Advokaten 1
Debatt Konkreta insatser – inte luftiga teorier –
krävs för att öka andelen kvinnliga delägare ”Om man vill öka andelen kvinnliga delägare krävs konkreta insatser snarare än luftig teori.” Det skriver Anne Ramberg i sin replik till Allbrights vd Amanda Lundeteg och advokaterna Caroline Snellman och Richard Åkerman. M in ledare ”Om dåliga myter” i Advokaten nr 9/2014 har retat upp Allbrights VD, men också andra. Vad som i sak förefaller ha upprört känslorna särskilt, är mitt påstående att det är trams att hävda att den relativt sett låga andelen kvinnliga delägare på de största advokatbyråerna har sin förklaring i manliga strukturer. Jag vidhåller detta. Fördolda ”manliga strukturer” duger inte som förklaringsmodell. Jag tror för min del att de som driver enkla populistiska teser om cowboyanda och bastuklubbar i själva verket riskerar att motverka syftet. Om man vill öka andelen kvinnliga delägare krävs konkreta insatser snarare än luftig teori. I Allbrights fall förefaller dock syftet vara något annat. De avråder kvinnor från att söka bli delägare och uppmanar kvinnor att bojkotta advokatbyråerna. Så som så ofta i denna typ av Jag vid håller detta. Fördolda ”manliga strukturer” duger inte som förklaringsmodell. 50 debatter präglas de aktuella bidragen av obestyrkta teoriers problematiska relation till verkligheten. Typiskt är att varken Allbright eller Snellmans advokater, sina dåliga erfarenheter till trots, presenterar några som helst konkreta åtgärder för att lösa det beskrivna problemet: en ökning av antalet kvinnliga delägare. Det är som alltid lätt att ”admire the problem”. Svårare är det att konstruera lösningar. Allbright är anhängare av bojkott. Om detta är inte mycket att orda. Advokaterna på Snellmans föreslår glädjande nog istället en diskussion med de största affärsjuridiska byråerna. Det är utmärkt. En sådan har under lång tid också förts. advokatsamfundet har, tillsammans med rättsväsendet, sedan många år med goda resultat satsat betydande resurser för att stödja unga kvinnor i deras professionella utveckling, med det uttalade syftet att åstadkomma en ökad andel kvinnliga delägare. Jag påstår, till skillnad från vad Allbright hävdar, att vi tillsammans har varit mycket framgångsrika i dessa projekt. I detta arbete har många advokater, kvinnor och män, från de stora advokatbyråerna varit instrumentala. Men, i likhet med rapporten har Allbright också när det gäller resultatet av dessa satsningar allvarligt missförstått hur verkligheten ser ut. Statistiken talar nämligen sitt tydliga språk. Andelen kvinnliga advokater ökade med närmare 7 procent förra året och uppgår idag till närmare 29 procent. Andelen delägare på de fyra största byråerna uppgår i år till 18,4 procent och inte 14 som anges. Det intressanta är inte att stirra sig blind på andelen kvinnliga delägare. Den relevanta jämförelsen är istället hur stor andel av dem som idag blir delägare som är kvinnor. Andelen kvinnliga delägare ökade förra året med 6,3 procent och uppgår idag till över 19 procent. Även om det uppenbarligen går långsammare på vissa byråer, kan man till exempel konstatera att Sveriges största advokatbyrå, Mannheimer Swartling, förra året tog upp 40 procent kvinnor som delägare. Man kan också konstatera att av de tre största advokatbyråerna har två kvinnor som managing partner. Bland de största advokatbyråerna finns fler exempel. verkligheten kan beskrivas på många sätt, något som tydligt framgår av innehållet i detta nummer av tidskriften Advokaten. Ett minimikrav är dock att inte medvetet förvanska den. Kollegernas på Snellman artikel beskriver en interiör som dessbättre inte är typisk för advokatbyråer i gemen. De efterlyser diskussion. Det tycker jag är bra. Men, om detta tankeutbyte skall vara meningsfullt, behöver det fokusera på konkreta åtgärder för att forma advokatverksamheten med bibehållande av den självklara utgångspunkten att advokatbyråerna driver en konkurrensutsatt och lönsamhetsinriktad serviceverksamhet, mot krävande klienter. Detta förändringsarbete kan i realiteten bara genomföras av byråerna själva, vilket också sker. Jag besitter, glädjande nog, inte den makt som Allbrights VD vill tillskriva mig. Anne Ramberg Generalsekreterare Sveriges advokatsamfund Advokaten Nr 3 • 2015