gäller kritiken av beredningen av lagstiftningsärendet skrev Anders Borg att det normala för vissa skatteförslag inför budgetpropositionen varit att avisering skett i samband med vårpropositionen. Så, menar han, har skett även i detta lagstiftningsärende och att det i nuläget inte finns anledning att frångå denna rutin. ADVOKATSAMFUNDETS generalsekreterare Anne Ramberg var i sin tur starkt kritisk mot Anders Borg och kommenterade på Twitter hans uttalande: ”Ett uttryck för maktens arrogans när den är som värst.” Det har riktats omfattande kritik från både allmänhet och viktiga delar av näringslivet, från bland annat revisorer, läkare, tandläkare samt IT-entreprenörer. En debatt pågår på tidningarnas debattsidor, olika nätforum och inte minst i sociala medier. FAR, BRANSCHORGANISATION för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare, har startat en hemsida där man låter företag som berörs komma till tals och där man också kan ta del av regeringens förslag och partiernas åsikter om 3:12. ”I processen har det inte funnits tid för konsekvensanalys samtidigt som förslaget riskerar att kasta in fler än 300 000 företagare i en osäker skattesituation”, skriver FAR på hemsidan och fortsätter: LÄNKAR • Lagrådets yttrande, http://www.lagradet.se/yttranden/ • FAR:s hemsida, http://www.nyaentreprenorsskatten.se/ • Backa bandet Borg, http://backabandetborg.se/ • Anders Borgs svar i riksdagen, Svar på skriftlig fråga 2012/13:618, 3:12-reglerna, http://www.riksdagen.se Advokaten Nr 6 • 2013 ”Det är inte för sent för regeringen att backa. Det är bra att reglerna ses över. De är väl generösa idag. Men översynen måste ske i nära dialog med näringslivet. Och det finns ingen anledning att hasta fram något som i praktiken blir en ny entreprenörsskatt.” Den 20:e augusti presenterade FAR ett eget förslag med nya 3:12-regler. EN ANNAN HEMSIDA i samma ämne är ”Backa bandet, Borg!” som tillhandahålls av Svenskt Näringsliv. Det finns även en Facebooksida med samma namn. På hemsidan skriver man: ”Anders Borgs förslag innebär kraftiga försämringar om de genomförs och reglerna blir om möjligt ännu krångligare än de är idag. Konsekvenserna är dessutom dåligt utredda: remissbehandlingen, när olika aktörer i samhället fick tycka till om förslagen, hastades över på tre veckor – istället för normala tre månader.” Anders Borg. PÅ SVENSKA DAGBLADETS debattsida skrev Fredrik Johansson, policychef vid Stockholms Handelskammare, den 12 augusti att Stockholm är hem för många av Sveriges verkligt stora multinationella företag, men också för utländska företags regionala verksamheter i Skandinavien eller Nordeuropa. Men denna styrkeposition är naturligtvis inte given. ”Den del av tjänstesektorn som riskerar att drabbas hårdast av de nya 3:12- reglerna utgör en viktig del av den ekologi i vilken avancerade och ledande företagsfunkAdvokaten Nr 6 • 2013 tioner kan förläggas. Advokater, revisorer, managementkonsulter, kommunikatörer, reklambyråer, rekryteringsföretag etc är alla delar av detta. Det finns en dynamik mellan tjänstenäringen och dess kunder. Ju bättre tjänstenäringen är, desto tryggare är det att förlägga verksamhet i Stockholm. Och ju fler funktioner som placeras eller utvecklas här, desto starkare kan tjänstenäringen utvecklas.” PÅ DI DEBATT skrev företrädare för organisationen Företagarna den 15 augusti att småföretagen Nyheter inte intryck av att vara väl grundad, något som också påvisas i ett betydande antal remissyttranden. Att döma av det material som står till Lagrådets förfogande synes det ha varit fullt möjligt att bereda ärendet på ett mer normalt sätt och därmed säkrare förankra förslagets grunder och öka träffsäkerheten i regleringen.” TK/MP Högsta domstolen har fastslagit att avsikten med den aktuella handlingen saknar betydelse. En handling av det aktuella slaget är ägnad att kränka den sexuella integriteten om samtycke saknas. drabbas hårt av de nya fåmansbolagsregler som regeringen lagt fram; det är alltså inte bara partnerägda konsultbolag som träffas av skärpningarna. SÅ SENT SOM DEN 6 AUGUSTI svarade Anders Borg på en skriftlig fråga i riksdagen, om