Advokaten 1
Gästkrönika störst nytta? många av dem också har
drogproblem. De har sannolikt en pessimistisk kalkyl om de egna framtida livschanserna. Det driver dem in i en kriminell livsstil. Här krävs därför insatser för bättre utbildning och en möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden. Det här är knappast samhällsuppgifter som polisen är mest lämpad att lösa. Det kräver ett förebyggande och stödjande arbete inom socialtjänst, sjukvård, kriminalvård, arbetsförmedling med flera. Men polisen kan bli en del av lösningen. Många brottsforskare lyfter fram vändpunkter i livet som ett utlösande faktor för att få människor att lämna en kriminell livsstil. Jag tror att polisen kan spela en stor roll här. En bra polis ingriper självklart mot dem som begår lagbrott. Men den goda polisen försöker också motivera till en förändring och arbetar för att försöka förebygga brott. de initiativ som nu tas för att reformera svensk polis underlättar hur vi ska tackla kriminalpolitiska problem som detta. Fler poliser ska arbeta lokalt, nära dessa problem. Vi ska också utveckla den brottsförebyggande samverkan som finns på lokal nivå. Ett sätt är de medborgarlöften som polisen ska ta fram tillsammans med bland andra kommunerna. Men vi behöver också se över hur vi kan arbeta mer effektivt mot gemensamma problem. Det gäller inte bara mot de högaktiva lagöverträdarna, utan också mot våld i nära relationer, otrygghet på allmänna platser och grov organiserad brottslighet. Och ska vi nå bättre resultat måste fler än polisen utveckla sina insatser mot dessa problem. Men i förlängningen bör vi också diskutera hur vi lägger Advokaten Nr 3 • 2015 ”Många brottsforskare lyfter fram vändpunkter i livet som en utlösande faktor för att få människor att lämna en kriminell livsstil. Jag tror att polisen kan spela en stor roll här.” samhällets resurser mot dessa problem. Jag är inte säker på att mer resurser till rättsväsendet i alla lägen är den bästa lösningen. Det går också att diskutera hur resurserna inom rättsväsendet fördelas. I USA är till exempel mantrat bland vissa forskare ”less prison, more police, less crime”. Deras linje är att det finns ett brett forskningsstöd för att det är mer effektivt att sätta in mer resurser till polisens brottsförebyggande arbete än att förövare låses in i fängelse. Ett exempel på det är när polisen arbetar fokuserat för att förhindra brott vid platser som har en hög koncentration av våldsbrott (så kallade hotspots). Samtidigt som vi angriper brottsligheten måste vi klara av att diskutera om hur vi angriper brottslighetens orsaker. Visst, rättsväsendet och polisen har sina självklara roller, men en samhällslogik som fastnar i diskussionen om enbart rättsväsendets effektivitet riskerar att föra oss i fel riktning. Dan Eliasson Rikspolischef 19