Nöjesnytt Helsingborg 1
SIONERDVD/BLU-RAYRECENSIONERRECENSIONRECENSION TH
E WALK nnnnn Runt fyrahundra meter upp i luften balanserade fransmannen Phillippe Petit på en lina mellan World Trade Centers tvillingtorn i New York. Året var 1974 och världen förundrades över hur en ung man ens kunde komma på tanken att göra något så galet. The Walk är ett fantastiskt spektakel som kommer att lämna dig både underhållen och svettig om handflatorna. För min egen del är det tur att jag såg filmen i 2d eftersom jag har lätt att få svindel. Samtidigt tror jag att djupet 3d tillför borde fungera ypperligt i filmens sammanhang tack var dess enorma vyer. Skådespelarmässigt är Joseph Gordon-Levitt och Ben Kingsley filmens stora behållning och personkemin mellan skådespelarna är kanon. Denna film om en extraordinär händelse fungerar som en hyllning till Philippe Petit, tvillingtornen och New York. Filmen rör vid terroristattentat utan att direkt adressera det och blir också mer effektfullt på grund utav det. The Walk är en film för alla! FREDRIK MALMQUIST HOTELL TRANSYLVANIEN 2 Regi: Genndy Tartakovski Medverkande: Kim Sulocki, Mikaela Ardai Jennefors, Sharon Dyal nnnnn Greve Draculas dotter Mavis har gift sig med människan Jonathan som besökte hotellet i den första filmen. Och de väntar barn. Något både föräldrarna och morfadern ser fram emot. När barnet föds visar den inga tendenser till att bli ett ruskigt monster, något som inte gillas av Greven. Jag såg den dubbade versionen med mina två barn och aldrig har de fastnat så i en film som även jag kan uppskatta. Den är likt sin föregångare en riktigt bra familjefilm med humor för både vuxna och barn. Bara det att Greve Dracula och hans polare Frankenstein och Varulven är så avdankade så de knappt minns hur man skräms är ju underhållande. Filmen är skapad av Sony Picture Animation som, enligt mig, håller minst lika hög klass som mästarna Pixar. Animationen är behaglig att se på och karaktärerna är lagom detaljerade. En kanonrulle att ta fram inför nästa fredagsmys med kidsen. Den kan dock vara lite läskig för de minsta, men monstren är så roligt utformade, så det mest läskiga försvinner med det. FREDRIK NYSTRÖM ALL OR NOTHING AT ALL Regi: Alex Gibney Medverkande: Frank Sinatra, mfl. nnnnn Det finns ett filmklipp på Youtube där Bruce Springsteen framför en innerlig tolkning av Angel Eyes. Det är Frank Sinatras 80-års dag och legendaren själv sitter vid ett bord nedanför scenen. Springsteen börjar med att berätta om deras gemensamma bakgrund, om hur båda är uppväxta i New Jersey med italienskt påbrå. Bruce lutar sig fram mot CRIMSON PEAK Regi: Guillermo del Toro nnnnn Guillermo del Toro ligger bakom några av de mest fascinerande filmerna de sista 25 åren, nu är han tillbaka igen med Crimson Peak. Frågan är om det är flipp eller flopp denna gång? Platsen är Buffalo i slutet av 1800-talet. Edith Cushing bor där med sin pappa, Carter, som är stadens byggmästare. Edith är synsk och har sett spöken sedan hon var ung som varnat henne för Crimson Peak. En dag kommer Thomas Sharpe från England dit och försöker sälja in sin nya uppfinning för att ta upp den röda lera som finns på hans marker. Carter avfärdar honom som en lycksökare men Edith ser något mer i honom. Föga anar hon att han har en koppling till det som hennes döda mor varnat henne för. Crimson Peak är en film lever och dör på sitt utseende. Det fanns något här, trots allt. En historia som hade kunnat vara skrämmande, läskigt och givet något för stunden men den glöms bort i det fantasifulla landskapet som del Toro skapar. Han är en mästare på det visuella, men det räcker inte långt när det inte finns någon handling att backa upp det hela med. PÄR WIRDFORS mikrofonen och ger en salut till Frank. ”On behalf of all New Yersey, Frank. I want to say – hail brother, you sang out our souls.” Efter framträdandet kastar Sinatra slängkyssar åt Bruce som förläget tackar och går av scenen. Det är lätt att se hur uppenbart nervös en sådan världsartist som Bruce ändå blir innan han kommer igång med sången. Han blir starstruck inför Sinatra, en person om vilken han skapat sig en egen bild och känner samhörighet med. Lika mycket som yngre artister skapar gemensamma bilder om Springsteen. Det är kanske just detta som skapar intresset för bra dokumentärer – vi vill höra berättelsen om människan, artisten vi förundras och förbländas av och vi vill möjligtvis hitta någon gemensam nämnare i artistens liv som vi kan spegla oss själva i. JAN T LARSSON FLER OCH MER UTFÖRLIGA RECENSIONER HITTAR DU PÅ WWW.FILMFENIX.SE 62 | nöjesnytt