Advokaten 1
minska fattigdomen dramatiskt, har särskilt i utv
ecklingsländerna globaliseringen stundom haft negativ inverkan för människor och samhällen, när det gäller mänskliga rättigheter. Det handlar om allt från arbetsrättsliga brister och diskriminering till övergrepp på lokala samhällen av säkerhetsföretag i gruvor, diktaturers förföljelser av politiska dissidenter med hjälp av information erhållen från ICTföretag till misshandel av migrantarbetare. De trettioen vägledande FNprinciperna i Guiding Principles utgår från tre hörnstenar: att stater har en skyldighet att respektera, skydda och förverkliga de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, att företag har en särskild roll och funktion i samhället och måste följa alla tillämpliga lagar och respektera de mänskliga rättigheterna, samt att det finns ett behov för den enskilde att få sin sak prövad effektivt och på lämpligt sätt i de fall rättigheterna och skyldigheterna inte respekteras. I förpliktelsen att respektera de mänskliga rättigheterna ingår bland annat ett ansvar för företagen att ta fram riktlinjer och ha processer som kan utföra uppföljningar och konsekvensanalyser. fn:s regler gäller för alla stater och företag. Enligt princip 16 gäller att ”[a]s the basis for embedding their responsibility to respect human rights, business enterprises should express their commitment to meet this responsibility through a statement of policy”. Reglerna har fått stort genomslag i hela världen bland företag, handelsorganisationer, regeringar, människorättsorganisationer och investerare. Enligt Business and Human Rights Resource Center hade 370 företag antagit en formell företagspolicy som uttryckligen refererar till mänskliga rättigheter. Av dessa var nästan 10 procent svenska. Det är ett glädjande bevis på svenska företags framsynthet och principiella ansvarstagande för mänskliga rättigheter. Men hur förhåller sig dessa dokument till verkligheten? Advokatfirmor världen över spelade en viktig roll under det sex år långa arbetet att ta fram det omfattande och detaljrika dokumentet innefattande kommentarer till varje regel. Advokater vägleder också företagsklienter vid tillämpning av reglerna. Det är en allt större och viktigare del i advokatuppdraget att verka för att klienterna följer lagar och regler. I en alltmer globaliserad och komplicerad omvärld ökar behovet av professionell vägledning. Till detta kommer, såsom UN Guiding Principles exemplifierar, den ökade betydelsen av övergripande normer och ”soft law”. Att inte följa sådana regler kan vara väl så skadligt som att bryta mot en lagbestämmelse. För det enskilda företaget kan, som historien visar, medverkan till MRbrott få förödande konsekvenser. mänskliga rättigheter har kommit för att stanna. I det arbetet har advokaterna en särskilt viktig uppgift. Men, få är de advokatfirmor som själva implementerat en välartikulerad policy att respektera mänskliga rättigheter i sin egen verksamhet. Advokater och advokatbyråer är som andra företag och organisationer underkastade dessa regler. Det ställer höga krav på advokaterna att själva leva upp till de vägledande principerna. Härför krävs betydande uppmärksamhet och kunskap om anställda, om Advokaten Nr 3 • 2015 leverantörer och om klienter. För att advokatbyråerna ska kunna leva upp till skyldigheten att respektera mänskliga rättigheter som denna skyldighet definieras i FNprinciperna, ställs advokaterna inför stora utmaningar. Detta gäller inte minst när det gäller yrkesmässiga kärnvärden i form av klientlojalitet och tystnadsplikt. Därför var det särskilt välkommet att International Bar Association, IBA, förra året gav ut egna vägledande regler för advokatsamfund och advokater. advokatsamfundet har i likhet med alla andra advokatorganisationer ett ansvar att driva kampen för den demokratiska rättsstaten, vars huvuduppgift är att värna mänskliga rättigheter, såsom dessa kommer till uttryck i lagar och konventioner. Det är därför advokater är reglerade i lag och i en rad internationella instrument. Denna reglering tillförsäkrar advokater och deras organisationer oberoende. Advokatsamfundets stadgar föreskriver att vi ska följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna tillgodo. Det är också därför vi inbjuds att medverka som experter i utredningar, att avge yttranden över lagförslag och att delta i den offentliga debatten. I diktaturer och odemokratiska stater fängslas och åtalas advokater, journalister och människorättsaktivister för att de står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Saudiarabien är ett sådant land. Saudiarabien och ett antal av dess ekonomiska lydstater har nu kallat hem sina ambassadörer för att de är kränkta till följd av den avtalsenliga uppsägningen av det militära samarbetsavtalet. Denna attityd förtjänar inte respekt. Värnet av mänskliga rättigheter kräver ibland offer. Att en kritiserad stat inte gillar det, får man förstå. Talet om att Sverige lägger sig i Saudiarabiens ”inre angelägenheter” är en bland MRkränkande stater populär försvarsposition. Men den håller inte. Såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna anger är en grundläggande poäng att rättigheterna är universella. Det betyder att det aldrig blir den enskilda statens inre angelägenhet om man kränker dessa rättigheter. Omvärlden bör och skall reagera på sådant. med viss förundran konstaterar jag att vissa söker göra partipolitik av frågan. Enligt min mening är det direkt pinsamt att placera in värnet av mänskliga rättigheter på en höger–vänsterskala. Där hör den inte hemma. Men viss bedrövelse får man konstatera att en hel del fallerar då det gäller tillämpning av etiska principer och mänskliga rättigheter i ett land som per capita är en av världens största vapenexportörer. Det är dags att göra läpparnas bekännelse om vikten av mänskliga rättigheter till en del av den kommersiella och politiska vardagen. ”Värnet av mänskliga rättigheter kräver ibland offer. Att en kritiserad stat inte gillar det, får man förstå.” Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 5