Advokaten 1
Debatt i jämställdhetsfrågor” och därmed ett tuff
are motstånd. De som i nuläget har beslutandemakten för befordringar, anställningar, lönesättning och allokering av arbetsuppgifter är också de som har haft fördel av den nuvarande strukturen och förstås också ser ett större värde i att bevara den miljö i vilken de själva har lyckats. Men förändring förutsätter att alla är med på tåget, samtidigt som få är beredda att frivilligt ge upp makt. förklaringar och lösningar på jämställdhetsproblematiken har oftast handlat om att ”fixa samhället” (delad föräldraförsäkring, öka kvinnligt heltidsarbete och så vidare), eller ”fixa kvinnorna” (val av man och yrke, ambitionsnivå, förmåga att sälja, nätverka, ta för sig, ”lean in” och så vidare). Men det finns problem på advokatbyråerna som inte handlar om samhället och kvinnorna. Erforderlig kompetens och engagemang finns tveklöst i branschen oberoende av kön. Det handlar faktiskt också om att ”fixa männen”, som ibland överlagt, men många gånger genom oöverlagt förfördelande, skapar en ojämn spelplan. Advokatbyrån är aldrig bättre än de som arbetar där. Man föds inte till duktig advokat. Man tränas till det. Den som i högre grad ges avancerade uppgifter, jämfört med den som ges uppgifter som ”bara behöver göras”, kommer att bli duktigare och göra en snabbare karriär. Med intåget av pyramidstrukturerna på de affärsjuridiska byråerna fick toppen av pyramiden (delägarna) krav på att Advokaten Nr 3 • 2015 föda den större basen (biträdande jurister) med arbete, vilket skapade ökad stress bland delägare och biträdande jurister. Delägare har inte råd att investera tid i en jurist som man tror kan komma att lämna byrån. Den som i högre utsträckning får uppgifter som ”bara behöver göras” kommer snart att känna att man inte blir satsad på. Så vitt vi förstår finns det mycket som tyder på att det även är sådana faktorer, och inte bara en önskan om ”balans i livet”, som förklarar varför kvinnor lämnar byråerna i högre utsträckning efter fem, sex år. Det jobbas helt enkelt i för mycket motvind i en redan pressad vardag. vi behöver därför även belysa frågeställningar som handlar om att ”fixa kulturen” och ”fixa strukturen” liksom att den strategiska frågan om att ”fixa byråkrav” måste reflekteras över och aktivt separeras från frågor om en ojämn spelplan. Advokatbyråns kravbild avseende tillgänglighet och ”billable hours” är ofta svår och ibland omöjlig att uppfylla om man lever i en jämställd relation med ansvar för barn eller annars bara önskar sig en vettig balans. Även om frågan på pappret är könsneutral verkar det i praktiken vara så att det är färre kvinnor som flyr ansvar för hemmet och fler män som vill satsa större delen av sin tid på arbete. Barn och karriär verkar behöva ”peaka” samtidigt, vilket på sikt kan orsaka talangflykt inte bara av kvinnor, utan även av jämställda män. Det finns berättigad kritik både i hur underlaget för Allbrightrapporten (”Kvinnor arbetar, män gör karriär”) har tagits fram och i hur man med braskande rubriker söker uppmärksamhet. Vi anser dock att det är olyckligt att Anne Ramberg skriver att det är ”trams” att kvinnors problem skulle kunna bero på manliga strukturer inom advokatkåren (”Om dåliga myter” i Advokaten nr 9/2014). Även om bilden är mer nyanserad än cowboykultur, så menar vi att ”manliga strukturer” spelar en central roll om delägarskapet av affärsjuridiska advokatbyråer ska bli jämnare fördelat mellan män och kvinnor. Vi menar att en stor del av utmaningen för kvinnor som vill göra karriär är att spelplanen är definierad av män. Därmed är de omständigheter som Allbrightrapporten påvisar inte ointressanta. med det här inlägget önskar vi en diskussion (snarare än en debatt) mellan de affärsjuridiska advokatbyråerna. Vi behöver rimligen inte alla göra samma misstag och bör sluta lita till ”personliga erfarenheter” eller ”uppfattningar”. Vi anser, liksom Anne Ramberg, att advokatyrket är ett fantastiskt yrke som passar kvinnor (och män) mycket väl. Och vi tror på en väg framåt tillsammans. Såvitt vi ser det har vår resa bara börjat. Häng med! Caroline Snellman Richard Åkerman Hannes Snellman Advokatbyrå 47 Argumentet att andelen kvinnliga delägare per automatik kommer att öka har länge ekat tomt och utan nämnvärda förbättringar.