regeringens förslag om förändringar av 3:12-reglerna, från Leif Jakobsson, S, och han sa sig då vara inställd på att gå vidare med arbetet att ta fram nya 3:12-regler. ”Förslagen i lagrådsremissen innebär samtidigt att det lönebaserade utrymmet utökas, vilket gör att de delägare som får tillämpa löneunderlagsregeln kommer att kunna ta ut en större andel utdelning till 20 procents beskattning. Den förbättringen gynnar givetvis även delägare i mindre vård- och it-företag. Syftet med förändringarna i 3:12-regelverket har hela tiden varit att motverka överutnyttjande genom att anställda med mycket litet ägande kan tillämpa regler som är avsedda för personer som genom sitt ägande tar risker. Jag avser därför att gå vidare med ett kapitalandelskrav.” Debatten om regeringens nya 3:12-förslag ser med andra ord ut att fortsätta under hösten. TK/MP ”Otrohetskontrollen” var en våldtäkt Oavsett vilket syfte mannen hade med handlingen bedömer Högsta domstolen att det var våldtäkt när han med våld eller hot om våld förde upp fingrarna i sin sambos underliv. Det finner HD i sin dom i ett uppmärksammat mål. Tingsrätten dömde mannen för våldtäkt sedan han hade åtalats för att han efter våld och hot hade fört upp fingrarna i sin sambos underliv för att kontrollera om hon hade varit otrogen. Men hovrätten bedömde gärningen som olaga tvång på den grunden att mannen inte hade haft något sexuellt syfte med sin handling. Nu har Högsta domstolen förklarat att mannen ska dömas för våldtäkt. Om en man tvingar en kvinna att tåla att han för in sina fingrar i hennes underliv, så har handlingen en påtaglig sexuell prägel som är ägnad att kränka hennes sexuella integritet. Avsikten med handlingen saknar betydelse. En handling av det aktuella slaget är alltid ägnad att kränka den sexuella integriteten om den utförs utan ett giltigt samtycke, skriver HD. Därför är det fråga om en straffbar sexuell handling. Omständigheterna i fallet är sådana att handlingen ska bedömas som våldtäkt, inte mindre grov våldtäkt. HD:s dom den 13 juni 2013 i mål nr B 1195-13 7 Advokaten 6/2013. nya förslag. Bland kritikerna finns såväl Advokatsamfundet som FAR (branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare), ITföretag, tandläkare och andra småföretagare. FAR anser att förslaget till nya 3:12regler fortfarande är ett dråpslag mot företag som vill växa. Det bibehållna kravet på en ägarandel om fyra procent slår hårt mot växande tjänsteföretag som vill ta in nya delägare, anser FAR, som dessutom framhåller att ägarkravet leder till en extrem snedvridning av konkurrensen då det blir olika beskattning av ägarna i det lilla respektive det stora företaget. Anders Borg. ANNE RAMBERG, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, instämmer i FAR:s kritik och skriver i ett blogginlägg att: ”nästan alla är eniga med finansministern att det nuvarande systemet bör ändras. Men att det måste ske utan att konkurrensen snedvrids. Det måste ske med tillämpning av likabehandlingsprincipen. Regeringens nya förslag innebär inte det.” Ramberg anser att kravet på ägarandel om fyra procent är inte mindre än en katastrof för tjänsteföretag som står i begrepp att ta in nya delägare. Det snedvrider konkurrensen på ett sätt som kommer leda till att väl fungerande företag, som under lång tid före 3:12reglerna haft samma struktur, bryts upp. Det skapar även mycket olyckliga snedvridningar vad gäller delägarna internt. Alla har inte samma ägarandel. Det kommer innebära att vissa del ägare beskattas med 20 procent och andra med 58 procent. FINANSMINISTERNS argument för införande av en fyraprocentsspärr, att delägande under fyra procent inte innebar någon risk, stämmer inte heller, anser Ramberg. En av landets största revisionsbyråer har överklagat hovrättens dom i det så kallade Prosolviamålet. I det målet har hovrätten dömt ut ett rekordstort skadestånd på flera miljarder. Ramberg konstaterar: ”Delägarna i den revisionsbyrån, liksom i övriga konsultbyråer, tar i realiteten en mycket stor risk oaktat de inte kommer upp i fyra procent. Därmed faller Borgs argument.” Advokaten Nr 7 • 2013 FOTO REGERINGSKANSLIET