Advokaten 1
Nyheter Rätt till ersättning för utskrifter? Högs
ta domstolen prövar om en offentlig försvarare har rätt till ersättning för utskrifter av förundersökningsprotokoll. En advokat i Umeå begärde ersättning för utlägg avseende utskrifter av förundersökningsprotokoll. Hovrätten nekade advokaten ersättning för utskrifterna. I november 2013 skickade tingsrätten förundersökningen till den berörda advokaten med e-post. Advokaten skrev då ut ett exemplar till sig och ett till sin klient. Enligt advokaten var det mest praktiskt att han själv skrev ut protokollet i två exemplar för att sedan få ersättning för detta, i stället för att han efter att fått förundersökningen i digital form skulle begära att få skriftliga kopior av förundersökningen skickade till sig. Enligt advokaten sänder tingsrätten i allt större utsträckning ut förundersökningen per e-post. Han konstaterar också att alla misstänkta inte har tillgång till dator och internet. Hovrätten skriver i sin dom att advokaten inte erhöll det slutliga förundersökningsprotokollet från åklagare eller polis innan åtal väcktes, vilket normalt sker. Hovrätten skriver vidare att försvararen redan var förordnad när åtal väcktes och att tingsrätten därför kan utgå från att försvararen via polis eller åklagare har fått ta del av förundersökningsprotokollet. I ett sådant läge finns det inte skäl för tingsrätten att skicka en papperskopia till försvararen utan att en särskild begäran om detta framställs. Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd i frågan om hur ersättning för utskrifter av förundersökningsmaterial ska beräknas. Mer än 4 000 romer registrerades av Polismyndigheten. Allvarlig JO-kritik mot Skånepolisens registrering Justitieombudsmannen (JO) riktar allvarlig kritik mot Skånepolisens registrering av över 4 000 romer. HD ska pröva när försvararen har rätt till ersättning för utskrifter. 8 JO har granskat ansvaret inom polismyndigheten för bristerna i hur personuppgifter har behandlats inom Skånepolisens kriminalunderrättelsetjänst. Polismyndigheten registrerade mer än 4 000 romer. Efter uppgifter i medierna om att Skånepolisen hade ett olagligt register över romer granskades frågan av både Säkerhets och integritetsskyddsnämnden och åklagaren. Granskningen visade att det fanns allvarliga brister i hur personuppgifter har behandlats i två uppgiftssamlingar inom polisens kriminalunderrättelseverksamhet. Bristerna bestod bland annat i att ändamålet för registreringen av uppgifterna var alltför generellt och att det inte hade angetts vilka av de registrerade personerna som inte var misstänkta för något. jo skriver i sitt beslut att det de facto handlar om ett register över etnisk tillhörighet. En anledning till bristerna i uppgiftssamlingarna är den otydliga ansvarsfördelningen inom polismyndigheten. Beslut om vilka personuppgifter som skulle registreras fattades av personer som saknade behörighet för detta. Polismyndigheten i Skåne vidtog, enligt JO, inte nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna om integritetsskydd följdes. JO riktar därför allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Skåne. I sitt beslut skriver JO också att ett tungt ansvar för bristerna vilar på dem som har innehaft befattningen som chef för länskriminalavdelningen. Men ansvaret för de grundläggande bristerna i myndighetens organisation vilar på polismyndigheten och dess högsta chef – länspolismästaren. JO är även kritisk till chefen för kriminalunderrättelsetjänsten i Lund, som ansvarade för att uppgiftssamlingarna byggdes upp, och till den polis som byggde upp innehållet i samlingarna. JO förutsätter att den nya Polismyndigheten vidtar nödvändiga åtgärder för att garantera att polisdatalagens integritetsskyddsbestämmelser efterlevs inom hela myndigheten. Advokaten Nr 3 • 2015 FOTO: TOM KNUTSON