Advokaten 1
Nyheter Advokatsamfundet kritiserar förslag om än
dringar i Europakonventionen Advokatsamfundet har flera allvarliga invändningar mot de ändringar som föreslås i Europakonventionen. Advokatsamfundet har flera invändningar mot protokoll nummer 15, som uppges syfta till att öka effektiviteten hos Europadomstolen. Samfundet avstyrker bland annat att tidsfristen för att ge in klagomål till Europadomstolen minskas från sex till fyra månader. Den tidsfrist som i dag gäller anses vara nödvändig för att enskilda ska få erforderlig tid för att kunna förbereda klagomål till Europadomstolen. En så drastisk förkortning av tidsfristen som anges i protokoll nummer 15 är inte förenlig med den enskildes rätt till en rättssäker prövning av sitt klagomål, skriver Advokatsamfundet i sitt remissvar. Enligt samfundet kan en snävare tidsfrist komma att innebära att mer komplexa klagomål inte hinner anhängigöras. En annan risk som lyfts fram i remissvaret är att klagomål kan komma att av nationell domstol. Samfundet anser att begreppet ”avsevärt men” är alltför oklart och relativt till sin natur och att det är av största vikt att Europadomstolen fortsätter att hålla stater ansvariga även vid mindre uppenbara överträdelser. Advokatsamfundet avstyrker under alla omständigheter att riksdagen godkänner det nya ändringsprotokollet till Europakonventionen. LÄS MER lämnas in inom tidsfristen trots att de inte är fullständiga i olika hänseenden, vilket kan få till följd att klagomålet inte får den prövning som det förtjänar utan i stället avvisas. Advokatsamfundet R-2014/2244, Advokatsamfundets hemsida avstyrker även att riksdagen godkänner att Europadomstolen ska kunna avvisa ett klagomål om klaganden inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning – även när målet inte har prövats i syfte att effektivisera handläggningen vid Europadomstolen har riksdagen tidigare godkänt protokoll nummer 14 till Europakonventionen. Enligt Advokatsamfundet måste det tidigare ändringsprotokollet utvärderas innan ytterligare reformer av förfarandet vid Europadomstolen genomförs. Detta särskilt som protokoll nummer 14 har haft en rad negativa konsekvenser utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Advokatsamfundet är bland annat kritiskt till att enskilda domare har fått befogenhet att avvisa eller avskriva klagomål. Det finns, enligt samfundet, allvarliga betänkligheter över att det inte finns något krav på motivering när en enmansdomare beslutar att inte ta upp ett klagomål till prövning. Rådmän kritiseras för långsam handläggning Justitieombudsmannen, JO, kritiserar rådmän för långsam handläggning. Två rådmän vid Sundsvalls tingsrätt kritiseras av Justitieombudsmannen (JO) för långsam handläggning av tre dispositiva tvistemål. Målen inleddes under 2009. Vid JO:s inspektion i mars 2014 hade de ännu inte avslutats. Efter att målen hade uppmärksammats av JO avslutades de senare under 2014. Men under lång tid handlades målen inte alls – i ett fall vidtogs inga Advokaten Nr 3 • 2015 åtgärder under mer än tre år. Detta trots att det sedan den 1 januari finns ett uttryckligt krav i regeringsformen på att en rättegång ska genomföras inom skälig tid. Som skäl för de långa handläggningstiderna angav rådmännen ovanligt hög arbetsbelastning, att tingsrätten inte hade varit fullt bemannad samt olika omständigheter hänförliga till parterna som till exempel sjukdom och därav föranledda vårdbehov. JO har förståelse för att de besvärliga arbetsförhållandena på tingsrätten har gjort det svårt för tingsrättens domare att handlägga alla mål och ärenden med den snabbhet som förutsätts av lagstiftaren och som parter och andra berörda har anledning att förvänta sig. Trots arbetssituationen sticker ändå tingsrättens hantering av de tre tvistemålen i ögonen, enligt JO. JO kritiserar de två rådmännen för hur de har handlagt de tre tvistemålen. JO skriver att de ansvariga domarna borde ha varit mer aktiva och drivit förberedelsen av målen snabbare framåt mot ett avgörande. Resning i ne bis in idem-mål Högsta domstolen meddelar resning i två skattebrottmål. De tilltalade hade innan åtal väckts redan meddelats skattetillägg för samma gärningar. Domarna strider därmed mot rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott. En man dömdes av hovrätten för bokföringsbrott, försvårande av skattekontroll och grovt skattebrott. Skattebrottet avsåg att mannen hade redovisat inkomst av näringsverksamhet med för lågt belopp och ingående mervärdeskatt med för högt belopp. Åtal väcktes i december 2009. Men Skatteverket hade redan två år tidigare beslutat att ta ut skattetillägg av mannen för att han hade lämnat oriktiga uppgifter. HD skriver att mannen har påförts skattetillägg för samma oriktiga uppgifter som domen för grovt skattebrott avser. Rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott har därmed blivit åsidosatt. En annan man dömdes också för grovt skattebrott av hovrätten. Han dömdes för att inte ha redovisat all inkomst av tjänst för inkomståren 2002–2004. Åtal väcktes i december 2007. Men Skatteverket hade redan 2005 och 2006 fattat beslut om att ta ut skattetillägg av mannen för att han hade lämnat oriktiga uppgifter i sin inkomstdeklaration. Även i detta fall konstaterar HD att rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott har blivit åsidosatt och resningsansökan bifalles. Mål nr Ö 435-14 Mål nr Ö 4046-13 Rättelse I artikeln Nyväckt intresse för psykologi från rättsväsendet i Advokaten nr 2 2015 uppgavs att professor Pär-Anders Granhag vid 1990-talets mitt hade svårt att få sina artiklar publicerade. Detta är felaktigt. Korrekt är att Granhag möttes med skepsis från kollegor då han ville att psykologstudenter skulle få ta del av litteratur som ifrågasatte fenomenet ”bortträngda minnen”. 9