Advokaten 1
Debatt ”Branschens obetänksamheter Advokaterna Ca
roline Snellman och Richard Åkerman skriver om hur jämställdhetsarbetet på affärsjuridiska advokatbyråerna kan utvecklas. Y our law firms don’t promote your women and we actually don’t understand why!, sa den engelske intervjuaren från en av alla dessa rankingorganisationer. Vi hade indignerat undrat varför de, som tycker sig kunna rangordna kvaliteten på advokater runt om i Europa inklusive Sverige, hade rankat 40 svenska advokater i kategorin ”Corporate and M&A”, varav 40 män och noll (0) kvinnor. Rena tennissiffrorna. Att tävla i juridik är rätt larvigt och vi vet att den här typen av sammanställningar ofta är fulla av pinsamma fel. Men rankingen har ändå betydelse i många sammanhang. Vi affärsjuridiska advokatbyråer lägger därför ned en hel del krut på att berätta för rankingorganisationerna om våra flotta uppdrag och – inte minst – framhålla våra ”stars” och ”up & comers”. Enbart män, som det verkar. Men branschens obetänksamheter i jämställdhetsfrågor stannar tyvärr inte där. Oavsiktliga eller avsiktliga ageranden är vardagsmat, eller vad sägs om: ”Vi kanske skulle prova med könsbyte?” Alla manliga delägare runt det mörkbruna konferensbordet skrockade förtjust när jämställdhetsaspekter diskuterades. ”Hon brister i sitt engagemang för byrån och för klienterna och jag tycker inte att hon är på partner track.” Men hallå. Hon har ju varit föräldraledig de senaste sex månaderna! ”Ska vi inte förlägga delägarmötena 46 på Nya Sällskapet, så får vi vara i fred från kvinnorna?” Så blev det. det finns mer, men låt oss fokusera på sakfrågan. De affärsjuridiska advokatbyråerna ägs till allra största delen av män. Bristen på jämställdhet är ett problem ur ett mänskligt och ett affärsmässigt perspektiv. Även om jämställdhet är ett ord som nästan är unikt för Sverige och avser jämlikhet mellan kvinnor och män, handlar det i grunden om att ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett vem man är. Det borde vara särskilt viktigt inom en profession som är djupt engagerad i rättvisa och människors lika rättigheter. Jämställdhet är ju först och främst en rättvisefråga. Men den som inte är intresserad av rättvisa kan faktiskt också se jämställdhet som en fråga om lönsamhet och konkurrenskraft. Vad ska vi då göra för att andelen kvinnliga delägare på våra affärsjuridiska advokatbyråer ska bli större? Oförmågan att hittills lösa detta tror vi har försvårats av att ingen riktigt vet varför det ser ut som det gör på toppen av byråerna. Dessutom inskränker sig vår kunskap, som vi idag har om problemet, till vilka åtgärder som inte fungerar. Den som konstruktivt vill driva frågan framåt behöver därför förstå vad som hindrar jämställdhet och vad som kan fungera. för vår del tror vi att utgångspunkter och lösningar kan struktureras enligt följande. Problemet kommer inte att ”lösa sig med tiden”. Andelen kvinnor på juristlinjen har varit hög i flera decennier. Andelen kvinnliga advokater har också ökat stadigt. Argumentet att andelen kvinnliga delägare per automatik kommer att öka har länge ekat tomt och utan nämnvärda förbättringar. Byrån är en del av problemet. Det är inte meningsfullt och inte heller ärligt att påstå att problemet beror på omständigheter utanför byråernas kontroll. Även om många delägare är villiga att erkänna existensen av fördomar, diskriminering och schabloner ute i samhället är det få som ser och kan erkänna samma fenomen på sin egen advokatbyrå. Företeelser som forskare kallar ”He’s skilled – she’s lucky” (att mäns framgång ofta påstås bero på personlig förmåga hos mannen, medan kvinnors framgång ofta påstås bero på externa faktorer) och som att män anställs och befordras på potential medan kvinnor anställs och befordras på belagda meriter, måste belysas och motverkas. Det är inte fråga om ”svaga grupper”, bara ”svaga positioner”. Vi möter olika motstånd i livet. Lite tillspetsat så spelar en vit heterosexuell man på en ”enklare svårighetsnivå” i vårt samhälle jämfört med en lesbisk mörkhyad kvinna. Att inse att du som vit heterosexuell man spelar på en lättare svårighetsnivå är tufft. Människan har en tendens att utgå från sin egen verklighet och inte automatiskt tillstå sina privilegier, normer och oreflekterade handlingar. Poängen är att personer på en annan svårighetsnivå inte är svagare, utan att de bara har ett sämre utgångsläge Advokaten Nr 3 • 2015